View tracker
View tracker

Allt och lite till

Alva är i full färd med att slinga mitt hår! Det har väl gått sisådär 4 månader sedan jag färgade håret sedan sist vilket är mitt normala tidsspann innan jag feelar för förändring. Vi får se hur det blir. Jag har ganska mycket inslag av rött i mitt hår och det är risk för morotseffekt.

En riktig mysfredag hittils. Efter skolan begav sig jag, Mille och Frida till stan. Vi satte oss på Waynes och försöka lösa problemet med vad vart livet ska ta vägen efter gymnasiet... jag är en bit påväg!! Sedan kom Erik och Emma. Vi hade plumpturnering i minne av mitt och Eriks sobbarjobb på SM-veckan för två somrar sedan. Den lilla bajsisen vann. Igen. Jag och Emma följde sedan med Pappsen och handlade mat inför kvällens middag med vänner till mamma och pappa. Snart kommer min mysis. Vi ska på fina Haileys dop i morgon. Det ser jag framemot! Ikväll blir det idol för hela slanten. Också längtansvärt.


Huset är så himla fint här hemma. Mamma och mormor har stor-röjt. Då trivs jag. Särskilt när jag själv sluppit undan själva städningen, maha.

Jag har träningsvärk överallt btw. Jag har träningsvärk i handflatan.

Likes

Comments

View tracker

Välmående och Träning

Idag spelade jag och pappi squash. Känslan av när allt ljud överröstas av en dånande puls. När bollen knappt går att urskilja för allt svett som svider i ögonen. När ingen ytterligare tanke förutom jakten på bollen får plats.

Den var mer saknad och välbehövd än vad jag trodde. Nu har jag blodblåsor på händerna, en värkande rumpa och en trött kropp från två dagars gymmande. Det är dom optimala förutsättningarna för idrottslektion i morgon bitti. Vi ska spela squash och jag var ju tvungen att väcka tävlingsjävulen inför denna sammandrabbning.

Emma out

Likes

Comments

Allt och lite till, Tips, Välmående och hälsa

Satan vilket flöde av osammanhängande meningar jag tydligen är kapabel till att utforma. Inlägget jag skrev i hop för lite mer än två veckor sedan var minst sagt ett försök till att få ut mina känslor i skrift. Bara tippa ut den överfulla hinken och hoppas att någon ska förstå. Vadfan. Jag förstår ju inte ens själv.

Jag har haft två svinjobbiga veckor. Huvudet har känts som ett enda virrvarr. Sjukis som jag är (och förmodligen alltid kommer vara) kan jag inte träna, men puls har jag haft nog av ändå. Stresspuls. Kommer-inte-ut-ur-mitt-huvud-puls. Jag har gråtit något jävulskt. Bara av tanken på dessa tankar och över hur oviktiga de är jämfört med annat. Fått så mycket stöttning av Milton, mamma och pappa. Utöver svinjobbiga har dessa veckor varit bra. Så sköna. Jag har gjort massor utan att dela. Nyttig tvångsterapi. Värt att prova. Steg för steg har känslan svalnat. För att återkomma, men med en lite större säkerhet från min sida. Fuck you har Mille och jag sagt högt varje gång den ploppat upp.

För att jag ska kunna driva en blogg behöver jag utveckla mitt nonchalanta sinne. Slänga in ett stort JAJA när känslorna ploppar upp. För att sammanfatta två veckors ständigt tänkande i tre meningar: jag vill lägga ner samtligt engagemang, kärlek och känsla på livet i sig. Inte hur det set ut utåt. Inte hur det uppfattas. Bara skriva för att skriva. Skita blankt i att försöka ge en bild av vad som är jag.

Jag har inte huvudrollen i min egna tv sända reality show. Jag tror den skulle vara grym. Jag tror säkerligen att fler än jag skulle kolla på den. Just för att vi är intresserade av andra. Just för att jag och mitt liv faktiskt kanske har något att erbjuda omvärlden. Låter förjävligt att skriva, men vafan. Det är så alla tänker, annars skulle inte någon dela någonting. Problemet uppstår när engagemanget i denna tv-show tar över från det som jag faktiskt har huvudrollen i. Mitt liv.

Nej ni. Bloggen vill jag driva. I någon slags skala. Jag vet inte när jag kommer skriva eller hur ofta, eller om för den delen. Om detta inte känns helt bra. Vi får se hur det känns helt enkelt! Jag tycker det är kul. Det är kul att skriva. Jag älskar det. Har alltid gjort. Jag måste i sådana fall få till en liten ändring. Driva bloggen på en kant och livet på den andra. Det är klart att dessa smälter samman, men inte nödvändigtvis mentalt för mig. I förra inlägget inledde jag med att nämna en massa typer av stunder (alldeles för många för att vara läsvänligt). Dessa tänker jag uppleva utan att ägna en tanke på att de måste delas. Vissa få kommer delas, men jag vill inte lägga ner kraft på det. Jag har som blivit snål de senaste veckorna. Vill hålla hårt om alla upplevelser, känslor och tankar för mig för själv, för mina nära och för dom de berör, haha. 

