Hejsan! Min söndag blev rätt så produktiv. Efter att ha jobbat mellan 7.30-14.00 blev det gymmet direkt. Fick till ett ganska så bra överkroppspass faktiskt och det var skönt att komma tillbaka till träningen efter att ha varit sjuk. När jag kom hem storstädade jag rummet så nu är det vårfräscht. När städningen var klar hoppade jag in i en lååång dusch och tog det lugnt resten av kvällen. Känns som att jag bara har latat mig på sista tiden så det var skönt att få lite saker bortgjorda. Nu ska jag snart åka till skolan, första dagen efter lovet... Hoppas ni får en bra måndag allihopa!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Det här inlägget skriver jag mest för att ventilera. Jag tror också jag skriver det för att ta bort den skam som ligger runt det hela, och för att poängtera att detta är något som ständigt sker omkring oss, varje dag. Många är nog rädda för att prata om det. Man kanske tycker att just det en själv varit med om är så pass lindrigt i jämförelse med saker man läst och hört. Var det verkligen så farligt? Överreagerar jag inte lite? Svaret är alltid nej. Toleransen mot företeelser som dessa är obefintlig och den som utsätts för dem bär aldrig någon skuld. Därför skriver jag nu det här, trots att det görs med visst vemod.


Idag är det riktigt skönt ute. Solen skiner och det är nästan tio grader varmt, så för mig är det nästan obligatoriskt att ta en liten joggingtur. Trots solen och värmen så blåser det ganska mycket, så jag väljer att ta på mig springleggings och en tjockare hoodie. Jag har även hörlurar som dämpar många omringande ljud. Ibland dämpar de så pass bra att jag knappt hör trafiken, hehe. Jag springer längs älven där det är mycket motvind, så jag blir snabbt ganska trött. När jag kommer till broparken vänder jag, och känner hur lätt det går med den starka vinden i ryggen. Jag tar en omväg hem, då jag känner att jag återhämtat mig lite och nog orkar springa en stund till. Mitt hem är på en upphöjd del av Umeå, så nästan alla vägar dit innebär lite uppförsbacke, även den vägen jag befinner mig på. Eftersom att jag tog den där omvägen hem känner jag mig extra trött i en av de sista uppförsbackarna. Trots det fortsätter jag, jag är ju ändå snart hemma. Jag svänger av från en större väg där jag sprungit längs en cykelbana, in till en mindre väg där min stadsdel "officiellt" börjar. Solen lyser mig i ryggen, så jag ser hela min skuggbild framför mig. Plötsligt dyker en till skugga upp, bredvid mina fötter. Den är onormalt nära mig, och jag ser att personen är på en cykel. Jag springer snabbt åt sidan av vägen, för att lämna plats åt en kanske äldre lite vinglig dam. När skuggan är helt intill mig känner jag hur någon greppar tag i min rumpa. Hans arm stryks sedan längs med mig medan han far förbi, eftersom att han cyklar så nära. Jag blir paff, och stannar bara utan att säga något. Killen stannar också, snett framför mig, och tar sedan av sig luvan. Jag ger honom en bitchblick, i bristande fantasi på andra åtgärder, och springer sedan ganska snabbt vidare. Trots att jag fortfarande är trött vill jag nu bara hem. Min musik pausades aldrig sist eftersom att det hela gick så pass snabbt. När jag sprungit ytterligare ca 200 meter ser jag hans skugga igen. Han har alltså cyklat vidare bakom mig, utan att jag märkt det. Nu blir jag riktigt irriterad, och ett starkt obehag kommer krypande. Jag pausar musiken och säger åt honom att sluta följa efter mig. Hans svar är på mycket dålig svenska, så jag vet inte riktigt vad han säger. Det ända jag hör är något om min rumpa, och att han frågar om jag är sexton. Jag säger att han ska cykla därifrån, vilket han tillslut gör efter att han satt på sig sin luva. Han typ putar också med läpparna, ni vet när man ger en slängkyss, fast utan handen, just när han åker iväg. Då svänger jag av på en liten stig som går mellan två villor, och som leder ut till en större väg. Jag tänker att han säkert inte hinner se att jag svängt av, så jag fortsätter att gå på stigen och sedan ut på den större vägen. Jag tar upp min mobil för att skicka en snap om vad som just hänt, hehe. Sedan går jag vidare på vägen och tänker att han måste ha gett sig och cyklat därifrån. Då ser jag hans skugga igen, och hör hur han ropar något. Det är alltså tredje gången han närmar sig mig bakifrån, och den här gången stannar han mindre än en meter ifrån mig. Nu blir jag faktiskt rädd. Innan var jag mest irriterad, men när jag inser att han inte tänker låta mig vara ifred, och att han dessutom färdas på cykel, börjar paniken komma. Jag säger åter igen att han ska sluta störa mig, att han ska lämna mig ifred och cykla vidare. Jag upprepar det flera gånger, eftersom att han inte gör som jag säger. Han säger saker till mig som jag inte förstår. Medan han gör det backar jag från honom, och jag känner hur gråten börjar komma i halsen. Han har cykel, och jag har ingenting. Dessutom har jag redan sprungit flera kilometer och kommer inte orka springa hur snabbt som helst. Tillslut tar han på sig sin luva igen, och börjar cykla framåt i den riktning jag var påväg, så alltså med ryggen mot mig. Jag står kvar en stund, eftersom att jag inte vill att han ska förstå åt vilket håll jag bor. När han cyklat ca 50 meter springer jag så snabbt jag kan över vägen och gömmer mig bakom ett litet skjul. Jag kan fortfarande se han cykla, och ser också hur han vänder sig bakåt för att se vart jag tagit vägen. När han sedan cyklar ur mitt sikte grips jag av panik. När kommer han stanna? Har han svängt? Cyklat runt? Jag vågar inte springa hem, eftersom att jag är rädd att han kan stå och vänta någon stans, börja följa efter mig igen och på så sätt få reda på var jag bor. Jag är en ganska rädd person när det kommer till saker jag inte kan kontrollera. Därför börjar tårarna såklart rinna, vilket får mig att tro att situationen är värre än den kanske egentligen är. Men eftersom att jag inte ser killen som tafsat på mig, följt efter mig, kommit fram till mig tre gånger och dessutom vänt sig om för att leta efter mig, grips jag av panik. Jag drar mig bort från platsen jag sist såg honom, och tar massa random vägar som inte ger någon mening. Tillslut gömmer jag mig bakom ett av flera garage vid en massa höghus, hukar mig ner och ser åt det håll jag sist såg honom vara påväg. Jag ringer dessutom till mamma och berättar allt som har hänt. Eller jag försöker berätta, hehe. Har lite svårt att prata med alla tårar som rinner överallt. Min mamma, som är street smart, säger hur jag ska ta mig hem på ett finurligt sätt som inte går att cykla på. Jag gör som hon säger och springer till en närliggande gata, sedan springer jag in på olika tomter för att på ett säkrare sätt jobba mig hemåt.


