Header

Hejsvejs, här kommer en snabb uppdatering! De två senaste dagarna har jag vart i skolan vilket har varit skojj, pluggat till U.S History STAAR-test som jag har nästa vecka (kommer säkert skriva mer om detta test framöver, för det är så himla mycket som man måste kunna), sen så har jag sprungit och cyklat och tittat på syrrans dansuppvisning. Denna vecka har gått så snabbt och kan inte förstå att det redan är fredag imorgon. But thumbs up!

Jag har en fullspäckad helg framför mig med kompishäng, graduation party för en kompis, utbytesträff med gänget m.m. Mer om det senare! :) Nu ser jag snart inte tangentbordet för att jag är så trött, so it's time for bed.

Bättre bloggning blir det snart, önskar er alla en trevlig helg! <3 Kramar från mig

Someone needs to clean the mirror... :))

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Jag har precis ätit middag och sitter nu omringad av skolböcker, läxor, papper etc som jag måste arbeta mig igenom ikväll. Det är inte ofta jag har massa plugg här i USA, men denna vecka är det lite mer än vanligt. Här kommer en liten kort sammanfattning av min dag, innan jag måste gå tillbaka till plugget 😊

5th period (English): Fortsatte att läsa Fahrenheit 451, svarade på några kapitelfrågor och sen behövde vi skriva en halv sida om en valfri karaktär som vi identifierar oss med. 6th period (Spanish): Vi jobbade på som galningar i min grupp i ett försök att bli klara med vårt manus inför vår minifilm som vi snart ska spela in. Vi har skrivit ihop en saga (temat behövde vara fairy tales), så jag kommer att spela en drottning i en galen story som vi har kommit på. 7th Period (Floral Design): Vi skapade "Dish Gardens", som ni kan se på bild här nedanför: Använde jord, mossa, stenar, växter etc för att skapa en liten "garden". Dom blåa stenarna är ett försök att skapa idén av vatten som rinner genom min garden. 8th Period (U.S History): Full fart hela lektionen. Vi har ett stort test nästa vecka på hela kursens material så det är bara review, review, review.

Min "Dish Garden" till vänster och sen är det min blomma "Snapdragon" till höger som jag slog in med guldpapper. Det är min lilla plantis som jag har visat här förut, men som inte är så liten längre dock :))

Likes

Comments

Idag var det ytterligare en "bad weather make-up day", och eftersom vi inte har haft något dåligt väder så fick vi vara lediga! 😊 Tog en låg sovmorgon innan jag åt frukost i solen, tränade och sen mötte jag syrran och hennes kompis vid poolen. Kom hem och tog det lugnt och gjorde läxor innan middagen. Slapp och bra dag :))

Likes

Comments

Igår åkte jag in till Austin med min värdmamma och äldsta värdsyrran för att besöka Austin's Blanton Museum of Art! Det var blandade utställningar med både modern och äldre konst, och allt var en trevlig upplevelse. Min favorit utställning var en med vykort ifrån hela världen, men mestadels från USA och Europa. Jag såg först ett vykort från Stockholm och hoppade till litegrann, sen fortsatte jag att titta och såg då ett till vykort från Sverige...och ett till...och ett till...och sen cirka 7 stycken på kungafamiljen haha. (Konstnären hade sytt dit trådar på vykorten om ni undrar vad det röda är, jag minns inte varför hon valde att göra det - det fanns beskrivet men minns som sagt inte).

Likes

Comments

Här kommer lite blandade bilder från min skola LHS, tänkte att det kunde vara roligt att se :) Det pyntas med så många affischer/skyltar etc vid olika händelser eller event, vilket gör denna stora skola lite mysigare<3 Vissa dekorationer har hängt på väggarna sedan augusti, andra finns uppe i några veckor innan det är nytt "tema".

(I'm not afraid to take a stand)

Seniors och deras Colleges

Likes

Comments

När man publicerar ett inlägg som det föregående så undrar man såklart lite vad responsen kommer att bli. Eller mer specifikt, man undrar vad folk kommer att tänka. Kommer tankarna och känslorna att bli förstådda och inte tvärtom - missförstådda? För man vill ju klargöra att man är lycklig, samtidigt som man vill berätta vad som försegår i ens tankar när utbytesåret "sakta men säkert" (eller nej, jäkligt snabbt) närmar sig slutet.