Bilder behöver inte tas, tankar behöver inte skrivas ner för vidare användning, allt ska upplevas. Bloggen ska bli en nonchalant, älskad dumpplats där ingen prestationsångest ska existera. Bloggen är inte jag. Sociala medier är inte jag. Fyfan vad jag ledsnar ut på sociala medier emellanåt. Telefoner helt och hållet faktiskt, jaja. Bloggen är en fantastiskt rolig hobby. That is it.

Visst önskar man ibland att man skulle slippa tänka så mycket? Att allt bara skulle ha ett.. naturligt flow.
Och ändå inte. Ändå hatar jag att vara så okapabel att styra mitt eget huvud ibland.

I förrgår firade mina skriverier ett år! Maffigt.

Likes

Comments

Välmående och hälsa


Jag sitter och tittar på kvällshimlen. Den är alltid så fin, himlen här uppe i Norrland.

Alla lever vi ett liv. Mitt är fullt av fullkomligt fantastiska stunder. Ledsna stunder. Fina stunder. Frustrerande stunder. Tänkande stunder. Roliga stunder. Tråkiga stunder. Snygga stunder. O-tvättat hår stunder. Tränande stunder. Vara så jävla kär att jag spricker stunder. Pussande stunder. Godisätande stunder. Nostalgiska stunder. Avgörande stunder. Träffa-kompisar stunder. Familjestunder. Spännande stunder. Släktträffssrunder. Ute stunder. Bio stunder. Trygga stunder. Skrämmande stunder. Idag-är-jag-så-jävla-het-stunder. Älskande stunder. Löser-världsproblem-stunder. Smarta stunder. Längtande stunder. Kramstunder.

Trötta stunder. Stressade stunder. Ostabila stunder. Obalanserade stunder. Svinjobbiga stunder.

Tre gånger har jag försökt sätta ord på hur jag känner. Det har varit svinjobbigt då orden inte räcker till. Jag kan inte formulera en känsla. Vi upplever saker olika. Jag kan inte. Och det behövs inte så länge jag vet. Jag måste inse det.

Jag känner mig stressad av allt detta dokumenterande. Jag känner inte att jag kan uppleva något utan tänka på hur jag ska formulera det på bloggen eller att jag borde ta bild på det. Det är en känsla av att mitt liv inte händer om det inte finns dokumenterat blandat med en rädsla för att glömma. Istället för att bara njuta av nuet. Det kanske får bli dagboksskrivande ett tag som substitut. Ett lättsamt sådant.

Det är en känsla av hybris. Att min "dagens look", allt jag är, hur mycket jag älskar mina älskade, allt jag känner, tänker och gör är intressantast i världen. För alla. Att folk måste veta, för så speciellt är det. Så speciell är jag.

Och det är så himla speciellt, men jag vill att det ska vara det för mig ett tag. Mina älskade och omtyckta vet att jag älskar och tycker om dom för att jag säger och visar det inför dom osv. Jag älskar att läsa bloggar. Titta Instagram. Få inblick i andras liv. Grejen är följande: hur intresserad är jag egentligen? Ni anar inte hur glad jag blir över fina kommentarer kring bloggen. Jag är så glad att folk tycker om vad jag gör, men jag har tappat fotfästet lite. För ett tag nu vill jag vara samma Emma fast på en mindre skala. Vara fin för min och min närhets skull. Inte behöva ta bilder på mig själv. På annat, utan själv njuta av det. Tillsammans med folk här. Ha svinkul. Lägga bort telefonen mer. Hitta på hur mycket som helst. Älska. Känna. Tänka. Utan att känna ett behov av att andra behöver veta. VARA INTRESSANT FÖR MIN NÄRHET. För mig själv. Jag har alltid haft stora tankar och drömmar om mig själv, haha. Sett världen som en plattform på ett väldigt positivt sätt. Inte som nu. Inte med tvång på sociala medier inräknat.

För mig har ägandet av en blogg blivit för stort. Tvångsmässigt. Saker blir lätt det för mig.
Jag delar allt från att jag varit på Beyonce till vad jag äter till lunch. Och allt känns lika relevant att ha med. Allt blir ett måste. Så vill jag inte ha det. Så tänker jag inte ha det. Jag klarar inte av det. Jag vill ha balansen, men jag har den inte och då krävs åtgärder från min sida. Det kommer vara svinsvårt, men det gäller mitt välmående. Som för tillfället inte är på topp. Många klarar av det, but I don't. Jag tänker för mycket och det är okej. Bra till och med. Fast jobbigt.

