Header
View tracker

Hörru, din jävel. Jag blir så jävla arg på dig för att du inte är här. Hur i helvete kunde du gå och dö och lämna mig kvar här alldeles själv? Jag behöver ju dig fortfarande, och du är inte här. Hela kroppen gör ont för att jag behöver dig. Jag hatar dig för att du inte är här och jag hatar mig själv för att jag är arg, för jag vet ju att du skulle ge allt för att vara här. Jag blir bara arg på hela livet för att du missar allt. För att vi missar allt. Fan, vad jag skulle behöva lite papparåd just nu. Jag älskar dig för alltid, min fina änglaförälder.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Nu mår jag sämre igen. Kom precis från sjukhuset och dom sa att jag kommer behöva gå dit och skära i såret varje dag i minst två veckor till. Ställer mig högst tveksam till om deras metod är vettig och känner att jag bara vill hem.

Är så less på att åka mellan hotellrummet och sjukhuset, jag kan ju inte göra så mycket annat eftersom jag inte får vara i solen eller bada. Och sen är jag helt slut av alla mediciner också. Nej, jag vill bara hem nu. Det värker i hjärtat för att jag inte kommer kunna åka hem till Koh Rong, till alla mina fina vänner som jag saknar så obeskrivligt mycket, jag vill bara tillbaka till min älskade ö. Men det verkar inte bli så nu.

Jag letar flygbiljetter hem för fullt men det känns rätt omöjligt att sitta på ett flyg hem i 11 timmar eftersom jag inte kan sitta ner...

Likes

Comments

View tracker

Idag har jag äntligen, efter ytterligare ett sjukhusbesök, börjat må lite bättre. Måste dock tillbaka på återbesök några dagar till, så jag vet inte hur länge jag blir kvar på Koh Samui. Men det börjar se lite ljusare ut. Tackar gudarna för det, jag börjar bli urless på att åka mellan hotellrummet och sjukhuset, är rätt jävla trött på att kolla film nu.

Jag har dock vänt upp och ned på dygnet så jag sitter här sömnlös igen. Men jag har haft en supermysig kväll med ett härligt gäng från Dalarna innefattande många skratt och kortspel. Imorgon åker jag tillbaka till sjukhuset och hoppas på att orka möta upp tjejerna igen för middag. Vem vet, snart kanske jag till och med kan ta mig ifrån Koh Samui!

Likes

Comments

Vilken jävla dag. Jag har ju varit dålig i flera dagar och idag tog jag mig till slut iväg till sjukhuset. Tur var väl det eftersom jag höll på att få blodförgiftning av ett infekterat insektsbett. Så jag fick träffa en kirurg som skar bort en bit av infektionen och öppnade upp så att det skulle kunna läka och infektionen skulle ha någonstans att ta vägen. Sa jag att insektsbettet var på rumpan? Så jag kan varken sitta eller gå. Life is good to me.

Man är inte så jävla kaxig när man är ensam och sjuk utomlands, när man inte förstår vad läkarna säger och man har ont. Nu vill jag bara hem. Kommer inte få bada på flera veckor och ska helst inte vara på stranden alls. Dessutom måste jag stanna på Koh Samui ett tag vilket jag verkligen inte har lust med. Jag vill ju åka över till Kambodja, det var ju hela planen. Nu känns det tyvärr rätt långt borta.

Nu vill jag bara ha min pappa här. Han var alltid en sån jävla klippa när man var sjuk, oavsett om man bara hade feber eller skulle opereras. Hela dagen har jag suttit och tänkt på när jag opererade mig senast, och pappa åkte från jobbet och hämtade mig och tog hand om mig. Jag blev så mycket lugnare av att bara ha honom där, han kunde ju allt, så om han var med kunde inget dåligt hända. Det gör ont i mig att veta att jag aldrig kommer få känna så igen.

Likes

Comments

När man är sjuk, men ändå tvingar sig iväg med båten 06:30 på morgonen, och somnar på båten och vaknar upp en och en halv timme ifrån där man skulle gått av...

Nej, idag är inte riktigt min dag. Nu sitter jag i Donsak, fast jag skulle till Koh Samui, och väntar på färjan tillbaka och hoppas och ber att jag trots allt ska hinna till Immigration idag eftersom det är sista dagen på mitt visum idag, plus att det är stängt hela helgen... I could so easily freak out right now.

Likes

Comments

Så, jag har stuckit iväg till Thailand igen! En hel månad här nere har sprungit förbi och det känns som jag kom hit bara för några dagar sedan. Jag har hunnit med en hel del den här månaden. En mysig vecka med min mamma på Koh Samui, över till Koh Tao med en jävla massa vänner från Australien, där jag även mötte upp Cassandra. En ambulansbåtsresa senare var jag och Cassandra på sjukhuset på Koh Samui med hennes brutna arm, för att sedan åka tillbaka till Koh Tao igen.

Efter Koh Tao flög jag och Cassandra över till Phuket för att fira jul med ett minst sagt stökigt gäng från Norrköping och stämningen var på topp. Det blev många galna partynätter på Bangla Road men jag lyckades faktiskt ta ett par lugna dagar och kvällar i Karon också.

Under mellandagarna tog jag mig över till Koh Lanta ett dygn för en lugn kväll och för att få hänga med min lilla apa, och på vägen tillbaka gick båten på grund i mörkret och jag spenderade två timmar med ren och skär dödsångest en sen blåsig kväll någon kilometer från Phuket Towns hamn.

