Vecka 22 snart förbi och jag mår fortfarande bra. Med bra menar jag naturligtvis relativt bra, jag är ju ändå gravid. Min foglossning är värre än någonsin och jag har börjar få sammandragningar MEN jag mår inte illa, jag är inte konstant kissnödig, jag har inte halsbränna, jag är inte svullen, jag ligger inte sömnlös på nätterna. Så sammantaget är jag nöjd eftersom jag vet att alla de där andra grejerna kommer så småningom.

Jag njuter av att känna honom varje dag. Han är mest aktiv när jag gått och lagt mig, innan jag somnar men jag känner honom ett par gånger under dagen också. Framför allt om jag sitter framåtböjd, exempelvis när jag nattar Noelle i sin säng.
Jag är hungrig HELA TIDEN. Jag äter inte större portioner än förut men inom en timma efter jag ätit blir jag hungrig igen. Jag blir också sugen på ALLT jag hör nämnas i matväg. Även saker jag aldrig annars skulle vilja ha.
En annan sak är att jag drömmer helt sjuka drömmar och de är väldigt verkliga och detaljerade. Dessa drömmar påverkar mitt humör supermycket, det måste jag få ordning på. Skärpning, Emma!
Denna veckan har jag gått igenom Noelles urväxta kläder och plockat ut det vi ska använda till lillebror. Det blev förvånansvärt många, pyttesmå kläder!

Just ikväll har jag fått nackspärr så jag är mer handikappad än vanligt. Igår fick jag dessutom den briljanta idén att gå en mil så min foglossning är extrem idag. Micke är en kämpe som utan att klaga gör allt här hemma medan jag ligger på soffan och kvider. Tänk att jag har världens bästa människa till sambo!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Jag har i över en månad tänkt skriva lite om hur Noelle är nu när hon är 1 år och hur vi gör med saker och ting. Man glömmer så sjukt fort och jag vill komma ihåg och kunna gå tillbaka och läsa om det senare. Nu var det ju en månad sedan hon fyllde år men bättre lite sent än aldrig.

Runt sin 1-årsdag var hon inne i en jättehärlig period. Glad, jämn i humör, lekte bra själv, sov bra, åt bra osv. Nu några veckor senare är det en lite jobbigare fas. Det förändras hela tiden och så fort man vant sig vid något så förändras det igen. Vi var på hennes första tandläkarbesök för några veckor sedan att där kunde dom se att kindtänder var på väg och att det började bli svullet i munnen för henne. Nu håller dessa tänder på att tränga igenom och jag tror att det är detta som gör att hon äter sämre nu och därmed också sover sämre. Det och den jäkla hostan hon dragits med länge nu. Hon blev förkyld nån vecka efter sin ettårsdag och även om det var snabbt övergående så håller sig hostan kvar. Jag ska kolla upp detta imorgon.

SÖMN
Hon har sedan årsskiftet sovit i sitt eget rum. Så fort vi flyttade in henne där så har hon sovit bättre. Vi misstänkte att vi störde henne redan innan dess men kände att vi ändå ville ha uppsikt och närhet. När vi sedan fick en babymonitor med videokamera av mina föräldrar i julklapp så flyttade vi över henne direkt. Monitorn sätter igång om hon låter på sitt rum och på så vis kan vi ha koll på henne från vardagsrummet eller sovrummet. Innan hostan satte igång var det inte ovanligt att hon sov hela nätter från att vi nattade henne runt 21, tills att hon vaknade för dagen runt 09. För tillfället får vi för det mesta gå in och hjälpa henne med nappen ett par gånger under kvällen och allt som oftast även lyfta över henne till vår säng under natten. Men som sagt, snart ändras det säkert igen! Det är hur som helst sällan som hon är vaken någon längre tid under natten, det händer på sin höjd någon gång per månad eller så. Hon vaknar oftast mellan 8-9 på morgnarna - det är jag tacksam för!
Under dagen sover hon fortfarande oftast 2 gånger. Första gången någon timma efter frukost och andra någon timma efter lunch. Det brukar bli en timma per gång. Om vi gör något så kan hon hålla sig vaken till efter lunch och då sover hon istället ett längre pass på eftermiddagen.
Nattningarna sköter Micke och de brukar påbörjas stax efter åtta och ta ungefär en halvtimma.

