Shit, nu börjar jag nog bli lite nervös på riktigt. Det är såhär att om 8 dagar så vid denna tiden så har jag troligtvis vaknat upp efter min 2:a operation, jag hoppas verkligen att denna operationen kommer vara lättare för mig med återhämtningen och allt som var efter förra, det är en förhoppningsvis lättare operation. Men den kan tyvärr bli större pga min första öppna operation. Det bästa är nu att jag har så otroligt fint stöd från min sambo. Ett stöd som jag egentligen viftar bort, jag tror det är för att jag helt enkelt är så van att kämpa ensam, jag har svårt att släppa in, även om det betyder så otroligt mycket för mig. Jag skulle nog ljuga om jag sa att vårt förhållande har varit lätt, men att han verkligen sätt hur jag mått har nog gjort oss starkare. Jag är stolt över att vi kämpar tillsammans.


Plugget går toppen!

Har klarat 2 delmoment med betyget A och kommer även utveckla mina svar på de uppgifterna senare. Det jag tycker känns mest med att få A i en kurs man känner verkligen det här är något jag verkligen gillar att göra, samt att man dessutom jobbar med en del av det är en stor bekräftelse på att jag verkligen hittat det jag vill jobba med livet ut. Känner att även fast jag har en sjukdom som ligger och pyr så har jag ändå mått otroligt bra pga att jag trivs så bra med jobbet. Visst jag har mina dagar då jag är vilsen och okoncentrerad men det kompenserar jag oftast upp dagen efter.


Ibland blir livet inte som man från början tänkt sig men om man bara går in med positivt tänk så blir saker och ting bra tillslut.

//Emma

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Nästa vecka drar jag 2 dagar till Stockholm på kurs med mina fina kollegor :)

Det är även årsmöte med vår fina förening

Sen är det dags för nytt återbesök hos läkaren, då ska vi prata om hur proverna ser ut nu efter en tid utan medicin. Det ska också diskuteras vad som blir bäst med gallblåsan, att operera eller inte. Man är osäker för att den del av tarmen som tar upp gallsyran inte finns kvar på mig vilket gör att syran kommer gå rakt igenom hela systemet och orsaka smärtor. samt att min tidigare operation gör det mer komplicerat än om det hade varit en vanlig galloperation.

Jag själv är väldigt kluven i frågan och hoppas kunna diskutera detta med min läkare.

Likes

Comments

Försöker påminna mig själv att hela tiden njuta av livet och mina finaste stunder. Det gör verkligen att jag får den kraften som behövs att orka med när man mår sämre. Därför valde jag även att engagera mig i Mag-tram föreningen och snart är vi igång med våran länsförening igen. Det är viktigt att visa att det går att leva trotts att man drabbas av en sjukdom. Även om det är tufft har sjukdomen ändå format mig till den jag är idag, jag är stolt och vill visa upp att man inte är sin sjukdom. Jag vill också visa att man lättare kan få andra kroniska sjukdomar. Men man lär sig hitta sina guldkorn. En sjukdom är inte ett hinder att kunna följa sina drömmar, utan en möjlighet att hitta andra vägar att nå sitt mål.

Jag önskar att jag tidigare fick min diagnos så man lättare kunde förstå varför man var på ett visst sätt och att man undvek vissa saker. Men jag är inte bitter över hur mitt liv har varit och att allt tog så lång tid. Utan jag är mer glad att det just var en AT-läkare som lyssnade på mig och hittade orsaken på mitt mående.

Jag var och är en känslig person som ofta tar in massa intryck och saker som sker, har mått ganska dåligt men sista tiden har jag inte ens gråtit, vilket är väldigt ovanligt för att vara mig.

Likes

Comments

Det var nu några månader sen jag skrev sist, mycket har hänt. Berättar de roliga sakerna först :)
Fyllde 25 i mars, största delen av familjen var här uppe hos mig och firade, en så underbar dag på många vis. Mamma fyller år precis en månad efter mig samma datum så va nere i Skåne påskhelgen och firade (y) sen blev jag ju även bilägare till min RULLE jag nu haft i snart 4 år. (Jisses vad tiden går)

Tråkigheter:
Efter undersökning visade det sig att jag hade fullt med stenar i gallblåsan, tog även prover för att kolla värdet på Humiran och det visade sig att jag bildat antikroppar mot den och därför ja fick allergiska reaktioner. Har nu varit utan medicin i lite mer än 2 månader då läkaren vill se hur snabbt de går innan jag blir dålig men trotts att läkaren kallar till återbesök inom 2 månader så kommer ja nu få vänta till juni :( dagens vård...
Åter till gallstenarna, har anfall stort sätt 1 gång i veckan minst biter ihop och gör det jag kan för att försöka lugna det själv då jag inte gärna vill vistas på akuten :/ var hos kirurgen förra veckan och då pratade vi om operation, men pga min tidigare operation av tarmen så blir denna inte lika lätt som den annars är, jag får verkligen fundera på detta men jag kommer nog välja operation framöver när jag inte längre står ut.

Jobbfronten:
Trivs så otroligt bra på jobbet.
Både med kollegorna och allt vi gör :)
Imorgon blir det möte med AF och chefen då min provanställning går ut nästa vecka (Y)
Tänk 6 månader + 2 veckor har jag varit där då :) (känns lite som de va igår jag kom dit)

Likes

Comments

Har fortfarande ont varje dag i magen men inte så extremt så jag försöker kämpa på, att komma tillbaka till jobbet har varit så skönt, samtidigt lite jobbigt då jag känner att ja inte är helt på topp ännu, men ser de inte som ett alternativ att låta sjukdomen stoppa mig och ta över hela livet. Ringde mottagningen igår för att höra vad min läkare hade att säga och morfin skulle jag absolut inte få som smärtlindring, nej istället skriver han ut medicin mot magsyra som jag ska prova samt ta de andra medicinerna jag har. Suck, smärtan är nog det värsta med sjukdomen å den vill man bara bli av med.

