View tracker

Vissa gånger i livet kommer man till ett vägskäl som gör att man står och dunkar huvudet i betongväggen. Lite så känns det just nu... Jag sitter fast och jag har inte en blekaste aning om vilken väg jag ska gå, går jag åt höger så kommer jag stå och banka huvudet i betongväggen dag ut och dag in i 365 dagar om året. Jag vet om det, även om ni inte tror att jag vet ( men jag är mer medveten än så, men jag måste blunda för hålla ihop)... Går jag åt vänster kommer mitt innre trilla ihop i små bitar och bli ett helt helvete att försöka pusla ihop är jag stark nog för det? Jag har inte ork att lägga om livets pussel igen😕 Är det dags att titta sanningen i vitögat och upptäcka den bittra sanningen som jag så gärna inte vill se? Är jag redo att gå igenom en sån här sak just nu? Jag tvivlar på det och jag vet jag kommer ångra mig och anklaga mig själv för resten av livet... Jag skulle behöva plöja en väg raktfram genom livets taggiga snår. Men alla vet att det är mer jobb med att bygga en egen väg än att använda en som redan existerar. En natt som denna önskar jag att livet hade en facitbok så man hade kunnat fuska lite. Se hur svaret ser ut för sedan kunna ta sig dit på bästa sätt. Men livet kom utan något facit. Jag är väl medveten om hur saker och ting ser ut runt omkring mig och jag vet att jag måste ändra på något. Men jag vet inte på vad... Därför står jag här och stampar och kör huvudet i väggen gång på gång.
Jag hoppas på ett litet tecken som visar mig vägen.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ja jag har massor att skriva om egentligen, men jag är låg väldigt låg just nu det har varit mycket sista tiden och detta väder gör det inte bättre. Jag jobbar för hålla mig över ytan vill faktiskt bara gräva ner mig i ett hål och aldrig mer kliva upp som det känns just nu. Livslusten har slocknat en aning men jag vet det är bara känslor och alla känslor man känner är faktiskt inte äkta (tur är väll det). Det gäller att lära sig vilka känslor som är äkta eller inte. Jag vet att livet är inte så illa som det känns vissa dagar. Jag får bara försöka acceptera att det är så här jag känner och jag gör så gott jag kan. Alla dagar kan inte vara bra dagar och det är okej att inte alltid må bra. Det är faktiskt tillåtet att må dåligt. Det gäller bara att vänta ut stormen, för sedan uppskatta när de bra dagarna kommer tillbaka. En dag i taget, tillslut vänder det jag lovar. Intalar mig att man behöver dessa dåliga dagar för verkligen kunna uppskatta de goda stunderna i livet.
Just nu är jag så tacksam för min underbara pojkvän min andra halva. Han bär upp den delen av mig själv som jag tappat och släpar efter mig. Han hjälper mig när jag inte orkar... Han fixar saker som jag vet att jag aldrig skulle hinna med... Han finns här när jag bryter ihop och går sönder... Framför allt han accepterar att jag inte är som alla andra och inte alltid fungerar som jag ska... Tack för jag får vara liten och ledsen ibland. Tack för du sätter ihop alla mina trasiga bitar när jag trillar isär och tack för att du älskar mig lika mycket som jag älskar dig. Tack för du lugnar mitt stressade sinne och tarhand om mig när jag inte är stark nog.

Du får mig att inse att livet är så mycket mer än alla måsten som ständigt ligger och trycker på axlarna. Ibland måste man faktiskt ingenting. Du får mig att släppa bördan och andas emellanåt. Det finns faktiskt väldigt fina saker här i livet det gäller bara att stanna upp några sekunder för att öppna ögonen och se allt fint man har runt om sig. Lära sig se alla små guldkorn i vardagen. Jag har varit så inkörd på att "bakom kullen är mitt mål och dit ska jag". Att jag sällan stannar upp och uppskattar allt det fina runt omkring mig. Fast det är ju inte slutdestinationen som är livet, utan det är ju vägen dit som är livet.
Jag ska försöka rycka upp mig lite fast att det är svårt vissa dagar. Det gäller bara att försöka vända de negativa känslorna till posotiva. Gu så lätt det lät om de ändå var lika lätt i verkligheten då hade jag aldrig haft dessa problem på hösten.

