Vi bor i ett av de säkrare ländernas världen. Trots detta sker just nu en skottlossning vid Fridhemsplan och tydligen har en lastbil prejat över ett antal människor samt kört rakt in i Åhlens City vid T-Centralen där även en brand uppstod. Alla på stan pratar i telefon med nära och kära och många har problem att ta sig hem. Själv sitter jag hemma på en av stationerna mitt emellan Centralen och Fridhemsplan. Bara några minuter efter att händelsen inträffade slutade vi skolan och jag ringde direkt min lillasyster som sa att hon stannar hos en kompis och pappa smsar och säger att jag ska ringa upp honom. Mamma försöker få tag på en och allt är kaos. Inte trodde jag att det här skulle hända oss, vårt land och vår stad. 

Helikoptrar kör runt om området där jag bor och det darrar i fönstret av vibrationerna. Är det såhär det känns? Att ständigt vara orolig för att något mer hemskt kommer ske, att vara orolig över alla ens vänner och familj som är ute på stan. Jag är orolig över de som inte kommer hem ordentligt pga avstängda tunnelbanor och tåg, de som inte vet ifall ens familj är i säkerhet och till de som själva var på plats vid händelsen. 

Ta hand om er och era nära och kära och sist men inte minst, var försiktiga.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Sådär dagarna precis innan lov. Både hjärnan och hjärtat har tagit lov lite i förväg, gett upp om att försöka förstå vad läraren säger på samhällslektionen. Jag är helt ointresserad, av allt. Det är ingenting alls som spelar roll veckan innan lovet.

Och det är också nu man känner hur trött man är, känner man det inte så ser man det. Hur påsarna under ögonen är mörka och stora, och hur man går runt och ser helt blank ut. Lite som en död i en levandes kropp. Väcks av väckarklockans öronbedövande ljud trots att man valt det snällaste och lugnaste alarmet man hittade, går upp från sängen och direkt till toan, fortfarande lite halvt sovandes. När man sedan sätter på sig kläder som alltid sådär innan lovet är någon skön hoodie och ens skönaste jeans. Sätter sig och sminkar sig framför garderobsspegeln med datorn ståendes bredvid sig som spelar upp något meningslöst program som "Ex on the Beach" och allt tar sin lilla tid. Den tid som krävs för en halvt död att göra sig iordning för skola sådär fyra dagar innan lov. Man äter sin frukost, nu lite mer vaken efter att ha haft blytunga ögonlock i en halvtimme. Borstar tänderna och sedan tar sina saker och lägger i väskan, om man har tur glömmer man inget och man går till skolan med sega ben, trög hjärna och öron som fortfarande är känsliga och därmed har man volymen två pluppar svagare.

Man spenderar flera långa timmar i skolan, inte alls engagerad. Håller på med mobilen mer än att skriva i ens anteckningar och lyssnar på djup musik som får en att sväva iväg i sin tankar. Hoppar över alla onödiga läxor och gör bara det som verkligen är nödvändigt att göra eftersom labbrapporter ska vara inlämnad imorgon. Gråter en skvätt när man kommer hem, tycker synd om sig själv. Det är ju så mycket lilla jag måste stå ut med och kunna klara av. Och man är helt plötsligt den mest ensamma människan på jorden, man är ensam, jag mot världen typ... Ja det är nu man är i extra stort behov av någon annans trygga, varma famn.

Ja men sådär dagarna innan lov, då är man trött och skör - och det är helt okej.

Likes

Comments

Det är söndag, mars, 2017. Jag sitter på den gamla vanliga platsen jag brukar sitta vid när jag är hemma, på samma hårda stol som alltid och som vanligt ryggen böjd på ett sätt som inte anses bra ergonomiskt. Det var nyss vinter, sedan kom flera dagar i streck med fantastiskt vårväder. Det var inte längre lika mörkt och luften kändes så ren och färgglad, liksom skarp och krispig på något sätt. Då tänkte man att nu blir det bara ljusare, håll ut. Sedan kom vintern igen, som en våg som sköljde över en om och om igen. Som när man dragits ner under ytan och kämpar sig upp, men i samma sekund som man tagit sig upp kommer en till våg för att få en sjunka ännu en gång.