Satt å tänkte tillbaka lite på åren som gått sen jag fick diagnosen, alla undersökningar man gjort, operation osv. Ingenting syns, men under kläderna visas den nakna sanningen, ärr, blåmärken och bristningar.
Jag är den jag är men samtidigt vill man även vara den man en gång var innan all kortison och andra mediciner.

Likes

Comments

I söndags kväll började jag få så himlans ont, ja tänkte äsch bara att bita ihop som vanligt å gilla läget. Tog mina mediciner (alvedon 665mg, Papaverin som är kramplösande) ingenting fungerade som vanligt. Provade gå flera varv i lägenheten då de ibland fungerat lite så jag sedan somnat men denna gång var det enormt så jag orkade inte, spydde av smärtor och tillslut fick sambon ringa efter ambulans. Inte ens det skulle bli problemfritt :/ samtalet bröts 3gånger, sedan fick han ringa från min mobil och de skickade ambulans som kom över 40 min efter vi lagt på. De tog blodtryck å satte i kanyl så fick ja 5 mg morfin samt mot illamående, fick mer morfin ganska snabbt då han tyckte ja fortfarande va rätt smärtpåverkad sen in till sjukhuset där ja kom in på ett rum direkt, de tog blodprov å sen blev domen att bli inlagd för observation. Jag gillar inte övernattning på sjukhus efter tidigare händelser, så första dygnet sov jag knappt en blund och när ja väl somnat var det dags för ny kontroll på mig. Man blir så extremt kissnödig av att ha dropp oxå. Fick vara fastande till tisdag runt 10 eftersom de inte bestämt om ja skulle undersökas vidare. Beslutades att jag skulle vänta till min tid i jönköping och sedan kunde jag åka hem.

Likes

Comments

Så kom juletiden knackandes på dörren, hade en mysig jul hos mormor sedan i Blekinge hos Fredriks familj :) Magen har inte samarbetat de minsta men är ändå glad över att få spendera en lite längre tid med familjen dessa dagarna, kan bara hoppas på att jag får tid till skopierna snart så jag kan få kortison så fort som möjligt. Tradigt att man ska va dålig nu vid jul & nyår samt 2 kalas, men men bara att bita ihopa och se glad ut. '


Kramar från mig  

Likes

Comments

Det är konstigt hur man efter en diagnos lär sig känna igen symptomer, i september såg allt bra ut och ja mådde verkligen toppen sen i slutet på oktober kände jag att något är på g igen, fick ont i lederna och för mig har detta alltid varit första tecknet på inflammationen i tarmen. Har fått öka dosen på Humiran till en spruta i veckan men känner ingen skillnad :/ tecken 2 är att jag blir så in i bombens trött, om ja jobbar 4 timmar så sover ja sen 1-4 timmar och sover som vanligt på natten. Jag orkar ingenting när ja kommer hem.
Men samtidigt så vet jag att det kommer bli bra en period igen snart och längtar :)
I januari ska nya skopier göras, koloskopi och gastroskopi, inget jag direkt ser fram emot men så fort de är över så blir de bra, denna gången ska ja sövas på båda.

Hoppas man får en bra jul trotts att måendet är skit men med familjen kan de inte bli annat än bra :)

Är glad att jag hittade min söta vetekudde på gekås för snart 2 veckor sedan :)

Tillsammans är vi starka!

Likes

Comments

Nej allt i livet, trotts att man har en tarmsjukdom är inte negativt. Ser tillbaka på tiden då jag fick veta vad det var jag hade, det var en lättnad. Att veta att man inte var knäpp i huvet.
Klart det var jobbigt och man hade så många frågor som man inte riktigt fått svar på, där kan vi hjälpa varandra. Att ha stöd hemifrån är det viktigaste för mig, familjen bara att veta att de finns där betyder så otroligt mycket. Att prova alla mediciner som finns mot sjukdomen är inte det roligaste, massa biverkningar.

Nu är det snart 2 år sedan jag opererades och allt har varit en riktigt jobbig bergodalbana, men jag kommer ut starkare för varje gång det går neråt.

Att stänga in sig där man bor för att man inte orkar höra allas kommentarer om vad man äter eller du ser så frisk ut. För mig är det nyttigt att vara utanför hemmet, att träffa människor gör mig glad och får så mycket energi, det är jättestort då jag sedan hemma kan vara den andra personen som ligger och vilar, och går i pyjamas hela dagen.

Jag är stolt över mitt ärr på magen samt varenda liten bristning för det är min motivation till att fortsätta 🙂

Likes

Comments

Igår så va jag i Jönköping och hade träff med andra som har magtarm sjukdomar, det var mycket trevligt och nyttigt.

Förhoppningsvis kommer vi kunna starta upp föreningen igen och det hoppas jag verkligen för det behövs, kände mig full med energi efteråt. Samt massa idéer som far runt :)

Bestämde mig även för att tänka mer på mig själv framöver och ta hand om min kropp, göra det som jag brinner för och mår bra utav, kommer lägga mer tid på att fota och blogga samt försöka umgås och ha roligt.

För trotts att jag träffar mycket folk på jobbet (som jag ännu inte skrivit om här) så saknar jag vänner. Det är inte kul att alltid göra allting själv.

Men jag blickar framåt med positiva tankar på att allting kommer bli bra tillslut, för mer kan man inte göra. Jag är så glad över hur allting blivit.


//EmmGus

Likes

Comments