View tracker

Hur middagar hos vänner utan barn går till:

1. Börja med att möblera om vännens hela vardagsrum i försök att babyproofa.
2. Skratta generat när bebisen ändå får tag på dyra högtalare och drar ner dessa på golvet med kraft.
3. Ät hetsigt.
4. Tvinga samtliga att spendera resten av kvällen på golvet för mer barnvänligt häng.
5. Skicka godisskålen mellan varandra med händerna högt över huvudet.
6. Använd stackars värdinnans köksgolv för blöjbyte.
7. Lämna lägenheten i fullständigt kaos med ursäkten att bebis är trött.

8. Hoppas innerligt att vän tyckte det var lika mysigt som man själv tyckte, trots punkt 1-7 och att man eventuellt får komma tillbaka någon gång!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

MEN HERREGUD! Det är 2:a advent imorgon och jag har ju HELT GLÖMT VÖRTBRÖD! Jag älskar vörtbröd ohälsosamt mycket och brukar vanligtvis redan i gryningen invänta årets första leverans utanför mataffären. Typ. Men med huvudet fyllt av annat så har vörtbrödsminnet svikit. Ska jag tänka på det från den ljusa sidan så har jag ju nu 2 veckors brödätande att ta ikapp. Nu blir det vörtbröd med onsalakorv till frukost, lunch och middag hela vägen fram till jul.
Jag hade dessutom tur nu eftersom Micke satt i soffan och vred sig i obehag av Danny på tv så han åkte mer än gärna till affären.

Min shoppinglista till honom:
- morfarkorv
- vörtbröd (OBS! Ingen jävla skivad skit eller nån fejkvariant utan russin).

Likes

Comments

View tracker

Dagens fotografering för Allers gick jättebra! Noelle skötte sig utmärkt och tyckte som vanligt att det var kul med aktivitet och människor. Gullungen❤️

Ulla som fotade var superproffsig och tjoade precis lagom för att Noelle skulle vara alert. Katarina guidade med säker hand genom processen och fick lillan lika trygg som söt!
Nu laddar en glad bebis och en nöjd mamma om inför imorgon då även moderskapet ska plåtas! Spännande!

Bilden är från Katarinas fina blogg! Kolla in den här: http://stilexperten.mabra.com

Likes

Comments

Idag var vi på julskyltning i stan. Den var kass. Helsingborg skulle faktiskt kunna lära sig ett och annat av lilla Skara på ämnet. Där snackar vi! Marknad, julgodis, insamlingar, körer, luciakandidater och sedan en görstor parad med allt från kameler till brandbilar. När vi väl var nere på denna fjuttiga ursäkt till julskyltning här i Hbg kom jag på ett vi gick förra året med och att jag var lika besviken då. Nu ska jag komma ihåg att inte gå nästa år. Får kanske helt enkelt ta med familjen till Skara istället så det blir lite ordning på tôrpet.

Annars har det inte varit mycket action värt att skriva om idag. Eller jag kan ju dela med mig av ett tips jag kom på förut när vi gjorde middag! Jag fick hjärnsläpp och glömde ordet buljong. Trodde det hette diplom. Micke hånade mig som vanligt när jag menade på att orden var alldeles för lika för att hålla isär. Så jag uppfann kuddtestet! Man skriker helt enkelt ett av orden i en kudde och om den andra inte hör vilket ord det är så är orden ihopblandningsbara.
Tyvärr hörde han. Trots upprepade försök.

Våra grannar älskar oss.

Micke och Noelle. Micke visar sitt hår som tydligen var "extra härligt" idag.

Likes

Comments

Idag kickade vi igång julen här hemma! Adventsstjärnor, ljusstakar, en liten gran, julmusik och saffransbullebak. Allt på en gång! Vi utmanade också ödet genom att åka ut till det enorma köpcentrat Väla idag under Black Friday-rean. Det var trångt och billigt. Ungefär som jag.
Vi hittade hur som helst en julklapp till Noelle! Woho! Sedan kunde vi inte hålla oss så hon fick den direkt när vi kom hem. Fail. Men hon blev glad!

Så nu är det jul här i vårt hus! Kul! Noelles första. Här ska skapas traditioner!

Här ser ni Noelles "julklapp", den lilla granen och Mickes ENORMA bullar.

Likes

Comments

Jag ÄLSKAR att ha stora projekt på gång! Att planera vår USA-resa har nu blivit mitt stora vinterprojekt. Jag googlar allt! Läser artiklar och blogginlägg, kollar recensioner på resevagnar, kollar bilar att hyra, gör budget, bokar hotell, ritar resrutt osv osv. Så kul!! Detta kommer ju tveklöst rädda vinterns depperioder!

Annars så har november än så länge varit bra. Träffat mycket vänner och familj, Micke köttar på sitt nya jobb så han är glad trots vissa motgångar i fotbollsvärlden. Nu ska jag och Noelle avsluta den här månaden med två modelljobb med fotografering både måndag och tisdag. Väldigt spännande!

Julklappar har jag inte ens hunnit börja tänka på så det får jag ta tag i i december. De lutar mot att sköta det via internet i år nu när jag inte har bil. Misstänker att Micke inte är supersugen på att trängas med 368954 andra på Väla.

Livet är gött! Hoppas det håller i sig de närmsta 100 åren ungefär.

Lillmarodören river ner allt i hennes väg.

