Hej fina ni! Frans börjar äntligen må bättre. Han är fortfarande hängig men börjar lite smått komma tillbaka till sig själv. Tack och lov för det! Den där oron som kommer när man blir förälder fick verkligen sättas på prov ❤️

Nu börjar vi landa här hemma igen och det här fick mig att bli lite extra tacksam över livet. Över att jag har en frisk familj och vänner. För det är ta mig tusan ingen självklarhet. Jag säger bara WOW för de familjer med en sjuk familjemedlem där de i vissa fall får spendera mer tid på sjukhus än hemma. Jag finner inga ord för hur imponerad jag är av dem. Hur håller man det uppe? Det är för mig en gåta.

Över till något helt annat och betydligt mer ytligt, men dessa bilder knäppte Amanda på mig i förra veckan. Visst blev de så härliga? Ville ha lite somrig känsla på dem ☀️🥰

Och på tal om ytligt så är jag inne i en period där jag bara kräks (i dubbel bemärkelse) på sociala medier just nu. Lite tråkigt då det ju faktiskt är mitt jobb. Förmodligen är jag väl bara inne i en svacka just nu. Jag känner att jag inte har inspiration till något och börjar fundera på om jag står bakom all hets som sociala medier bidrar till. Jag vill att mina kanaler ska kännas genuina men det är så svårt att verkligen får fram den jag är. Jag vill att man ska komma in på mitt konto och inspireras inte bli stressad. Förstår ni hur jag menar? Det är en så hårfin gräns där emellan tycker jag. För jag älskar Instagram av den anledningen att det ger mig så mycket inspiration. Jag själv har ganska bra distans till det, jag vet att det som visas i flödet bara är en liten bråkdel av det verkliga livet. Jag vet också dock att det finns väldigt många som blir stressade och verkligen mår dåligt av det och det vill jag inte bidra till.

Jag älskar ju att ta fina bilder och dela med mig av dem och det är ju lite det mitt konto utstrålar när man kommer in på det. Men det betyder ju inte att det är mitt liv jag visar upp. Det är bara fina bilder. Åh jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här men jag är inne i en period där jag börjar ifrågasätta mitt jobb och det jag förmedlar via mina kanaler. Jag vill försöka hitta en balans mellan att dela med mig av fina bilder men samtidigt visa lite mer av det verkliga livet. Jag känner mig dock inte bekväm med att bli allt för privat så ja, det är inte lätt att hitta en balans där.

Så då tänker jag att jag frågar er. För det är ju ni som är proffsen! Har ni några tips? Vad är det som gör att ni följer mig? Och saknar ni något i mina kanaler? Vad kan jag göra för att det inte ska kännas så ytligt samtidigt som jag vill fortsätta leverera fina och inspirerande bilder? Stor kram till er ❤️

Gillar

Kommentarer

Inatt skrämde den här lille killen skiten ur oss. Jag var påväg hem från tjejmiddag och så hör jag hur Frans kräks där bak. Jag hör att det inte är någon vanlig spya och han hostar och hämtar andan på ett sätt jag inte känner igen. Jag får såklart världens panik, kör av nästa avfart och slänger mig ur bilen. Där bak hittar jag en liten chockad Frans som precis spytt ner hela baksätet. Här snackar vi alltså inte en vanlig bebisspya utan en kaskadspy som har sprutat ner hela sätet. Jag ringer mannen som är på sommarfest med jobbet som hoppar in i första taxin hem direkt. Väl hemma är Frans så slö, han bara hänger ihop som en klump. Jag ammar honom lite försiktigt samtidigt som vi sitter i kö till 1177. 40 min satt vi i kö, de längsta 40 min i mitt liv. Under tiden kaskadspyr Frans igen. Alltså jag kan inte beskriva hur mycket det var men det var som att sätta på kranen på högsta och det bara sprutade ut rakt fram. Paniiiik! Kommer äntligen fram och de säger att vi ska åka in till akuten direkt. Vi slänger oss in i bilen och jag skakar i hela kroppen på vägen mot SÖS.