Smärtan du känner i dag, är styrkan du får i mon❤

Likes

Comments

View tracker

Nu har höstrusket hittat hit😣 Min enda tanke när jag går utanför dörren är att jag vill Emigrera till ett ställe nära ekvatorn. Jag och min kropp är verkligen inte byggd för dessa låga temperaturer och fuktigheten i luften. Jag brukar säga att hösten är min bästa årstid men efter en del funderingar så ändrar jag mig igen, september min bästa årstid när det börjar bli svalt på nätterna och fortfarande varmt och soligt om dagarna.😄 Sommarens måsten om att ligga trycka i solen är då över (jag gillar som sagt inte sola för jag har på tok försvårt att sitta stilla😂 5 minuter och jag är rastlös.) När oktober kommer, kommer även den kalla vinden och regnet, då vill jag helst inte gå utanför dörren fråns våren kommer. Men äger man en djurpark måste man ut flera gånger om dagen.
Med hösten kommer även en liten inre bitterhet jag hatar att frysa och hur mycket jag än knölar på mig så fryser jag ändå alltid någon gång per dag. Jag ogillar verkligen kylan och blir automatiskt lite små sur av att vara kall. Jag får bråka med mig själv mycket mera jag får tvinga mig göra måsten som jag inte vill göra pga kylan. För jag tänker inte vara den som drar täcket över huvudet och inte tänker göra något alls tills värmen kommer tillbaka. Även om mina känslor säger till mig att gömma mig i ett varmt krypin tills kylan är över. Men det är inte sån jag är. Men att hela tiden trycka sig själv framåt, övertala sig själv att göra saker och ting är Energidränerande.😥 All liten extra gnutta energi går åt för att tvinga sig själv att fungera "ett normalt liv". Precis innan vårkanten brukar jag vara extremt deprimerad av kylan, mörkret, fuktigheten och samt all energi som jag måste förbruka för att få min normala vardag att fungera för mitt inre har packat sin väska och dragit och återkommer inte fråns ljuset och värmen är tillbaka. Då får jag äntligen leva igen utan behöva tvinga mig själv till allt.
Inte nog med det, den där jäklar kroppen vill inte heller vara med. Så fort det blåser på den blir den spänd och stel kroppsdelar som jag inte haft några problem med innan värker i tid och otid så fort dom blir kalla. Kläder i flera lager helst pösiga och stora så man får luft mellan kläder och kropp för hålla värmen annars säger urinvägarna upp sig. Som dom redan har gjort för iår😥
Från det att jag var 9år upp till 19 års åldern så har det minst varit 1 urinvägsinfektion varje år (oftast flera) pga kylan.
Det har aldrig behövts mycket räcker med att golvet är kallt, klinkers eller stengolv är en ren mardröm, bilsätet är kallt innan rumpvärmen går igång, en kall stol eller bänk inomhus.
Att använda sig av jeans är inte ens att tänka på det är som att ropa hej till urinvägsinfektionen.
Jag har fått lära mig att anpassa mig att aldrig använda jeans när det är kallt, ha jackor som går ner över baken, aldrig sätta mig på något utomhus som är svalt, aldrig gå utan skor på kalla golv, Alltid se till att sätta mig på något varmt om jag måste sätta mig på något svalt tex bilsätet, Undvika blåst mot njurarna, och framför allt att se till att jag aldrig står och små fryser längre stunder. En miss och jag vet vad som väntar mig.

Nu var det faktiskt bra länge sedan jag hade urinvägsbesvär som jag varit tvungen att uppsöka läkare för. Att jag får det titt som tätt och kan hinna bota det med massor med vatten tillhör min standard.

Denna gång var den inte den vanliga urinvägsinfektion som gör att det svider som fan i slutet när du kissar och konstant känner dig kissnödig.
Utan snarare urinrörskatarr som oxå kan uppkomma av kyla. Symptomen av det är att det bränner konstant i urinröret hela tiden. Att kissa är rena befrielsen för det "svalkar" urinröret, det rena helvetet är torka sig och du måste vidröra och det gör ont som bara den. All beröring av urinröret är sjukt smärtsamt. Samt att det känns som det blir vakuum i urinblåsan efter du kissat och smärtar i magen i 10 min efteråt typ.

Först visste jag inte vad det kunde vara men med efterforskning så hittade jag urinrörskatarr något jag inte ens visste fanns.

Så igår blev det spendera tid på sjukhuset. Besöket tog nästan 2 h och mesta av tiden bestod av att vänta för att lämna lite urin. Men till slut fick jag antibiotika att äta 3 gånger om dagen i 5 dagar hoppas innerligt att det fungerar. Sen blir det pisseprov 1 gång i månaden tills bebis är ute så vi vet att bakterierna försvinner så det inte vandrar upp till lilla bebis i magen.