Vädret är något som påverkar mig en hel del och jag vet inte varför. I ett land som Sverige skulle det ju vara skönt om man inte påverkades negativt av grått, tråkigt väder. Man skulle kunna må så mycket bättre. Kanske borde människor som mig flytta till ett land där himlen sällan täcks av gråa moln, kanske, skulle jag alltid kunna må lite bättre där.

Update om vädret: Det har varit fint väder i kanske två dagar nu, men jag vågar inte riktigt hoppas på våren än. Jag vill liksom inte få en våg sköljd över mig ännu en gång.

Emma


Likes

Comments

Sedan vi sågs senast har inte mycket hänt, det är väl skolan som vanligt bara. Jag har börjat läsa bloggar och krönikor också, så fantastiskt. Önskar att jag hade den begåvningen - att kunna få ner mina känslor i en text och förmedla något genom ett flertal ord som bildar meningar som i sin tur blir till en hel text. Tror att jag över lag har svårt att uttrycka mig, extra mycket i tal. Därför blir jag så djupt imponerad av folk som är just talare, som vet hur de ska röra sig i samband med att de pratar, hur de ska använda händerna, som vet vem eller var de ska fästa blicken och hur de genom små korta pauser får orden att upplevas ännu mer levande. Jag kan varken hålla en presentation utan att knäna börjar darra som asplöv eller att min salivproduktion seriöst ökar till 120% vilket gör att jag inte får fram ord på ett ens någorlunda vettigt sätt. Nej jag kan verkligen inte uttrycka mig i tal och jag vill verkligen bli bättre på det, skriva vill jag också bli bättre på. Därför tänkte jag som ni kanske redan förstått försöka dela med mig av mina tankar här regelbundet lite då och då igen.

Emma


Likes

Comments

Hej, var off igår men tänkte inte på att skriva något. Känner inte att jag ska publicera något bara för att så jag kommer inte försöka pressa fram något inlägg som jag inte är nöjd med. Jag kommer kanske inte heller i fortsättningen att blogga regelbundet.. Vi får se vad jag känner för.

Jag är i alla fall ganska grovt förkyld och hes. Varit lite sjuk sedan i söndags men igår var jag på en halloweenfest och skrek/sjöng endel så nu har det blivit ännu värre. Snyter mig varannan sekund och rösten försvinner ibland haha. Aja, nu snart ska jag barnvakts till halv sex och efter det ska jag göra lite svenska, sista läxan innan lovet!:)) Ha det så bra så ses vi snart!

Emma

Likes

Comments

Det här är mitt lugna rofyllda ställe. Att bara kunna vara ute och andas frisk luft, gå på de små grusvägarna och så långt min blick når är allt jag ser gräs, åkrar, skog och några få hus. Att se får och hästar ut i vår hage som gör mig lugn och fridfull. Det är fint väder ute och solen steker på mina bara ben. Jag älskar att vara här och känna grässet som fyller min näsa från när pappa klippte gräset tidigare under dagen för att sedan gå ut i hagen och på vägen dit gå förbi smultron och hallonplantorna som jag plockar lite gott från. Det är smaken av sommar, den söta och friska smaken av sommar. Med eftersmaken av sommar går jag in till hagen. Går fram till hästen som stillsamt ligger där på en bädd av gräs, bara sätter mig bredvid henne. Hon är liten och bara några veckor gammal, inte direkt van vid människor och ganska blyg så att komma så nära känns fantastiskt. Att försiktigt klappa hennes sammetslena mule för att göra henne lugn, inte för att hon inte redan är det men också för att få mig att känna mig lika lugn som hon är när hon ligger och halvsover i solen. Det är här jag kan slappna av, det här är mitt lugna favoritställe.

Likes

Comments

Grymmaste sina off-en, Alex Aiono och Conor Maynard!!!

