Header

Godmorgon,
ja, det är fortfarande morgon för mig, trots att det troligtvis är lunch för de flesta.

Jag har sovit kopiöst mycket de senaste dagarna känns det som, det är väl kroppens sätt att säga ifrån, antar jag. Snart är det dags att göra sig i ordning för ännu en arbetsdag, men just nu ligger jag kvar i sängen med en gröt, kaffe och kokosvatten.

Ta hand om er,
Agapi E.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Godkväll,
nu sitter jag på vagnen, på väg hem ifrån jobbet. Jag kom äntligen på väg till jobbet, trots att jag var långt ifrån hundra.

Låt oss gå tillbaka till natten till måndag, efter inlägget innan. Jag kunde verkligen inte sova och jag hostade värre och värre. Till slut gick jag in till badrummet och var tvungen att titta ner i halsen och upptäckte att det bildats som blåsor bak i svaljet. Efter den insikten, så kunde jag bara inte sova och vid åtta på morgonen ringde jag vårdcentralen. Väl där fick jag med mig en galen hostmedicin med morfin och sjukskrevs en vecka (trodde han). Det sjukaste är att den inne håller etanol och ammoniak... ska det ens förtäras? När jag kom hem igen så deckade jag och sov till tio på kvällen. Helt galet! Sedan lagade vi mat, åt, kollade på film och sedan somnade jag om och vaknade elva imorse.

Bestämde mig, trots att jag hade helvetets huvudvärk och var så yr och illamående att jag höll på att kräkas, för att gå till jobbet. Hela vägen på vagnen och de första timmarna, så trodde jag att jag skulle dö och tänkte att jag var galen som ens övervägt att gå till jobbet. Men det blev bättre och nu känns det faktiskt riktigt bra att jag tog mig iväg till jobbet!

Längtar till att komma hem dock. Vi ska värma på pastan sedan igår, eftersom vi ännu inte ätit än, någon utav oss. Mest av allt ser jag fram emot att komma hem och duscha av mig och hoppa i mjukiskläder!

Godnatt,
Agapi, E.

Likes

Comments

Godkväll,
en snabb uppdatering om helgen som varit.

I fredags kom vi till slut iväg till Alingsås, det var så himla mysigt att vara i mammas hus och kunna njuta av trädgården, det är så sjukt att detta är min första sommar, sedan 2011, som jag spenderar i Sverige. Allt känns så nytt, samtidigt som det känns så nostalgiskt!

Jag plockade in potatis och morötter ifrån mammas land, smakade smultron, jordgubbar, krusbär och svarta vinbär. Det är något visst med att äta ifrån buske och egenodlat. Sedan bakade jag pitabröd och vi gjorde vegansk 'pulled bbq' ifrån Anamma. Den var... inte i min smak. Alls! I övrigt var allt gott.

Vi sov över och tog tåget på morgonen. Hemma lämnade vi av våra saker för att åka till Kviberg marknad för veckohandel av frukt och grönt. Vi storhandlar i stort sett allt för en vecka för under tvåhundra kronor. Tvåhundra! Kan ni förstå det? Och kvalitéen är fantastisk, inte som ICA och Coops bleka, smaklösa grönsaker till överpriser. Säga vad man vill om det elektriska stöldgodset som finns på Kviberg, det är inte något som rör mig, men har ni inte varit på Kviberg för deras frukt och grönt - åk dit!

Senare gjordes det bröd, fröknäcke och fasolada (grekiska bön-och potatisgryta), tittades på film och bara slöades.

Idag vaknade jag hyfsat tidigt till ett regnigt Göteborg, det var friskt och mysigt. Jag åt frukost och sedan gjorde jag focaccia, melitzanosalata (grillad aubergineröra) och städade lite, sedan åkte vi hem till Yhon och Cissi ute i Torslanda, där även min kusin Anna var med och vi åt gott och hade en supertrevlig kväll. De är alla guldsjälar! Vädret blev kalas och vi kunde till och med sitta ute och äta.

Vi har haft en lugn, men fantastisk helg i gott sällskap. Bilder blev det inte en enda tagen idag, men det betyder väl helt enkelt bara att vi var för upptagna med att ha trevligt!

Nu checkar jag ut, godnatt!
Agapi, E.

Likes

Comments

God eftermiddag på er,
sedan ungefär en till två veckor sedan, så började jag känna mig så där öm i kroppen som man bara gör bär man är på väg att bli sjuk. Sedan har det varit så fram och tillbaka, utan att riktigt bryta ut. Nu känns det bara drygt för att jag inte mådde bra i tisdags och inte kunde gå och jobba och trots att jag vilat den här veckan, så känner jag mig fortfarande dålig? Dessutom har jag världens hostattack varje morgon vid femtiden. Jag försöker bunkra upp med ingefärashots, men det verkar tyvärr inte vara tillräckligt.

Därav gårdagens frånvaro. Vi låg i sängen länge och jag gick tillbaka till sängen x antal gånger under dagen. Till slut kände vi dock att det kanske var bra för oss att få lite luft, så vi tog en promenad upp till Bergsjön. Anastasis gick all in och badade till och med. Han tyckte det var kallt, men värt det - ända tills vi fann bett över hela hans kropp och misstänker vattenloppor. Usch! Sedan tog vi oss hem och gjorde vegoburgare.

Idag är jag lika hängig, men jag ska försöka få upp Anastasis, som fortfarande ligger i sängen, och se om vi inte åker upp till Alingsås ikväll. Jag jobbar dock imorgon, så får ta oss tillbaka ikväll, men har lovat att vattna lite åt mamma, nu när hon är ute på sin sverigeturné.

Trevlig helg på er,
Agapi, E.

