De senaste månaderna har mitt liv inte alls varit så bra som det kanske sett ut på bloggen och mina andra sociala medier, inte heller har man kunnat se det på mig.

De senaste månaderna har varit några av de jobbigaste jag varit med om. Det jag fruktat mest av allt har hänt och mitt liv har svängts uppochner. Totalt. Vissa dagar vet jag inte om jag ska skratta eller gråta, ge upp eller kämpa vidare. Det är en hel blandning av all världens känslor. Skit jobbigt helt enkelt.

Nu är det väl officiellt. Jag har två hem och en familj som inte längre känns som en familj. I en familj ska väl alla bo under samma tak och inte befinna sig flera kilometer från varann? Det är väl inte en riktig familj?

Det gör ont att inte kunna göra något åt situationen, att inse hur långt borta man är från sina kära. Då de inte längre befinner sig i rummet intill utan en hel bilresa bort. Det gör så ont. Tid är vad vi behöver för att läka och detta får ta all den tid det tar intalar jag mig själv. Jag mår inte bra just nu men det kommer bli bättre sen. Jag hoppas på det i alla fall. Då man går miste om något av det viktigaste i ens liv kan man bara hoppas på att man lär sig leva utan det, så småningom. Jag är så tacksam för alla åren vi faktiskt fick tillbringa tillsammans som en familj. Alla fina minnen. Allt vi gått igenom. Min familj var det viktigaste jag hade.

För mig har det alltid varit lättare att dra ett leende på läpparna istället för att säga hur det egentligen är. Vem orkar egentligen höra på hur dåligt andra mår? Det är därför jag alltid svarar "fint" när någon frågar "hur läget är". Det är inte fint, det är riktigt dåligt. Men det får ju inte vara dåligt eftersom livet ska fortsätta som vanligt. Man förväntas prestera som alltid och gå vidare utan att blinka. Dagens samhälle...

Jag har varit med om många motgångar men det blir aldrig lättare när det händer. Det är alltid lika jobbigt och det suger alltid lika mycket. Ja, livet suger ibland.

Jag anser att det här är något jag ville skriva om, inte för en massa sympatier för det behöver jag inte, men för att påminna er om att vi alla ibland måste gå igenom skit jobbiga saker. Saker som i slutändan gör oss tusen gånger starkare än vad vi var innan det hände. Om några år kommer vi se tillbaka på det som idag ändrade riktningen på våra liv och förstå varför det hände, vad det ledde till.

Mamma, pappa, Ida - jag älskar er mest av allt i hela världen.

Likes

Comments

Slänger in några bilder från igår då Lena fotograferade mig. Hennes dröm är att bli fotograf och det syns. Hon är så målmedveten och passionerad! Dessutom är hennes bilder så fina. Hon fotograferar gratis i Vasa för tillfället, så det är bara att gå in på hennes instagram och kolla. @cweq.re är hennes användarnamn där!

Likes

Comments

Jag är så redo för sportlov och efter bara ett par timmar är det här! Från skolan hade vi friluftsdag och slutade redan ett. Därifrån åkte jag hem till Lena och hon ville fotografera mig, så jag fick uppgiften att vara modell. Kan bara säga att jag inte kände mig så värst bekväm i den rolle haha. Då jag kom hem drog jag på mig mina Nikes och körde med ett träningspass, skönt!

Nu ska jag så småningom åka till institutet och ha piano lektion. Sen kan jag ta lov!

Sköt om er!

Likes

Comments

Hej på er! Mycket har hänt sen sist. Jag har bland annat träffat Lindsey. Jag ville faktiskt hinna "vattenstämpla" mina bilder och göra ett ordentligt inlägg men jag insåg att det kommer ta ett bra tag innan jag hinner med det. Så jag tänkte i alla fall slänga in någon bild och berätta lite om upplevelsen!

Då jag träffade henne fick jag en kram och hon frågade hur läget var och vad jag hette. Denna gång lyckades jag få ur mig betydligt mer än första gången, jag var på något sätt mer beredd. Lindsey är en så äkta människa och anspråkslös. Det är sällan man ser kändisar som är som hon, det är en av orsakerna varför jag älskar henne så mycket. Hon har en fantastisk personlighet.

Själva konserten var helt fantastisk. Den hölls i Vasateatern i Stockholm, så det var litet, intimt och trevligt. Jag och syrran kom längst fram och vi var så himla nära henne. Om vi ville kunde vi röra henne, men det gjorde vi ju förstås inte. Då hade vakterna fått fnatt haha.

På konserten träffade vi på några andra finska fans och böt några ord med dem. Alla stirlingites (Lindsey-fans) är så trevliga. Stämningen på konserten var helt annorlunda än vad den kan vara på t.ex. rock konserter etc. Alla betedde sig så lugnt och snällt. Ordningsvakterna var där helt i onödan.

Som sagt så kommer jag nog ladda upp bilder och videomaterial då jag behandlat och redigerat dem. Kan bara säga att det blev helt fantastiska bilder, Lindsey kollade t.o.m. rakt på mig flera gånger och log in i kameran. Då stannade mitt hjärta.