Vi får sätta oss ner i väntrummet där Frans kaskadspyr igen och är om möjligt ännu slöare än innan. Då får vi komma in direkt. De undersöker honom sen får vi vänta på en läkare. Frans sover sig igenom hela undersökningen men vaknar upp ibland och bjuder på ett litet leende. Äntligen börjar han komma tillbaka.

Vi fick vara kvar hela natten och åkte hem idag på morgonen. Väl hemma kändes han piggare och hela familjen fick sova lite. Men sen satte det igång igen med dessa kaskadspyor och dessutom fick han feber. Vi ringde 1177 igen och de sa att vi skulle avvakta och se om hans tillstånd ändras men han kändes fortfarande ändå ok pigg. Absolut inte som vanligt men han kan ändå leka lite och le lite ibland. Så just nu kämpar vi på här hemma och ger honom vätskeersättning var femte minut och sen ammar jag jättelite väldigt ofta.

De tror att det är min magsjuka han har åkt på. Jag var ju magsjuk i början av veckan. Riktigt dålig var jag. Spydde ofantliga mängder en gång i timmen i över ett dygn. Jag fick inte behålla någonting. Man ska ju fortsätta amma men när jag inte fick behålla någon vätska gick ju mjölkproduktionen ner och jag har aldrig känt mig så dränerad på vätska. Och Frans var såklart frustrerad när han inte fick den mängd mat han är van vid. Vi försökte med ersättning men han totalvägrade. Detta resulterade såklart i en mindre nöjd Frans som inte fick den mängd mat han är van vid och höll mig vaken nästan hela natten. Inte så härligt när man är magsjuk 🙉😅

Så ja mina vänner, det har varit några kämpiga dagar här och jag är helt slut då jag knappt fått sova den senaste tiden. Frans väcker mig varannan timme vissa nätter annars var tredje timme och är inne i en väldigt krävande period. Det kan vara dags för mig att ta en liten paus från allt vad jobb heter. Jag har endel som måste fixas men sen tror jag nog att jag ska ta lite semester ett par veckor och bara vara. Umgås med min familj och ta dagen som den kommer.

Är så tacksam att det inte verkar vara något värre än magsjuka. Nu hoppas vi att vätskeersättning, sömn och att lite amning ska göra honom piggare igen. Ta hand om er så hörs vi snart! Kram ❤️

Gillar

Kommentarer

Inlägget innehåller adlink

Idag har vi varit iväg på en liten utflykt här i Jönnet. Det är så konstigt hur ens hemstad helt plötsligt bara blir så fin. Jag ser den med helt andra ögon nu. Vi åker förbi magiskt fina hus som jag har sett varje dag under min uppväxt men aldrig lagt märke till. Vi åkte ut på landet förbi åkrar med kossor och hästar och allt är bara så magiskt vackert! Det var ingenting jag uppskattade när jag var yngre och bodde här men idag satt jag med hakan ner till knäna och sa "WOW" tusen gånger. Så ja hörni, Jönköping är allt bra fint ändå 🥰

Här ser ni klänningen som jag tipsade om igår. Ni hittar den här ☺️ (adlink)

Dagens utflykt gick till Grosseriet som ligger i Bunn. De har både café, butik, loppis och en jättefin lokal för bröllopsfester.

Älskar att besöka ställen som dessa! Särskilt under sommaren. Så mysigt med en liten dagsutflykt bara 😍

Det är ju minst lika mysigt att åka hit under de kallare årstiderna och avnjuta en lunch här inne och avsluta med lite shopping.

Resten av dagen har väl i princip gått åt till att amma och försöka få Frans att somna. Han är såååå trött men kommer liksom inte till ro. Tror att han är inne i något stadie nu, eller så har han bara blivit en mer krävande bebis. Det återstår att se. Jag hoppas på det förstnämnda 🙉 Och vet ni, nu är det dags att amma igen, sen får vi hålla tummarna för att han vill somna och gärna sova mer än 3 h i sträck inatt... Wish me luck 💪🏼

Gillar

Kommentarer