Har fortfarande ont varje dag i magen men inte så extremt så jag försöker kämpa på, att komma tillbaka till jobbet har varit så skönt, samtidigt lite jobbigt då jag känner att ja inte är helt på topp ännu, men ser de inte som ett alternativ att låta sjukdomen stoppa mig och ta över hela livet. Ringde mottagningen igår för att höra vad min läkare hade att säga och morfin skulle jag absolut inte få som smärtlindring, nej istället skriver han ut medicin mot magsyra som jag ska prova samt ta de andra medicinerna jag har. Suck, smärtan är nog det värsta med sjukdomen å den vill man bara bli av med.

Satt å tänkte tillbaka lite på åren som gått sen jag fick diagnosen, alla undersökningar man gjort, operation osv. Ingenting syns, men under kläderna visas den nakna sanningen, ärr, blåmärken och bristningar.
Jag är den jag är men samtidigt vill man även vara den man en gång var innan all kortison och andra mediciner.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

I söndags kväll började jag få så himlans ont, ja tänkte äsch bara att bita ihop som vanligt å gilla läget. Tog mina mediciner (alvedon 665mg, Papaverin som är kramplösande) ingenting fungerade som vanligt. Provade gå flera varv i lägenheten då de ibland fungerat lite så jag sedan somnat men denna gång var det enormt så jag orkade inte, spydde av smärtor och tillslut fick sambon ringa efter ambulans. Inte ens det skulle bli problemfritt :/ samtalet bröts 3gånger, sedan fick han ringa från min mobil och de skickade ambulans som kom över 40 min efter vi lagt på. De tog blodtryck å satte i kanyl så fick ja 5 mg morfin samt mot illamående, fick mer morfin ganska snabbt då han tyckte ja fortfarande va rätt smärtpåverkad sen in till sjukhuset där ja kom in på ett rum direkt, de tog blodprov å sen blev domen att bli inlagd för observation. Jag gillar inte övernattning på sjukhus efter tidigare händelser, så första dygnet sov jag knappt en blund och när ja väl somnat var det dags för ny kontroll på mig. Man blir så extremt kissnödig av att ha dropp oxå. Fick vara fastande till tisdag runt 10 eftersom de inte bestämt om ja skulle undersökas vidare. Beslutades att jag skulle vänta till min tid i jönköping och sedan kunde jag åka hem.

Likes

Comments

Så kom juletiden knackandes på dörren, hade en mysig jul hos mormor sedan i Blekinge hos Fredriks familj :) Magen har inte samarbetat de minsta men är ändå glad över att få spendera en lite längre tid med familjen dessa dagarna, kan bara hoppas på att jag får tid till skopierna snart så jag kan få kortison så fort som möjligt. Tradigt att man ska va dålig nu vid jul & nyår samt 2 kalas, men men bara att bita ihopa och se glad ut. '


Kramar från mig  

Likes

Comments

Det är konstigt hur man efter en diagnos lär sig känna igen symptomer, i september såg allt bra ut och ja mådde verkligen toppen sen i slutet på oktober kände jag att något är på g igen, fick ont i lederna och för mig har detta alltid varit första tecknet på inflammationen i tarmen. Har fått öka dosen på Humiran till en spruta i veckan men känner ingen skillnad :/ tecken 2 är att jag blir så in i bombens trött, om ja jobbar 4 timmar så sover ja sen 1-4 timmar och sover som vanligt på natten. Jag orkar ingenting när ja kommer hem.
Men samtidigt så vet jag att det kommer bli bra en period igen snart och längtar :)
I januari ska nya skopier göras, koloskopi och gastroskopi, inget jag direkt ser fram emot men så fort de är över så blir de bra, denna gången ska ja sövas på båda.

Hoppas man får en bra jul trotts att måendet är skit men med familjen kan de inte bli annat än bra :)

Är glad att jag hittade min söta vetekudde på gekås för snart 2 veckor sedan :)

Tillsammans är vi starka!

Likes

Comments

Nej allt i livet, trotts att man har en tarmsjukdom är inte negativt. Ser tillbaka på tiden då jag fick veta vad det var jag hade, det var en lättnad. Att veta att man inte var knäpp i huvet.
Klart det var jobbigt och man hade så många frågor som man inte riktigt fått svar på, där kan vi hjälpa varandra. Att ha stöd hemifrån är det viktigaste för mig, familjen bara att veta att de finns där betyder så otroligt mycket. Att prova alla mediciner som finns mot sjukdomen är inte det roligaste, massa biverkningar.

Nu är det snart 2 år sedan jag opererades och allt har varit en riktigt jobbig bergodalbana, men jag kommer ut starkare för varje gång det går neråt.