Pjuh, ännu en dag avklarad! Känns som att allt jag skriver här på bloggen handlar om ren överlevnad end det är lite så nu veckan innan lov. Att klara sig utan att totalt bryta ihop. Nu ska jag ta det lugnt en stund innan jag kör 100% på biologi så jag får klart den innan middagen så jag får ta ledigt ikväll.

Emma

Likes

Comments

Vaknade och tog en dusch - alltid bästa sättet att vakna på, nu äter jag frukost och börjar om 30 minuter med matte, jag är såååå inte taggad verkligen inte favoritämnet just nu. Dock är typ inget ämne är roligt nu hehe. Svenska möjligtvis. Ska äta klart nu och sedan dra mig till skolan. Det är teori på ridningen idag så jag tänker stanna hemma och göra biologin istället. Kommer ju inte heller vara där nästa vecka pga lov och jag ska till landet i småland så kommer inte varit där på en månad..:(

Märkte nu när jag kollade datumet och idag fyller ju faktiskt Felix Sandman 18, haha stor nu juu. Aja ska kämpa mig igenom den här dagen så hörs vi när jag slutar vid 15. Hoppas ni är okej, kram.

Emma

Likes

Comments

NU är jag hemma, hade kör på vrg jarlaplan så kom hem ännu lite senare än vad jag brukar. Om en timme ska jag ha klarinettlektion men innan dess ska jag äta och bara ta det lite lugnt. Måste göra biologin men det får vänta till senare ikväll eller t.o.m imorgon direkt efter skolan.. Inte alls taggad på morgondagen eller resten av veckan heller för den delen vill bara ha lov nu, nu, nuuu. Har i alla fall nästan gått 1/4 av ettan nu och hittills har det varit ganska jobbigt och ganska mycket men antar att man vänjer sig med tiden. Just nu är jag dock bara väldigt skoltrött. Hoppas det är bra med er ändå så hörs vi ikväll!

Emma


TB till sommaren, Taizé, landet, Liseberg och wearesthlm<3

Likes

Comments

En sak ni kanske inte visste är att jag älskat the fooo sedan sommaren 2013. Det finns ju olika grader av fangirls, de som lyssnar på artistens låtar non-stop, de som har sitt rum fyllt av affischer, de som går på varenda konsert och äger all typ av merch.. Jag var en blandning av allt det, jag var den mest hardcore typen haha. Jag hade några år när jag spenderade timmar i princip varje dag till att sitta utanför deras studio. Det var mitt liv. I mitt rum idag har jag fortfarande ett flertal affischer uppe på väggarna och deras böcker i bokhyllan. Jag har t.o.m deras keps hängandes på väggen och deras tjocktröja i garderoben som fortfarande är en av mina favorittröjor.

Trots det är jag inte längre ett sådant typ av fan, jag tycker mest om dem som personer och minnena av dem och alla konserter. Jag kan inte riktigt säga att jag inte längre gillar dem men det är inte alls på samma besatta och lite maniska sätt. Men det är fortfarande så att jag skulle vilja gå fram till dem säga hej, be om att få ta bild och kramas lite med dem ifall jag skulle träffa på dem haha. De kommer på något sätt ändå alltid ha någon form av speciell plats i mitt hjärta även om det låter väldigt cliché. Blir fortfarande lycklig av dem, kan inte undgå leendet som sprider sig på mina läppar när jag pratar med eller om dem, tänker på dem eller bara blickar tillbaka på hur det var förut. De har varit en stor del av mitt liv och ingen kommer kunna ändra det. 

Jag skäms inte över det, men den tiden är slut, affischerna tas nog ner snart och mitt konto till dem på instagram tas nog bort men tröjan kommer jag fortfarande ha på mig lite titt som tätt. Den kommer jag alltid fortsätta använda, den är minnen, lycka, glädje och det förflutna. Den kommer alltid vara min favorit.

Emma

Min egna bild från Rockbjörnen 2014<3

Likes

Comments