Jag har alltid älskat tanken på tiden som var. Adderat med lite fantasyinslag. Delvis då mitt drömyrke varit att bli riddare, men också då denna stress inte fanns. Det finns både + och minus. Jag älskar ju som sagt bloggen.


Bloggpaus. Som inte ska gå ut över IG eller liknande. Att jag postar mer där. Att lägga upp Mystorys på snap slutade jag med för längesedan just pga stressen.
Vi får se när jag kommer tillbaka här, men så länge träffas vi i verkliga livet och har superkul där. :)


Nej ni. Jag måste byta om för ett behövligt tankelöst yogapass med Elsa. Här får ni lite bilder från helgen. På en del saker jag gjort. Det är det som varit svårt för mig. Att känna att folk vet att jag gör andra saker också. Saker som inte tas upp på bloggen. Det låter superskevt och egocentrisk, men så känns det. Jag tror det är lätt hänt. Jag är superimponerad av de som inte känner hetsen av sociala medier. Mitt mål är att komma dit.

Hörni, jag kan skriva på det här i timmar, för att jag vill att ni ska förstå. För att just det känns ONÖDIGT viktigt. Jag kommer dock aldrig bli nöjd och borde sluta nu innan jag kommer på mer. Det viktigaste är att jag förstår och sätter stopp. Bara släppa allt. Från och med nu kör vi. När detta är postat så är postat och jag får inte gå in och lägga till saker eller ändra. (Känns bra att skriva ner som en tydlig regel för mig själv) PS. Jag bröt regeln, men JAJA, från och med nu. 

STOR KRAM PÅ ER.

Födelsedagsmiddag med Mammi. Mamma ser yngre ut än mig..Mitt första glas vin ute, maha. Hemskt god mat också. Vi var på Udda. Massa godisätande, Basket med Millepille och Konrad samt kalas för lilla Annie med nära och kära. Massa kärlek, skrattande och kramande. Jag är så tacksam. Shit vad jag är tacksam över vilka jag har i mitt liv. Som stöttar till tusen mig och som älskar mig för allt jag är. Jag är så innerligt lycklig över livet.

Likes

Comments

Allt och lite till, Välmående och hälsa

Jag skrev ihop ett superlångt inlägg i morse, men jag orkar helt enkelt inte lägga upp det. Kanske en en annan dag. Tänkte att skulle vara skönt att skriva mig igenom saken, men jag behöver nog mest tänka själv och pussa och krama på familjen samt Mille. Och ge lite kärlek åt mig själv.

Istället får ni lite powerpics. Powernaglar. PowerAudrey. Powerkaffe.

Heja Oskar som briljerade i idol. Han är ju trots allt sundsvallsbo och efter dessa år räknar jag mig också dit. I pauserna skrattar jag åt Ica-reklamen där Ulf ska säga kortvaror, men pratar sån skånska att det låter som kåtvaror. Kul.

Nu ska jag lägga bort telefonen, natta min lilla lillasyster och sedan krama livets kärlek som älskar mig och stöttar mig till skyarna. Som gör mig så lycklig. 

Likes

Comments

Allt och lite till

Från ett litet panikanfall till stolthet över min idol:

Kvinnobilen är här https://www.bloglovin.com/blogs/blondinbella-isabella-lowengrip-3573268/kvinnobilen-ar-har-5152114395

Idag kom ÄNTLIGEN mina kläder från Ivy Revel. Jag beställde visserligen i förrgår, men har varit så pepp att jag nog gått in på hemsidan minst 4 gånger bara för att titta på plaggen. Sukta efter dom.

Ivy Revel är i allra högsta grad min stil. Jag är så glad att jag äntligen tog mig för att beställa något efter att ha bläddrat igenom samtliga kategorier ett flertal gånger.

Ett stort plus. Kartongen kom med ett handtag vilket gjorde min dag ett snäpp bättre. Jag hade gått 3 km med en ytterst tung väska när jag hämtade paketet. Underlättade oerhört. I paketet fanns en superfin Ivy Revel påse som skickades med samt ett snyggt fodral till glajjorna jag beställt. Tid hade lagts ned på mysiga detaljer som definitivt bidrog till en känsla av lyx. Det gillas. Heja Ivy Revel!

Kram från en happy tjej.

Tightsen är typ det skönaste jag haft på mig. Insidan är gjort av något fleeceaktigt. And check out those glasses man. I bh-n känner jag mig fin, den mönstrade tröjan tuff och i chokern classy, men lite småhipp. Superkombination. 


Likes

Comments

Allt och lite till

Halloj!