Att stänga in sig där man bor för att man inte orkar höra allas kommentarer om vad man äter eller du ser så frisk ut. För mig är det nyttigt att vara utanför hemmet, att träffa människor gör mig glad och får så mycket energi, det är jättestort då jag sedan hemma kan vara den andra personen som ligger och vilar, och går i pyjamas hela dagen.

Jag är stolt över mitt ärr på magen samt varenda liten bristning för det är min motivation till att fortsätta 🙂

Likes

Comments

Igår så va jag i Jönköping och hade träff med andra som har magtarm sjukdomar, det var mycket trevligt och nyttigt.

Förhoppningsvis kommer vi kunna starta upp föreningen igen och det hoppas jag verkligen för det behövs, kände mig full med energi efteråt. Samt massa idéer som far runt :)

Bestämde mig även för att tänka mer på mig själv framöver och ta hand om min kropp, göra det som jag brinner för och mår bra utav, kommer lägga mer tid på att fota och blogga samt försöka umgås och ha roligt.

För trotts att jag träffar mycket folk på jobbet (som jag ännu inte skrivit om här) så saknar jag vänner. Det är inte kul att alltid göra allting själv.

Men jag blickar framåt med positiva tankar på att allting kommer bli bra tillslut, för mer kan man inte göra. Jag är så glad över hur allting blivit.


//EmmGus

Likes

Comments

Har nu gått en tid igen så tänkte skriva av mig lite, slutat med kortison äntligen 👌 tar humira sprutorna var 10 dag, det funkar relativt bra nu och proverna ser bra ut förutom levern. Jag har sedan en månads tid haft smärtor och spytt men ingen som vet varför och nej inte gravid.
Med rådfrågning med sköterskan och läkaren så flyttade de fram kapselundersökningen samt ta nya prover. Inga tydliga tecken på inflammation. Nu är det bara att vänta tills läkaren analyserat bilderna men jag hoppas innerst inne att det visar något annars tror de man inbillar sig, men jag försöker må bättre och jag vet mitt mål.

Jag och min sambo har förresten blivit med fisk 👍 de är så avkopplande på något vis att sätta sig framför och kolla på dom och såhär i efterhand är jag nog glad att mannen i mitt liv va så grymt ivrig att skaffa akvarium.

Tack och hej leverpastej 😂

Här är kapseln va tvungen att jämföra med en alvedon innan ja svalde den 😂

Likes

Comments

Gårdagen och dagen har varit blandade känslor, har ingen bra kontakt på min biologiska pappas sida, men den enda som jag känt alltid funnits där har varit farfar trotts hans trotts hans svåra diabetes så därför känns det extra jobbigt, de sker så plötsligt, har nu börjat smälta allt och trotts allt så är det ändå sin farmor

Hoppas du sover gott

Likes

Comments

​Har inte skrivit på ett tag nu :/ Det har tyvärr varit mycket jobbigt både med sjukdomen och annat så la bloggandet på hyllan lite men nu känner jag att jag behöver skriva av mig lite. 

Började ju ta de Humira sprutorna.​ Det visade sig att den inte gav tillräcklig effekt så fått öka dosen till var 10 dag (svårare att komma ihåg oxå) sedan öka kortisonen. De första doserna humira kände jag snabbt hur pigg jag blev men nu är det tillbaka med trött hela tiden och dessutom fick jag veta att levern är påverkad men inget akut (än så länge) vilket kan va svaret på varför jag mår illa och spyr ibland. 

Har just nu ingen ork till något egentligen men vissa saker är ett måste, jag har även kämpat med utbildningen.. som gått förvånansvärt fort  och jag har bara lite smågrejer kvar plus repetition som jag känner jag vill hinna med :) ska även hitta praktik, inte det lättaste nu innan sommarledigheter. Får se hur det blir med de.. Vill inte vara var som helst då jag är så sjukt nervös över att de kanske inte förstår riktigt de där med tarmsjukdomar, när man väl behöver dass så är det snabbt, men sjukdomen är så mycket mer än bara en toalett sjukdom. Psykiskt är det inte lätt. Det syns inte utanpå men insidan kämpar för fullt. 

Är så glad för min fina familj och vänner som står ut med mig, det är för er jag fortsätter kämpa varje dag! Kärlek till er <3 

Likes

Comments

Fy fasiken vilken morgon, vaknade och mådde riktigt dåligt, fixa frukost som vanligt men de var onödigt, helt tom i magen springer jag 5 gånger å spyr :/ är helt vit i ansiktet fortfarande så sjukanmälde mig för vågade inte köra så långt om de fortsätter under dagen :/ detta har inte hänt sedan innan operationen, då va det väldigt vanligt, börjar bli väldigt orolig varför jag mår såhär trotts mina mediciner, men imorgon ska jag till sjukhuset igen. Sista gången på trötthetsstudien så är därför läkaren ska vara med. Har så många frågor för en gång skull.
Men nu ska jag sova igen

Kram kram från mig

Likes

Comments