Likes

Comments

I natt drömde jag att det bara var människor utan örsnibbar som kunde svänga sina bilar. Alltså de människor som inte har en fri snibb, utan där den istället sitter fast i sidohuvudet. Micke har ingen fri snibb så i drömmen var jag ändå glad att han fortfarande kunde köra bil. Men jag var ledsen för min egen del. Och för att nellie aldrig skulle kunna ta körkort.
Men vad gör det? Vi har ju åtminstone normala öron!

Mickes, nellies och mitt öra. Tag kvalitén för vad den är. Vi sitter i bil och Micke är inte samarbetsvillig.

Likes

Comments

11 år gammal var jag när jag träffade min första kärlek. Sedan dess har vi haft ett distansförhållande men kärleken har bestått. Villkorslöst.
Jag har drömt, längtat och önskat...och nu! Nu ska vi äntligen få återses. Jag är så lycklig så jag nästan spricker.

San Francisco, my love - vi ses i mars!


Jag, Micke och Noelle har nu bokat en Kaliforniensemester i vår. Förutom SF så kommer vi också köra längst vackra High Way One och spendera några dagar i Los Angeles.
Nu återstår att googla reda på (och sålla i) alla tusentals tips på hur man bäst gör denna resa med en ettåring.

Idag är jag är överlycklig tjej!

Likes

Comments

När jag körde till affären härom dagen hörde jag något konstigt på radion. Det var ett program i P3 där de berättade att flera gymnasieskolor i Sverige agerar samlingsplats för mänskliga likdelar. Först förstod jag inte vad de menade och såg framför mig avslitna armar och köttslamsor i elevskåpen, eller möjligtvis att någon stackare hittat ett finger bland makaronerna vid lunchen. Men så var det inte. De pratade om gammalt undervisningsmaterial. I förråd och skåp i biologisalar över hela Sverige finns det benbitar, skallar och foster från riktiga människor. Innan jag kom fram till affären hann jag höra hur de berättade vidare i programmet om fattiga och mentalsjuka personer från förra sekelskiftet vars kroppar blivit donerade till utbildning efter att de dött. Knappast fullt medgivande va?

Sedan kom jag på det sjukaste. Vi hade sånt på skolorna när jag växte upp! Det användes i undervisningen när jag gick i skolan. Jag har inte tänkt på det sedan dess och om jag hade gjort det utan att ha hört detta radioprogram så hade jag förmodligen förmodat att jag mindes fel. Jag minns att vi i mellan- eller högstadiet fick undersöka benbitar och skallar från olika människoapor fram till nutidsmänniskor. Jag minns att jag frågade om de var äkta och läraren förklarade att det bara var nutidsskallen som var äkta. (Mitt nutida jag hoppas att hon drev med mig.) Jag sa till henne att jag tyckte det var läskigt men hon försäkrade att det inte var det. När man är så ung så tänker man inte (åtminstone gjorde inte jag det) mycket längre än så. Jag hade inga funderingar över vem skallen kunde ha tillhört eller om personen i fråga, eller hens familj kanske hellre hade sett att skallen fick en värdig begravning tillsammans med sin kropp istället. Kanske kan jag också tycka att undervisning med hjälp av mänskliga kvarlevor var okej under en tid när alternativ var få. Men sedan åtminstone 50 år måste det ju finnas sätt att framställa fullgoda fejkskallar för undervisningssyfte så att de stackars människor som fortfarande ligger kvarglömda och dammar längst bak i skåpen i biologisalarna kan tas om hand. Kanske ska tillägga att jag också tycker att om donationer görs av vuxna människor, i full förståelse och med sitt fulla medgivande så är det helt okej.

Men jag minns också människofoster från mina skolår. Ingjutna i glas, flera stycken, från olika månader i utvecklingen. Jag mår lite illa när jag tänker på det. Jag hoppas innerligt att de var fejk. Både för fostren, men framför allt för mödrarna som en gång i så fall bar dessa foster och sedan miste dem. Jag ser tvångsaborter på "mentalsjuka" framför mig...

Herregud vad märkligt alltså.

Likes

Comments

Hemma efter en långhelg hos familjen i Skövde. Jag och N åkte tåg, vilket var första gången för henne. Att ta med en knappt nio månader gammal människa, en vagn och massa packning på en nära fyra timmar lång tågresa är en prövning på flera sätt och när jag kom hem igår kväll var jag en hyfsat trött mamma. Noelle tyckte det var jätteroligt som tur var. Massor att titta på genom fönstret och massor av människor att busa med. Otroligt tacksamt att slippa en gnällig bebis. Jag såg att många såg besvikna/irriterade/rädda ut när de insåg att jag och bebisen skulle sitta i samma vagn som dem, men bortsett från ett och annat glädjetjut och ett par blöjbyten så kan dom inte ha märkt henne alls. De som satt närmast verkade mest glada att få en levnadsglad minimänniska som resesällskap vilket gjorde att Noelle tyckte det var ännu roligare eftersom dom pratade och busade med henne. Min duktiga tjej.

Tågtjej på väg till Schlätta.

I Skövde har vi firat min mamma och pappas födelsedagar. Jag och N sov hos min syster. Att ha både päronen och syster i samma stad är super. Det blir mycket kvalitetstid. God mat, kalla promenader, spelkvällar, födelsedag x2 och fars dag. En jättebra helg!

Moster- och mormormys vid disken.

Noelle hade lämnat sin första fars dagpresent hemma till pappa innan vi åkte. Den fick han öppna när han kom hem från jobbmässan i söndags. Det var hennes första teckning.

Nellies första teckning till pappa på fars dag.

Likes

Comments