Och WOW, ni. Vilken respons. Hela syftet med detta inlägg är nog att bara säga TACK till alla er som jag känner och inte känner för era underbara ord som har kommenterats här och på andra sociala medier. Ni gör mig så glad. Det blir på något vis lätt att logga in här och inte bara skriva om solskenshistorier, utan också ha möjligheten att rensa hjärnan vilket jag tycker är så viktigt med. Framförallt så känner jag väl lite ansvar att inte skapa en perfekt bild av ett utbytesår, eftersom jag vet att framtida utbytesstudenter läser bloggen.

Nej nu ska jag inte försvinna bort i skrivandet igen, nu ska jag fatta mig kort och återigen säga Tack - ni är bäst! Massa massa kärlek och kramar.

Likes

Comments

(Publicerar detta eftersom mitt utbytesår närmar sig slutet och det känns viktigt att dela med sig olika delar av processen, inte bara det jag gör utan även det som känns. Skrev ihop detta igår om någon lägger märke till datumen, men bestämde mig idag för att publicera det. Kramar<3)

Jag har varit borta från Sverige i åtta månader nu. Jag stod på Arlanda den 13:e augusti och idag är det den 17 april. Jag sitter just nu på mitt golv i mitt rum här i Texas och bläddrar igenom massa bilder från utbytesåret. Jag minns de varma dagarna och alla skratt, likväl som alla motgångar och tårar. Jag bläddrar ännu längre bak i bildarkivet och kommer till sommaren 2016 - då Sverige. Jag fortsätter att bläddra bakåt och kommer till våren 2016. Ser mina vänner. Ser min familj. Ser bilder på härliga vårdagar inne i stan, glass i solen, knasiga bilder från skolan och så en bild på mig i min garderobsspegel. Jag tittar förvånat på kläderna som jag har på mig i bilden, för jag minns inte längre att jag äger dem. Jag ser mina älskade vita högtalare stå i bakgrunden, men det är något som jag inte heller minns existerar. Jag bläddrar fram och tillbaka, fram och tillbaka, och blir bara mer förvirrad. Förvirrad av alla minnen, förvirrad av mitt dåvarande liv och förvirrad av tanken att jag snart ska slungas tillbaka dit. Tillbaka till en svensk vardag som jag är osäker på hur man lever.

Jag kan inte med ord beskriva hur splittrad jag känner mig. Jag tänker på Sverige och känner en sådan kärlek att bröstet blir varmt, och bara känslan att ligga på soffan hemma i vardagsrummet och se mamma och pappa stå i köket gör mig hel. Att faktiskt se dem i verkligheten, att ha möjligheten att gå fram till dem och ge dem en kram känns som en orealistisk dröm. Eller att ta cykeln hem till bästis istället för att se hennes ansikte på mobilskärmen. Jag längtar till att få komma hem och andas ut. Få släppa allt och bara vara hemma. Framförallt så längtar jag till att få åka vart jag vill, när jag vill, och leva som en "normal" svensk artonåring. Men sen så skapas det som skärvor i bröstet för jag påminns om vad jag snart måste ge upp här. Det är inte några få veckor jag har spenderat här, det är över tvåhundra dagar. Detta är mitt liv. Detta är en del av mig. Och jag vet inte hur man vinkar hejdå till något som har satt större fotavtryck än vad något annat har gjort.

Grejen med ett utbytesår är att - du gör allt jäkla jobb. Det finns ingen instruktionsbok som man kan följa steg för steg eller någon som visar vägen. Du kämpar dig fram och försöker på något vis förstå hur allting fungerar och hur du ska finna din plats i denna nya värld och vardag. Och så efter några månader så har du äntligen hittat rätt och luften är lättare att andas. Du saknar inte längre familjen så att det gör ont. Du är inte helt förvirrad i den amerikanska skolan. Du njuter, skrattar och ler och älskar där du är. Du är så upptagen med livet att du glömmer att tiden tickar på. Du är så förlorad i nya vänskaper och händelser, att du glömmer att det finns ett slut på denna resa.

