Living my life

Det mesta handlar om hur mycket vi hatar livet.
Det finns få människor som faktiskt är lyckliga och gillar livet.
Men sen handlar det om oss som inte ser nån mening, det handlar om hur mycket vi kämpar för att ta oss igenom en dag.
Det är som att en pusselbit saknas, och man känner sig alldeles tom.
Man vill bara skrika och gråta, men det gör man när ingen ser.
Sedan tar man på ett låtsas leende så att alla tror man e glad, för man kan inte berätta för någon hur smärtan känns.
Jag kan berätta för er:
Det är för jävligt, man ser bara mörker. Det finns stunder då man kan vara glad, men då är det för några minuter, för sedan kommer allt tillbaka igen och då är det mycket värre än innan.
Det är lite som att drunkna, fast utan vatten. Du bara tyngs ner till den punkten då du inte ens orkar mer.
Därför börjar man trycka ut människor, mixa sitt liv.
Trots att ni vet att smärtan finns, så frågar ni; "varför mår du dåligt?"

Likes

Comments

Ibland lyckas jag gömma all smärta för ett litet tag.
Jag lyckas trycka undan den och vara glad i några minuter,
timmar eller till och med dagar.
Men när smärtan kommer tillbaka;
då slår den till hårdare än förut och då undrar jag vad fan jag gör här.

Likes

Comments

Här sitter jag igen
Långt nere i skiten
Jag skriver till dig,
för jag vet att du vet
Du vet hur jag mår,
du vet att jag kämpar,
men det är tufft
Allt jag känner är motvind,
jag dras ner till botten och jag kommer inte upp
Jag saknar dig,
för jag vet att du skulle förstått
Du ville mitt bästa,
men jag förtjänar det värsta
Jag tog dig för givet,
uppskattade inte det du gjorde
När jag tänker efter så var du den enda som förstod mig

Likes

Comments