Sedan firade vi in det nya året på en rooftop med utsikt över hela Patong och livet kändes bättre än någonsin. Vi var ett jättestort gäng och efter tolvslaget bar det av mot White Room och drinkbord med aningens för mycket champagne och vodka redbull. Strax innan 7 på morgonen gav vi upp festandet och tog en tuk hem för att sedan ligga på hotellrummet som slagna hjältar hela 1 januari, som sig bör.

Dagen efter blev det stökigt igen, det var sista kvällen jag skulle hänga med gänget så det behövdes ju avslutas på topp. Efter fyllekäk på både Mc Donalds och Burger King hann jag sova i lite mer än en och en halv timme innan klockan ringde vid halv 8 och jag skulle möta upp Tobias för att åka tillbaka till Koh Tao några dagar.

Efter 10 timmars resande med båt och buss var vi tillbaka på Koh Tao och startade vistelsen med en stökig kväll med några vänner ifrån Sverige. Vi lyckades ta en lugn hemmakväll med film och chips dagen efter för att sedan hyra en moppe och ta oss iväg på utflykt dagen därpå. Koh Tao var lika fantastiskt som vanligt även denna gång.

Idag skulle jag egentligen åkt över till Koh Samui för att förlänga mitt visum som går ut imorgon. Men i skrivande stund sitter jag och kallsvettas med en feber som inte verkar vilja lägga sig utan tvärtom bara verkar bli värre, så jag orkade inte åka över idag. Tobias åkte för en stund sedan och jag ska försöka orka ta mig iväg för att boka en ny båtbiljett och sedan gå till doktorn. Men man är inte så jävla kaxig när man är sjuk och mår åt helvete, ensam utomlands. Nu önskar jag bara att jag var hemma i min egen säng och blev ompysslad av någon. Men som tur är har jag i alla fall min laptop med en jävla massa filmer, och blåbärssoppa (som är det enda jag vill få i mig när jag är sjuk), så jag får göra mitt bästa med att pyssla om mig själv. Trots allt så har alla dagar förutom idag varit helt jävla perfekta den här resan, så vad är väl en dålig dag på en månad?

Trots en svag känsla av hemlängtan som börjar smyga sig på så är jag väldigt glad att jag ännu en gång bestämde mig för att släppa allt hemma och sticka iväg. Det är sista gången jag gör det, i alla fall på ett bra tag. Väl hemma igen är det dags att ta tag i livet och verkligheten och försöka få någon slags ordning på allt, så jag ska verkligen göra allt för att tiden jag har kvar här ska bli legendary.

Likes

Comments

Så less. Skulle bara behöva en paus. En paus från alla livets komplikationer. Jag behöver få stanna upp och hämta andan. En paus ifrån att febrilt försöka räcka till. Jag behöver en paus ifrån mig själv.

Jag är så trött på min vardag, jag är så trött på att vara trött. Vill bara att livet ska vara mellanmjölk och fredagsmys. I alla fall ett tag. Eller så vill jag vända upp och ned på allt, se hela världen och uppleva och känna mer än vad någon någonsin gjort. Jag vill bara känna någonting. Mest vill jag bara kunna sova.

Likes

Comments

Jag har så mycket jag vill skriva. Så mycket som jag vill få ut. Svart på vitt, ned på skärmen i min dator. Så mycket tankar som snurrar runt i huvudet och håller mig vaken på nätterna tills jag känner mig näst intill galen. Att skriva har alltid varit min ventil, för jag har ingen annan. Det känns som om min hjärna saknar den där ventilen som alla andra har, som rensar bort tankarna, eller i alla fall sätter en knappnål i dem så man kan få en liten paus. Så jag skriver, och sedan trängs inte tankarna lika tight bakom pannbenet.

Men nu har jag inte kunnat göra det, det är som om det har tagit stopp. Som om länken mellan kaoset i huvudet och fingrarna på tangentbordet har brutits, och jag försöker desperat laga den. Jag behöver bara en paus. En paus från sömnlösa nätter och obegripliga tankar. En paus ifrån mig själv.

Jag saknar pappa. Varenda morgon känns det fortfarande som om verkligheten ger mig en fet käftsmäll. Pappa kommer aldrig komma tillbaka. Det har gått över ett år, och än har det inte blivit lättare. Varenda dag är fortfarande en jävla kamp att ta sig igenom. Jag vet att jag borde ha vant mig vid tanken och i alla fall börja komma över den kolossala förlusten som pappas död har inneburit, och jag har verkligen försökt, jag försöker varje dag. Och likt förbannat misslyckas jag gång på gång. Jag är så trött på att vara ledsen, trött på att sakna och trött på att vara trött. Jag saknar att vara jag, jag skulle ge vad som helst bara för att en enda dag få känna som jag kände innan allt, för att få känna mig som mig själv. Jag tror aldrig jag kommer göra det igen. Jag har börjat inse att jag måste försöka acceptera det och börja om på nytt, att försöka skapa någonting bra av hur livet ser ut nu. Hittills har jag bara flytt. Flytt till alkohol, till andra sidan jorden och till fest. Jag vill inte göra det mer. Det gör bara så in i helvete ont.

Likes

Comments


Sena nätter, tomma glas
Femhundra skjuter upp problemet för ett tag
Men jag tror att alla snart har fått nog av mig

Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv?
Situationen är så sjuk
Var har du gjort, för dig är det alltid helg
Och helgen måste ta slut

Det är fullt en lördag klockan 5
Jag längtar alltid här ifrån, men aldrig hem
Skulle, borde ta det sen
Vad ska det bli av mig?
Det finns dagar som idag, hopplösa morgnar
Då jag vaknar som ett vrak
Och jag märker, alla har - har fått nog av mig


Likes

Comments