Så jag sitter här på mitt rumsgolv i Texas, med mobilen i handen och ser bilder på en tjej som levde ett liv långt borta från vetskapen om detta ställe. Jag ser bilder på samma tjej 6 månader senare och jag minnas exakt vad hon kände där och då när hon flyttade ensam över atlanten. Men sen orkar jag inte mer. Släpper mobilen, tittar upp och möter en blick i spegeln. Ser nu denna artonåriga tjej som har känslorna skrivna på utsidan likt en öppen bok. Som är så stark men så trött där hon sitter och skriver ner alla dessa ord för att försöka skapa någon förståelse. Ger upp återigen och släpper datorn. Plockar upp några papper som har legat undanslängda allt för länge. Papperna som måste signeras och som snart ska ge mig min biljett hem. Vikten från axlarna ligger nu i knät och några ynka papper känns tyngre än någonsin. Orden "Departure information" gör att hela blicken blir suddig och allting slutar med en ful namnsignering och tårar på kuddens vita örngott.

Det svider. Det gör ont. Men jag ger mig själv en kvart här på golvet innan jag reser upp för det är precis det jag har lärt mig. Fastän det är så mycket som är jobbigt och fastän ens hjärta kan bära så många känslor på en och samma gång, så överlever man. När jag snart sitter i mitt rum i Sverige så kommer jag att älska att vara där, precis som jag älskar att vara här. Men fan alltså. Ändå. Jag har inte varit hemma på 247 dagar. Tvåhundrafyrtiosju dagar. Att det nu bara är 51 dagar kvar tills jag återförenas med allt det gamla är en obeskrivligt läskig men härlig känsla.

Sådär. Nu andas jag ut efter att nästan dödat mitt tangentbord i ett försök att snabbt finna ord på alla känslor. Vilken måndagseftermiddag det blev. Inte riktigt planerat, men så blev det. Nu ska jag avsluta detta inlägg, men vill bara säga en sak till. Ni vet, jag är lycklig här. Och jag vet att jag kommer att bli lycklig när jag är hemma i Sverige. Men när man är lycklig så tror man att man bara ska vara exakt det, att det bara ska vara lycka och inget annat. Att lyckan på något vis ska ta över hela ens existens och sudda bort alla yttre problem. Men så är det ju inte. Lyckan kan hjälpa en att njuta i vardagen och få en att växa, men man måste fortfarande ta tag i det som är jobbigt och svårt. Precis som jag snart måste ta tag i dessa farväl och avsluta denna resa här. Och det gör ont för att det är bra saker som jag måste säga hejdå till. Framförallt människorna här. Min bästavän. Han. Allt sånt. Det gör ont.

Nu skickar jag tusen kramar till alla ni som har läst ända hit ner. Fastän jag nog inte känner många av er, så har ni ändå funnits här under alla dessa månader och det är jag så tacksam för. Njut av livet lika mycket som jag ska njuta av mina 7 sista veckor här❤

Likes

Comments

Glad påsk kära ni!!

Idag har det varit en familjedag, med påskäggsletande, brunch och utflykt till en park med hunden där vi även flög lite drake. Innan brunchen så åkte vi till en kyrka (samma kyrka som vi besökte vid jul), vilket är lite speciell eftersom den värdesätter alla religioner lika högt. Det spelar ingen roll vilken religion, etnicitet, sexuell läggning etc man har - alla är välkomna.

Här är en del av gruppen, ståendes med Pride skyltar och flaggor (som inte syns på bilden dock)

Jag åt en sååå god Ceasar sallad

Likes

Comments

Fredag and no school!<3 Som ni flesta säkert vet så är det långfredagen idag, men denna dag var även en "bad weather make up day", vilket innebär att det kunde ha varit skola idag ifall dåligt väder hade orsakat en inställd skoldag tidigare denna termin. Lyckligtvis så har det inte varit några tornados eller thunderstorms på en vardag, så vi fick ha denna skoldag off :)

Imorse åt hela familjen frukost på Mouton's restaurang. Därefter åkte jag och syrrorna + en kompis till Lizzie och spelade bowling. Det var superkul! När vi kom hem så gick jag och äldsta värdsyrran och spelade lite fotboll innan vi la oss i solen och bara chillade och snackade. Det är underbart väder som vanligt. Efter det så tränade jag och till middag grillade vi hamburgare :) Nu ska jag hänga med en kompis, kram kram <3

Likes

Comments