emmabroberg

Imorse kom den första snön för året till Skåne. Jag vakande till ett vitt vinterlandskap utanför mitt fönster, wiii. Mysigaste! Imorse for jag till vårdcentralen för att kontrollera mitt blodtryck, blodsocker och lite annat. Jag hoppas allt ser okej ut. Håll tummarna för mig. Under dagen har jag rensat och möblerat om på mitt rum. Det var roligt ett tag, men nu å andra sidan så är jag dödstrött och har lite stress-ångest känslor.

Under förmiddagen var jag, mamma och min bror Erik ute på en promenad i det fina vädret. Det var sådär alldeles vinterkrispigt och kallt. Älskar när luften luktar kallt. Precis så var det. För en gångs skull (flera månader sedan jag gjorde det sist), så tog jag med min kamera ut och knäppte lite bilder. Ni ser dem ovan. Det var allt för idag. Nu ska jag försöka slappna av för det behöver jag. Andas in, andas ut. Det fixar sig. Kram!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag har nu bläddrat igenom flödet på mina sociala medier och sett många hylla året som passerat. Jag vill också kunna hylla mitt år och säga att det var det bästa hittills i mitt liv. Men då skulle jag ljuga. 2015 har på många sätt varit väldigt omtumlande och vilset för mig. Jag har under stora delar av året mått väldigt dåligt. Jag har gått och lagt mig om kvällarna med en stark känsla av att jag verkligen inte ville somna, för då skulle det bli en ny dag och det var det sista jag ville. Jag orkade helt enkelt inte ännu en dag. Det har varit det tuffaste jag någonsin gjort. Den tuffaste kampen jag någonsin kämpat. Jag har varit nära att ge upp många gånger, men trots detta är jag här idag. Idag mår jag bättre än på mycket länge. Idag går jag och lägger mig med en stark känsla av att jag inte kan vänta på morgondagen. För jag vet att den blir bra. Och oavsett vad som väntar mig under 2016 vet jag att jag har styrkan till att ta mig genom det. Jag är så tacksam för att jag mår bättre och för alla som stöttat mig på vägen, när jag verkligen inte varit varken den bästa vännen eller flickvännen. Det är jag er evigt tacksam för. Ni vet vilka ni är.

Jag vill avslutningsvis sända ett meddelande till alla er som befinner er i en tuff period just nu. Det blir bättre. Jag lovar. Du måste bara lova dig själv att aldrig sluta kämpa. För ljuset kommer till den som kämpar. Låt 2016 bli året då allt vänder för dig, också. Kramar och gott nytt år alla fina! (Och tack till dig som orkat läsa allt). ❤️

Likes

Comments

Vad roligt att du har hittat hit, till min lilla hörna av internet. Jag är minst lika nyfiken (om inte mer) på vem du är som du är antagligen är på vem som egentligen gömmer sig bakom skärmen. Jag tycker vi tar och presenterar oss (eller i alla fall jag, vad du vill göra är högst frivilligt). Jag heter Emma! Vad heter du?

Jag är 19 år gammal (vilket du förmodligen redan läst dig till) och bor utanför Lund. Personligen tycker jag att kallprat är så himla tråkigt, för jag vill alltid gå på djupet. Jag vill alltid veta mer, lära mig mer och förstå mer (vilket ni nog kommer märka). Jag fascineras av att lära känna någon på djupet, förstå hur de fungerar och vad som egentligen rör sig innanför deras pannben. Därför tänker jag i min lilla hörna dela med mig av just det. Vad som egentligen rör sig innanför mitt pannben. Hur jag fungerar och vad jag stöter på i mitt tillsyntes enkla liv. Jag hoppas du vill följa med mig på vägen!

Jag tänker lämna det såhär nu. Börja såhär. Alldeles enkelt. (Jag skulle aldrig vilja utsätta er för något jobbigt men å andra sidan är ju jag ganska jobbig, så nu blev det väl i sig lite väl motsägelsefullt). Haha.


Bifogar en en bild från drömstaden Gbg. Spårvagn som är påväg. För jag är påväg. Vi alla är påväg någonstans hela tiden. Från något gammalt till något nytt. Från något dåligt till något bra. Glöm inte det.

Likes

Comments