Likes

Comments

Vi kom till slut i väg på en promenad, men inte till Bergsjön, utan i genom Lärjeåns dalgång. Det var super fint och en ingång ligger bara ett kvarter upp ifrån oss!

På vägen hem gick vi förbi Hemköp och därefter vår grönsakshandel i Kortedala och gick sedan hem för att äta. Det blev en vegansk "schnitzel" med sötpotatis. Jag hade tänkt att det skulle få bli veganska hamburgare, men tiden drog iväg och vi var hungriga, så tack till Anamma och deras frysta produkter haha.

Därefter slängde jag ihop ett par supergoda rawfood-bollar! Guld värt när man känner sig lite sötsugen.

Vad mer har vi gjort? Jo, badat! haha. Båda två, men inte samtidigt då. Vårt badkar är dessvärre alldeles för litet för det.

Nu hade vi tänkt titta på en film, men klockan drog iväg och jag ska nog gå och lägga mig i sängen istället.

Godnatt,
Agapi, E.

Likes

Comments

Vad är bättre eftermiddagssnack än en avocadosmörgås?

Jag insåg just att morgonens inlägg hade problem att laddas upp, därav laddades det upp först nu. Så det har alltså gått ett par timmar mellan min frukost och mitt mellanmål!

Nu väntar jag bara på att Anastasis har tittat klart på sin film och därefter bär det av på vandring. Eller ja, promenad alltså - mer ambitiösa än så är vi tyvärr inte idag. Vi får se vart vi väljer att gå idag. Själv är jag lite sugen på Bergsjön, men får se hur Anastasis känner.

Vi hörs senare ikväll, glad lill-lördag på er!
Agapi, E.

Likes

Comments

Godmorgon finaste ni,
vad glad jag är att jag återupptagit kontakten med min blogg, jag har uppriktigt sagt saknat att skriva av mig och dela med mig om mina dagar.

Denna morgon blev det en 'over night oats' till frukost och den var gudomlig. Jag hade även chiafrön i gröten och toppade med mango-& apelsinsmoothie, banan, kokosflakes, tranbär och egengjord müsli - helt vegansk, utan socker och processade livsmedel. Vill ni ha receptet?

Det är ett soligt Göteborg vi har idag och senare ska vi ta oss iväg på promenad, men Anastasis sover ännu!

Hoppas ni fått en lika bra start på dagen som jag!
Agapi, E.

Likes

Comments

Hej,
minns ni mig?

Det är nästan så jag känner. Inte ett enda inlägg på exakt fyra månader. Fyra månader! Det är en lång tid och så mycket har hänt under tiden jag varit borta. Det skulle troligtvis ta mig också fyra månader att nämna allt, så jag låter bli det. Men vi har hunnit med att hälsa på hemma i Grekland, fått vår lägenhet i Göteborg, nya jobb, blivit veganer - men det återkommer jag till i ett separat inlägg för att berätta mera om.

Hoppas att ni inte helt glömt bort mig och är redo att följa med mig i ett nytt kapitel i mitt liv, fyllt av inspiration, tips etc.

Har saknat er alla underbara där ute!
Agapi, E.

Likes

Comments

Ett år.
Ett helt år har gått sedan du gick bort. Min fina älskade pappa.

Jag minns allt som om det vore igår. Ibland känns det som evigheter sedan jag såg honom senast, ibland som igår. Jag var på Kreta och mitt liv var så trasigt. Det var så mycket som var rent av skit och jag hade tappat mig själv. När jag var på botten och trodde att det inte kunde vli så mycket värre, så hände det mest otänkbara - jag fick ett samtal ifrån min mamma som med trasig röst och gråtandes berättade att pappa hade gått bort.

Det är svårt ibland. Jag är uppriktigt glad för pappas skull att det blev på det viset det blev, att han slapp sjukhus som han avskydde mer än något annat och att allt gock så fort. Men det är svårt att inte rysa av tanken över hur hans sista minuter var, att jag var i ett annat land och inte hade sett honom på flera månader (och dessutom varit frånvarande under de senaste åren) och alla de saker som lämnats osagda.

Det ska tilläggas att jag och min pappa kanske inte alltid hade den bästa relationen till varann, men jag hade inte önskat något annat. Även om han inte var en perfekt pappa så var han min pappa.

Två dagar innan pappa gick bort så skickade han ett meddelande på What'sApp. Pappa tillhörde inte den tekniska generationen och det dröjde innan han accepterade att ha en smart phone och lärde sig att man via appar kunde kommunicera näst intill gratis till utlandet. Du ska inte tro att alla dessa år av sjukdomar och elände inte har fått mig att ångra hur jag varit. Jag vill att du ska veta att du alltid kan prata med mig! Dessa ord kanske inte låter som en jätteprestation, men dessa ord kommer jag aldrig glömma. Min pappa var oerhört envis och hade en fruktansvärd stolthet, som gjorde att han ytterst sällan bad om ursäkt. Därför betyder dessa ord allt. Det var en enorm prestation för honom och betydde så himla mycket för mig. Jag är så glad att dessa ord nådde mig innan hans bortgång, men minst lika ledsen är jag över att detta inte kunde ske tidigare.

Saknaden är enorm, men när jag tänker på honom, så vill jag bara minnas allt bra. Alla lyckliga stunder och hans breda leende. Jag blir tårögd ibland flera gånger om dagen när jag tänker på honom, men jag tror att det är viktigt att tala öppet om de vi saknar och älskar. Det lättar mitt hjärta och sprider personen vidare.

Idag tänker jag lite extra mycket på alla er som mist en familjemedlem eller någon närstående.

Pappa, vi ses i Nangijala!


Din Emma.

Likes

Comments