Likes

Comments

Ja veckan rullar på. Måndagen vet jag bara att det gick fort på jobbet bytt avdelning och få börja använda hjärnan igen det tackar vi för. Resten av måndagen har fallit i glömska, Robin kom på kvällen/natten. Tisdagen blev det en tripp till Västervik för andra ultraljudet😍

Bebisen var inte alls lika blyg nu som den var gången innan. Allt såg bra ut 😊 Var så häftigt att se en liten mini människa. Kunde se hur den låg och drack fostervatten och suttade på tummen😍

Jag vill bara ha ut den nu. Vill veta vad det är för liten plutt som bor i min mage. Det blir allt verkligare och verkligare. Nu när man känner tydligare när den rör på sig. Jag är nog en av det människor som faktiskt tycker det är mysigt att vara gravid. (om man bortser veckorna mellan vecka 5-15 då jag var ständigt illamående) Får se vad jag tycker längre fram när jag blir större och sparkarna hårdare 😂

onsdag och torsdag är dagar utan mening i stort sätt. Tråkig vardag för mycket att göra och förlite tid typ. Umgåts en del med syrran och i dag blev det en skogstur med Liza😄 I mon blir det fredag med spänning 😉 Efter jobbet blir det packa transport och lasta häst för åka 39mil för att tävla säsongens sista TREC tävling på lördag😄😄😄 Det ser jag fram emot även att det inte blir mycket vila denna helg. Även fast jag känner kroppen hade behövt mera sömn. Men sova kan man göra när man är gammal, lever gör man bara en gång bäst ta vara på livet och krama ur varje sekund 😉

  • 67 readers

Likes

Comments

Ja helgen var inte den bästa precis. Lördagen var jag deprimerad klev inte ur sängen innan kl 15. Robin jobbade som sagt och jag blir väldigt låg och nere och känns helt meningslöst vara ledig när han jobbar. Vi har extremt lite tid ihop och vetskapen att det dröjer dagar/ veckor innan vi ses igen, sänker mig ganska mycket. Har ingen lust att göra någon ting, vill bara sitta och vänta tills jag får träffa han igen. Jag vill bara att dagarna ska springa iväg vilket dom redan gör på sätt och vis. För mycket måsten på för kort tid och en haltande energi. Så lördagen kunde jag lika gärna skitit i att ha i min vecka 😂

Söndagen var en mycket bättre dag Robin ringde och väckte mig, det var dags för pay and jump i Blomstermåla. Allt kändes bra först på plats så allt var på topp och bästa Ebba var där oxå. Sunny gjorde två klockrena rundor. Älskade lilla häst 😍

Det var verkligen en toppen bra dag fint väder bästa sällskapet😍 och 2 kanon bra rundor😄 Hon är bra att skapa lycka min lilla häst.
Och än så länge verkar bebis inte ha någonting emot att hoppa och skutta även att jag snart är halvt gången.

  • 71 readers

Likes

Comments

Igår blev det en lång dag på jobbet, glömde hörlurarna hemma och stod och gjorde samma sak från det att jag började till det att jag gick hem. Men har fått reda på att jag äntligen får byta avdelning efter 10 månaders väntan. Lite positivt iaf.
Efter jobbet var jag rätt låg inte speciellt mycket att se fram emot. Brukar alltid träffa Robin men han jobbar 12h helg.
Så blev äta en Subway mumms skulle kunna leva på det.
För att sedan åka upp till stallet skulle egentligen rida men jag hade inte alls lust med det. Så blev bara att mysa med Sunny och göra mat åt henne.
Jag stod klia henne på bogen och hon kliade snällt tillbaka. 😂

Hon vet hur hon ska muntra upp matte när jag är låg 😊
Det blev åka hem och ta en lugn kväll med husdjuren tillslut var jag så rastlös och uttråkad att jag gick och la mig. Jag har som sagt väldigt svårt att inte göra någonting.

Idag blir det en lugn dag fixa lite här hemma spendera tid med mina husdjur. Packa Sunnys utrustning inför i mon. Då är det dags för pay and jump I Blomstermåla. Sen har jag insläppet i stallet och kvällspasset.
Jag hoppas denna helg går fort och det snart blir tisdag då jag får träffa Robin igen för vi ska till Västervik på ultraljud😄 om jag får ledigt från jobbet vill säga men det får jag troligen reda på på Måndag.

Likes

Comments

Ja dagarna rusar iväg fortare än kvickt. Har haft ganska fullt upp senaste dagarna städat lägenheten det var tydligen någon och kollade på den i onsdags.