Likes

Comments

Var tidigare idag och checkade in Vasateatern. Det är ju viktigt att man har på klart vart det är man ska ikväll. Lindseys gåva är klar och redo att fraktas, vi är uppklädda och redo att ge oss iväg så småningom. Det pirrar i magen och luften är full av förväntan. Nu ska vi käka lite lunch innan vi ger oss iväg till teatern för Meet And Greet.

Likes

Comments

Dagen har definitivt varit bättre än igår! Tog en hemmadag från skolan då jag behövde få allt packat och klart inför resan. Vi åkte halv sex tiden från Vasa flygfält. Väl i Stockholm hoppade vi in i vår hyrbil och körde mot vårt lyxiga hotell. Kom just från fin middag på hotellets restaurang. För min del blev det utsökt lammbiff och till dessert delade jag en chokladsemla (fastlagsbulle) med syrran. Helt himla gott!

Nu ska vi ta natten så att vi är pigga och glada då det är konsert imorgon. Resans höjdpunkt!

Likes

Comments

Hej! Igår hade jag en skit dag. Alltså påriktigt, det är ett bra tag sen jag haft en lika dålig dag. Det började med att jag var på nåt sätt väldigt nere renn från morgonen. Efter skolan insåg jag att någon rivit loss högerspegeln på min mopedbil. Jag är nästan hundra procent säker på att det är några avundsjuka idioter i skolan. Jag har många haters om man säger så, vilket betyder att det är ganska svårt att komma på vem det är. Min redan alldeles skitiga dag blev alltså inte så mycket bättre av en söndrig mopobil.
På Kuula-institutet gick teori lektionen inte alls bra. Jag kunde inte hitta rytmerna och var allmänt trög. På fiollektionen gick det inte heller så värst bra. Så det var ett extra jobbigt pass på institutet. Sen hade jag ännu en piano grupplektion, men där gick det liiite bättre. Var dock väldigt stressad vilket verkligen sög upp all min energi. Efteråt var man alldeles mörbultad.

Vaknade idag med en liknande känska som igår. Får dock hoppas att dagen inte blir lika misslyckad.

Likes

Comments

Lämnade just in samhällsläraprovet. Två essäsvar och lite begreppförklaringar ingick. Det gick faktiskt bra. Jag tror det i alla fall. Nu kan jag andas ut en aning och bara njuta av resten av veckan som består av noll antal prov!

Likes

Comments

Jag har så länge försökt släppa taget lite om skolan. Man behöver ju inte få tior hela tiden, eller hur? I ett skede tyckte jag att det faktiskt var en bra idé att dra till med ett lite sämre vitsord och njuta av lärarnas förbluffade miner (de är alltför vana med mina höga resultat). Idag har jag samhällsläraprov, sista provet för denna period och jag är inte beredd. Jag har nog läst en del, men stoffet vill inte liksom fastna i huvudet. Till råga på allt hade jag piano lektion igår och kom hem först efter nio. Då är det inte direkt så att man orkar köra med marathon provläsning, så jag gick och lade mig. Jag tänkte att jag tar det som det kommer. Ja, jag tänkte faktiskt det. Sen, då jag ska sova blir det problem. Alltså en massa ekonomiska begrepp snurrar i mitt huvud (temat är ekonomikunskap) och jag vaknar typ med en timmes mellanrum och sover helt super rastlöst. En hemsk natt med andra ord.

Hur mycket jag än skulle vilja släppa taget lite, så är det väldigt svårt. Jag har ett inbyggt behov av att kunna kontrollera saker, inklusive skolgången och mina resultat där. Jag får sån ångest om jag inte känner mig förberedd, sån ångest att det blir himla jobbigt att sova. Det är inte en vanlig nervositet innan prov, det är mycket värre denna gång.

Som tur är, så är det här periodens sista prov. Det värsta till sist, eller hur var det? Jag ska försöka att ta det här på skills, för även om jag fick en fyra kommer jag som tusan ändå in på den freaking skolan jag vill. Så hårt har jag jobbat under alla mina år i grundskolan, för att jag vill kunna sitta där i min soffa med lite snacks i en skål och bara kunna välja. Klicka in mig till den skola jag vill. Det är inte alla som kan det, men watch me.

Många har alltid ifrågasatt mitt höga presterande och gjort narr av mig för mina höga vitsord. Jag struntade i alla svartsjuka kommentarer. När ni bara har ett alternativ, kan jag göra vad jag vill. Kom ihåg att jag jobbade hårt när allt ni gjorde var att tala skit om mig. Jag har jobbat, inget kommer gratis. I earned it.

Gå du nu och gör samma sak. Jobba som en galning och visa alla hur fel de har. Du kan göra vad du än bestämmer dig för. Om någon säger att det inte är möjligt, så är det snarare ett mått på deras begränsningar och inte dina!

Likes

Comments