Det var det hela, och det var läskigt. Det känns konstigt att det hände så nära mitt hem. Jag har flera gånger vart med om liknande händelser när jag bott utomlands. Men då har det varit typ mitt i natten, i nattlivsdistrikt av storstäder bland tusentals andra människor inklusive alla mina vänner. Nu var det klockan ett på dagen, i Sverige, typ utanför mitt hem, och jag var ensam. Jag tror aldrig egentligen att denna människa skulle göra något mer mot mig. Han var nog en omogen, uttråkad individ som behöva lite spänning i vardagen. Denna gång gick det olyckligtvis ut över mig. Till er killar som tar er rätten att ofreda andra tjejer, ni suger. Händelsen är polisanmäld.

Likes

Comments

Hade en mysig kväll igår med mina bästisar also known as Maja och Silje. A fact about vår relation är att vi nästan aldrig planerar något utan gör det mesta spontant. Men igår hade vi i alla fall bestämt att vi skulle sova över hos Silje. Var skönt att liksom veta vad man skulle göra och ha en plan. Tror vi ska fortsätta med det här med planering i framtiden. På morgonen åt vi en god frukost och tog en promenad i solen!

Likes

Comments

Sorri för dålig uppdatering men har spenderat påskhelgen i fjällen med Maja, nästan hela familjen på pappas sida och några familjekompisar. Har haft sååå roliga dagar och vädret har varit så bra med sol varje dag! Dagarna har bestått av skidåkning, afterski, god mat och massa godis. Älskar påsken och älskar fjällen. See you next winter Hemavan!

Likes

Comments

Hej yo alla readerz! Idag har jag haft en bra dag. Började morgonen med att springa lite vilket dock var ganska deprimerande pga typ snöstorm på morgonkvisten here in UÅ. Efter skolan åkte jag med Maja till stan, och sedan träffade jag Ludwig en stund. Ikväll har jag typ bara pluggat till fysikprovet vi har imorgon. Men efter det är det äntligen påsklov, woo!

/Silly

Likes

Comments

Hej! Denna helg har jag spenderat ganska mycket tid sittandes som på första bilden, tillsammans med min lilla dator, skrivandes på olika uppgifter som ska in innan lovet. I lördags åt jag även middag tillsammans med Vera. Tycker väldigt mycket om att umgås med henne, trots att det inte sker lika ofta som jag önskat. Idag regnar det. Trots att jag älskar sol så är det ibland skönt att höra regnet smattra mot rutan. Speciellt när man pluggar :P. Sprang en sväng imorse, så ikväll ska jag bara hang loose.

/Silje

Likes

Comments

Idag är jag sjuk och hemma från skolan. Lite mysigt att bara vara hemma men känner mig så oproduktiv. Meeen jag försöker intala mig att det är så det ska vara när man är sjuk. Har i alla fall gjort ingefärashots och tagit en kort promenad i regnet. Tänkte höra med mamma om jag ska börja fixa någon middag annars lär jag bara ta det lugnt, vill verkligen bli frisk innan vi får påsklov!!!

Likes

Comments

Jobbade i fredags 7.30-16.30. Kände mig lite risig när jag kom hem så la mig i soffan och såg nått avsnitt Vampire Diaries och åt proteinglass och chokladsås. Efter middagen kom Majzor, Sipp och Olle hit. Spenderade min lördag på stan med mamma. Vi käkade på Vezzo och jag köpte lite saker till rummet, en brow wiz från Anastasia på 50 % och ett par byxor. När vi kom hem bakade jag en kladdkaka till mig och mammi. På kvällen var det utgång som gällde! Har haft en bra helg fast jag varit lite halvsjuk. Men har liksom inte orkat att bara ligga hemma och dega. Dock är det precis vad jag gör just nu hehe.

/Emma

Likes

Comments

Efter en ganska rutten skoldag sprang jag en sväng med Majzor längs Haga och Mariehem. Instämmer med Emmas åsikter kring vädret<3 Woho sol är liv1 (literally). Längtar även som vanligt till helgen! Men hoppas du som läser får en fortsatt bra vecka. Puss på dig! PS: den vänstra bilden är från i vintras. Forgive me men hade ingen fin bild från idag, pga är inte så rutinerad bloggare.

/Silje

Likes

Comments