Robin har hjälpt mig snickra ihop ett nytt galler till Sunnys nya box. Så några dagar har vi ägnat oss åt att måla, snickra och skruva upp lite saker. Igår fick hon flytta över 😊

Det andra gallret som satt hade blivit lite murket. Men blir jätte bra med nya gallret. Måste ju säga min kille han är för bra att ha😄

I början av veckan var jag hos optikern kollade synen, för ser typ inget i mina glasögon, och det var inte så konstigt med den styrkan jag hade i glasen var på tok försvag. Så har lite bågar hemma att välja mellan. Beslutsångest som vanligt.

Idag är en sån där ovanlig dag jag tog mig sovmorgon gu såå skönt 😄 inget inplanerat innan jobbet och det är sällan jag har oplanerad tid måste jag säga så ska bara passa på ta det lugnt lulla runt innan jobbet. Kroppen behöver ta det lugnt. Jag om någon hade behövt ta det lugnt oftare. Försöker tänka på det men inte alltid lätt.

Likes

Comments

Går dagen var bättre än föregående dagar iaf.
Mamma kom förbi en sväng på morgonen med lite saker som är välbehövligt för en sjukling frukost och äppeljuice😍. Hon följde med på en något längre hundpromenad kan inte kalla det långpromenad men iaf 10min, dagarna innan har bara varit ett varv runt huset så dom fått göra sina behov jag har inte riktigt varit kapabel till något annat. Min Jackis Niki har visat sitt missnöje med att dröja sig kvar lite innan vi ska in igen hon har tittat på mig med sina kloka ögon som hon säger snälla matte vi kan väll gå lite till. Men som sagt inte vågat gå speciellt långt när jag varit så dålig. Så Niki var nöjd att få gå något längre runda när mammsen var med.
Jag försökte hålla mig på fötterna någorlunda i går. Plockade lite i lägenheten med hjälp av mamma. Allt som inte används ska ner i kartonger för i december går trots allt flytten.😄 Jag längtar😄 Jag tänkte ha allt klart till den dagen det bara är bära in i släpet. För jag lär väll inte få bära speciellt mycket i det läget, misstänker att det är en bebiskula i vägen.
Men kroppen var långt ifrån pigg blev lätt feberyr och fick sätta mig ner mellan åt och bara ta det lugnt. Ännu är inte kroppen frisk. Hjärnan vill så mycket och kroppen orkar så lite.😕


Marina tog mitt insläpp och Åsa tog hand om Sunny och motionerade henne😊


Robin skrev att det fanns mat hos hans föräldrar om jag var hungrig. Han vet ju att jag levt på mackor senaste dagarna. Inte tillräckligt pigg för att orka göra någon mat. Samt extremt dålig matlust när jag är sjuk. Så åkte hem dit där jag fick potatis och biff med löksås. Jag kan lova att det var gott med hemma lagad mat efter levt på mackor😍 Blev kolla på tv en stund vilket kan vara lite rogivande och avslappnande.
Som det flesta som känner mig vet att jag faktiskt inte har någon fungerande tv hemma hos mig (eller den funkar men har ingen strömsladd till den så inte in kopplad.) Jag brukar heller aldrig ta mig tid att kolla tv för finns alltid något annat att göra. Minns när jag flyttade till min första lägenhet så hade jag ingen tv de första månaderna, då hade jag en jobbarkompis som släpade dit sin tjocktv för jag kunde ju inte ha vardagsrum utan tv😂 men jag förstod inte innebörden med tv satt igång den varje gång jag städade så "någon pratade" så kändes det inte lika ensamt😂 Men har svårt att ta mig tiden sätta mig ner och koppla av när jag är ensam, mycket lättare titta på tv ihop med någon eller hemma hos någon annan😝 Fast nu kan jag faktiskt sakna att slö titta lite på tv i bland.


Medan jag slö tittade tv, var min pojkvän så duktig och tvättade min extremt skitiga bil. Nu är den vit igen och inte en enda fläck på den 😍 Han är för bra den där grabben❤

Blev lite fika svärmors underbara vaniljbullar😍 mumms skulle kunna leva på dom.
Senare på kvällen fick jag även kvällsmat. Väl omhändertagen😄 blev att åka ge hästarna kvällsmat sen hem för sova men huvudvärk till tusen så var tvungen ta en Alvedon för jag trodde jag aldrig mer skulle få upp käkarna. När jag får så där riktigt ont i huvudet är det precis som jag ska "hålla i" huvudet genom bita ihop käkarna, har aldrig förstått varför det blir så.
Blev en orolig nattsömn vaknade 1 gång i timmen minst... Snurrade, vände och vred, något som störde mig. Inte fråns efter gryningen kunde jag somna och sova några timmar.