Ikväll hade jag och far min en myskväll bara vi två.
VÄRLDENS godaste "hamburgare" finns på Tant Anci och Fröken Sara. Bara så ni vet. Vegansk och alldeles underbar. Sedan bar det vidare mot bion i den gröna faran. Pappas hobbyCitroën. Man får le mycket i den bilen då så många ler mot en när man far förbi.

Vi såg Bridget Jones med varsin godispåse. Jag är som många uppväxt med att de rullar på TV och tyckte den tredje var minst lika bra som övriga. En typ av film man behöver i bland. Feel good brukar det kallas.

Jag kommer i håg när jag var mindre. Vi brukade ta promenader på kvällen tillsammans. Sedan diskuterade vi stjärnorna och vad som möjligtvis kunde finnas bland dom. Det är den typen av samtal jag älskar att ha min pappa och ofta den typen vi har. Funderande och reflekterande. Avbryter varandra för att få prata. Aldrig slut på ord från någon sida.

Likes

Comments

Allt och lite till, Välmående och hälsa

Jag har som vissa vet och märkt ett brinnande frukostintresse. Detta innebär inte att varenda morgon liknar frullarna på hotel eller att de alla är vackert upplagda, men jag är bara allmänt intresserad. Frukost gör mig glad. Något sådant. Jag brukar sneaka in en frullebild i mina inlägg då och då. He. He. He.

Varje gång jag och Milton sover med varann är det sista jag frågar honom innan jag somnar vad han ska äta till frukost dagen därpå. Det hela är såklart bara en manöver för att han ska fråga mig. Minuterna innan har jag legat och riktigt mys-funderat över vad jag är sugen på.

Ett tag tog jag kort på alla mina frukostar. Jag slutade med det för att försöka komma bort från hela "dokumentera allt" världen, men det hela handlade nog inte alls om att dokumentera inser jag nu. Jag blir inspirerad av mina frullar. Hur fult det än låter. Varje stund av iordninggörande och iordningsställande ger mig en känsla av kreativitet och... Harmoni.. Typ.

Tråkigt är följande. Jag hade ett enormt album med bilder på min förra telefon, men dessa är överförda och jag pallar inte starta gammdatorn. Bilderna var helt fantastiska. Jag lovar. Åh jag blir alldeles varm bara av att tänka på det. Jag lade ner mer tid på frukosten då.
Jag ska återuppta detta. Här får ni de bilder jag hittils hunnit ta sedan jag förde över mina bilder senast.

Kraamis.

Likes

Comments

Allt och lite till

Jag är kissnödig och har då i vanlig ordning väldigt svårt att koncentrera mig. Jag och Millepille har precis gått en mil, främst uppför och jag orkar inte ta mig från hans säng till toaletten. Here we go utifrån förutsättningarna vi har.

Toppenhelg. Jag vill ha saker och göra under ledig tid, men det får inte heller bli stressigt. Denna helg har varit en sådan. Ett oerhört stort plus är även att jag fått träffa saknade vänner.

Fredagen spenderade först med Jacob som jag saknat hur länge som helst nu. Det var fan bajs längesedan. Vi hängde lugnt. Samtalade sådär skönt,roligt och intellektuellt som jag tycker vi gör, haha.
Efteråt kom Millepille och vi knallade ner mot bion. Vi såg Snowden tillsammans med Erik, Emma, Linus och Sandra. En till saknad Lyckselebo som inte varit hemma på länge. Filmen var lång, men i efterhand inser jag hur bra den faktiskt var. Riktigt intressant. Läskig framförallt och tänkvärd. En imponerande historia.

Igår spenderade jag förmiddagen i stallet där
Det var tävling. Mysigt till en början, men sen ville jag hem. Jag trodde mamma skulle tävla, men så var inte fallet.. Idag däremot. Idag kom hon tvåa tillsammans med fina Fred. Superstolt och imponerad över min mor som återupptagit sitt livsintresse.

På eftermiddagen knallade jag och Mille hem till Sandra och hängde där resten av kvällen. Det var faktiskt riktigt kul och mysigt. Vi lagade mat, pratade och spelade spel. Jättehärligt.

Idag är det jag åstadkommit i princip bara en prommis. Jag blir så less. Jag blir aldrig frisk. Jag ville så gärna gymma idag, men kroppen säger nej. Promenaden var väl inte så himla bra den heller. Pulsen dånade i huvudet och skogen snurrade. Det var däremot väldigt fint ute och jag och Mille hade en mysig stund.

Min energinivå har stigit supermycket denna helg. Mormor var även hon på besök, så många mysiga stunder med folk jag träffar mer sällan. Mormor träffar jag väl oftare än de andra, men hennes besök fyller mig alltid. Nej ni. Milton har prov i morgon och han har somnat med paddan i knät. It is my responsebility to make his life hard och väcka honom. Kram, vi hörs i morgon!

Likes

Comments