Denna veckan har vi i familjen Family food och jag älskar verkligen det. Man får prova massa av nya rätter som man älskar. Jag har bara inte gillat en rätt i hela family food och då har vi haft det i nästan ett år! Så det är väldigt bra betyg för en som är rätt så kräsen när det gäller mat. En annan sak som också är bra är att nästan alla produkter är både närproducerade och ekologiska. De har nästan alltid en vegetarisk rätt med så de tänker på naturen och djuren vilket är så härligt. Så har ni inget att laga be er familj skaffa detta, väldigt enkelt och laga men dubbelt så gott!

Likes

Comments

😄​​ When lifes gives you a houndred reasons to cry,

show life that you got a thousand reasons to smile.😄

Likes

Comments

Fy fan vad jag hatar denna sjukdomen rättare sagt. Varför skulle jag få den? Det känns så orättvist att jag ska få missa allt och inte få ha ett normalt liv. Jag mår inte bra och det stör mig så mycket. Dessa möten gör mig inte på bättre humör hellre. Mötet igår var i alla fall det tuffaste hittills. Jag skulle få reda på min målvikt och vilken chock jag fick. Inte bara jag utan hela familjen fick en chock över hur hög målvikten var. Jag bröt ihop totalt och hörde inte ett skit av mötet. Var totalt krossad och hade panik över att jag missar så mycket av mitt liv. Jag saknar allt så mycket och vill tillbaka till mitt normala liv men det känns som det är en så lång resa kvar. Jag vill liksom bara lägga mig och gråta. Men samtidigt vägrar jag ge upp och låta ätstörningen vinna. Det är inte min stil att göra så för jag är envis och vill ha tillbaka mitt liv. Vilket jag kommer få om jag lyssnar på deras råd men samtidigt kör på vad min kropp funkar för. Det viktigaste för mig är egentligen inte vikten utan att min kropp funkar, jag vill inte frysa och inte ha någon mens. Så därför gör jag nu som de säger och äter 0,5 liter glass per dag. Det känns faktiskt rätt jobbigt att äta så mycket men inte för att det är socker och fett utan för att ingen normal människa äter så mycket. Jag vill ju ha ett normalt ätbeteende och det har jag ju inte nu heller. Men nu gör jag bara detta för att gå upp i vikt och slippa denna skiten. Vågen visade 0,2 kg upp så tack och lov inte ner! Nej nu ska jag gå och fortsätta kämpa!

Dag 24 med ätstörningen...

Likes

Comments

Galet vad jag är nervös...

Ska snart åka iväg till BUP och vägas och ha möte. Jag har verkligen ingen bra känsla i kroppen och är jättenervös. Det känns som jag gått ner i vikt vilket inte alls är positivt men vi får se när vi är där. Hoppas det visar upp och inte ner. Jag vill verkligen slå skiten av denna ätstörningen. Men vi hörs i morgon och då berättar jag hur mötet gick, förhoppningsvis positivt. Så håll tummarna för mig så är ni snälla!


Dag 23 med ätstörningen...

Likes

Comments

Ingredienser:

Lasagneplattor

100 gram krossade tomater

Smör

En morot

100 gram Spenat

100 gram Keso

Riven ost

1 dl Mjölk

0,25 dl Mjöl

Sidosallad:

Majs

Sallad

Tomat

Gurka

Övrigt:

Ugnsfast form

Shaker

Sked

Kniv

Skalare

Gryta

Spis

Ugn

Hur du gör:

- Sätt ugnen på 225 grader varmluft

- Skala moroten

- Skär moroten och spenaten i bitar

- Sätt på plattan och lägg i lite smör

- Häll i krossade tomaterna, moroten och spenaten i grytan och koka upp.

- Koka tills moroten blir mjuk

- Under tiden häller du en halv dl mjölk i en kastrull och låter koka upp.

- Samtidigt tar du även 0,25 dl mjöl och en halv dl mjölk och skakar i en shaker.

- Häll i osten i mjölkkastrullen

- Därefter häller du i redningen i samma kastrull

- Låt koka upp till en ostsås.

- Samtidigt lägger du i keson i tomatsåsen och rör runt

- Nu börjar du lägga smör i ugnsfasta formen och därefter lägger du lasagneplattor så de täcker botten.

- Sedan tar du tomatsåsen , därefter ostsåsen och sedan börjar du om med lasagneplattor tills allt har tagit slut.

- Sätt sedan in i ugnen i ca 30 minuter

- Nu gör du sidosalladen under tiden

- Efter ca 30 minuter kan du ta ut lasagnen och servera!

Hoppas det smakar

Likes

Comments

Usch vad jag saknar detta. Det som irriterar mig ännu mer är att jag kunde fått åka skidor om jag inte haft denna förbannade anorexian. Då hade jag varit på skidsemester nu med familjen och njutit av skidåkningen och att få umgås med familjen. Det jobbigaste är at jag känner mig skyldig till familjen att de inte får åka iväg och ha roligt. Det tynger mig mest att veta att de inte heller får ha det roligt och njuta på grund av mig...

Men nu vet jag bara så att jag får kämpa på hemifrån så vet jag att jag kommer bli frisk och sedan får jag både äta och träna som jag vill. Men såklart på en hälsosam nivå och bara för att jag tycker det är kul!

20 dagar har det gått nu...

Likes

Comments