Likes

Comments

Godmorgon

Detta med alla nya finesser sen jag bloggade sist är både kul och irriterande då jag råkade radera mitt inlägg😂

Dagen igår var ungefär densamma som i förrgår med grönsaksposition i sängen😝 var inte ur sängen för mer än äta, gå på toa och ta ut hundarna. Underbara Marina tog mitt insläpp och Åsa tog hand om och red Sunny😊 Ja är så tacksam för all hjälp jag får. Börjar få Sunny abstinens men vet att hon blir väl omhändertagen så får nöja mig med kolla på bilder på henne😉


Igår skrämde min kära pojkvän skiten ur mig rent ut sagt.😂
Jag hade legat och lyssnat på en chreppypodd igår i brist på sysselsättning av min hjärna, dock blev det bara ett halvt avsnitt, jag blir ju så paranoid av spökhistorier och ser spöken och rädslor över allt till slut😂 Jätte bra när man bor ensam😝
Men Robin ringde mig när han vaknat till och ätit lite. Han frågade lite allmänt hur jag mådde och så där och om jag ätit osv. Mitt under samtalet hör jag hur ytterdörren till min lägenheten öppnas. Först tänkte jag shit någon har gått fel...
Sen hörde jag hur någon kom in i hallen... Jag stelnade till i skräck men upptäcker att hundarna inte skäller det måste vara någon jag känner. Håller bort mobilen och ropar försiktigt "Hallå" mot hallen och hör hur mitt "Hallå" kommer tillbaka från andra hållet där jag håller mobilen. Då inser jag att det måste vara Robin😂 Och mycket riktigt det var det😂 hade inte förväntat mig att han skulle komma hit. Men han hjälpte mig att få i mig lite mat och jag fick ligga och snora på han tills han skulle iväg till jobbet😄 Älskade kille dina små påhitt sätter guldkant på min vardag💕

Idag har den tjocka febern lättat lite grann iaf, känner mig inte lika feberyr. Men tung i huvudet och matt i kroppen hostar, nyser och börjat snora. Det är nog påväg åt rätt håll iaf 😄 Ska se om jag orkar ta mig ur sängen lite mera i dag, snart är jag nog människa igen om jag har tur😊

Ni får ha det så bra så länge😊

Likes

Comments

Förr bloggade jag dagligen i flera år, det var lite mitt sätt att tänka igenom saker och ting. Få någon ordning på mina tankar och funderingar. Men slutade med det för några år sedan. Anledning till det... ja det finns nog inget bra svar på det.

Men nu har livet snurrat några varv och är på väg i helt ny riktning😄🙊. Jag kan inte låta dagarna rinna genom fingrarna på mig, jag vill hålla kvar dom och spara dom inom mig. Så nu har jag bestämt mig för börja blogga lite igen. Bara så jag tar en liten paus i vardagen och tänker igenom dag för dag som går. Jag har ofta på tok för bråttom här i livet och glömmer helt bort att njuta av allt jag har runt omkring mig.

Så passar alldeles utmärkt att skriva ett inlägg när man ligger som en död grönsak i sängen😂 Är inne på sjuk-dag 3 idag och jag har inte tagit mig ur sängen ännu. Måste försöka ta mig upp och gå en kort sväng med hundarna för sedan lyckas få i mig något att äta, inte alls sugen på äta. Känner mig som sagt som en död grönsak. Denna dag lär bli ungefär det samma som gårdagen.
Igår spenderade jag hela dagen i sängen sov till och från hela dagen. Var bara uppe ur sängen för att gå på toa, äta och kissa av hundarna för sedan leta mig ner i sängen och inta min grönsaksposition. Underbara Marina tog hand om min häst och fixade kvällsfodringen guld värt, för jag hade inte orkat ta hand om henne igår.

Igår gick vi även in i v.18😍

Den har börjat röra sig mer och mer där inne. Helt fantastisk känsla. Vill bara att den ska komma ut nu😍😂 Samtidigt som jag tycker den kan stanna där inne för alltid. Det är mysigt att vara gravid iaf nu de två senaste veckorna. Nu när bussen har stannat och jag har fått kliva av och slipper vara ständigt åksjuk hela tiden😝 Slippa alla menstruationsdepressioner som jag i vanliga fall haft sånna problem med. Få känna harmoni och lugn på insidan. Kan dock vara lite överkänslig i mellanåt pga gravidhormonerna kanske inte det bästa när man är väldigt känslig som person redan från början😝 Kan bli många konstiga missförstånd.

Jag hoppas jag frisknar till snart igen, hjärnan börjar bli rastlös av att inte göra någon ting medan kroppen är urfunktion.

Ha det fint så länge😊

Likes

Comments