MAT

Frukost runt 9.30. Just nu är turkisk yoghurt den stora favoriten. Frukost är inte hennes favoritmåltid alla gånger så det gäller att komma på vad hon är sugen på. Jag brukar variera yoghurttillbehören. Antingen mosar jag en halv banan och har i eller så värmer jag hallon. Nyss köpte jag också en sockerfri, enkel müsli som hon också tycker om att ha på. Till yoghurten äter hon ofta en halv skiva lingongrova med mycket smör. På helgen brukar det bli banankaka någon av dagarna - det älskar vi hela familjen.

Lunch runt 12.30. Kan se lite olika ut. Ibland har vi kvar rester från gårdagens middag som vi delar på, jag och hon. Annars brukar jag kunna slänga ihop något, exempelvis omelett eller makaroner med bönor och grönsaker. Är tiden knapp eller orken låg blir det en barnmatsburk. Ibland kör vi pannkakslunch och då har vi turkisk yoghurt och bär till.

Mellanmål runt 14.30. Frukt och rån oftast, Eller macka och frukt.

Middag runt 16,30. Hon äter numera nästan alltid det vi äter. Vi har matsedlar under veckorna som vi utformat efter att det ska funka för henne också. Vissa rätter skär vi smått så hon kan plocka själv. "Blötare" rätter kör jag med stavmixer. Ibland klaffar det inte tidsmässigt och då äter hon barnmatsburk.

Kvällsmat runt 19.00. 1.5 portion gröt. 6-månaders köpegröt. Annan gröt har hennes mage svårare för.

Nattningsflaska runt 20.00. 210ml Nan 3.

Är vi ute/borta över lunchtid så brukar vi köra klämpåse med Spagetti Bolognese och en klämpåse med morot/äpple. Alternativt en barnmatsburk om det finns möjlighet att värma den och sedan sitta ner, men oj vad klämmisar är smidiga! Verkar hon bli sugen på något under dagen eller om jag vill att hon ska sitta lugnt i sin stol medan jag lagar mat t.ex så är det rån som gäller. I övrigt vill hon gärna äta all mat själv med sin egen gaffel men vi brukar få hjälpa till och mata henne också. Hon älskar vatten och dricker gärna och ofta ur sina olika flaskor.

Sköter vi matrutinerna på detta vis och hon dessutom sover bra på dagen så brukar nätterna fungera väldigt bra. Slarvas det så märks det direkt på nattsömnen. Nu när hon varit förkyld och fått hörntänder samtidigt t.ex så har hon inte velat äta så mycket och då har vi fått ge en stödflaska med ersättning när hon vaknat på natten.

HUMÖR
Hon är för det allra mesta en riktig solstråle! Hon är med på vad som helst utan protest och kan ändå utan problem leka själv med sina saker i långa perioder i sträck. Hon tycker om att träffa vänner och bekanta och hon ler och busar mycket. Nu har hon också börjat "prata" mycket och hon intresserar sig för olika saker, pekar på dom och vill veta vad de kallas. Hon är pigg på att lära sig saker.

UTVECKLING
Hon går! Strax innan sin 1-årsdag tog hon sina första steg och sedan har det gått snabbt. Nu vid 13 månader går hon bra både inne och ute och väljer det allt oftare över att krypa.
Hon övar på olika ord och vill gärna lära sig nya. Än så länge är det följande ord hon säger:

mamma - mamma

pappa - pa-ppa

macka - atta

lampa - lam-a

hallå - haå

hejdå - heå

mat/gott - namnam
Vovve, vatten, knapp och tack är andra ord som är nära nu.

Hon dricker och äter med gaffel/sked själv. Hon borstar sig med sin borste och hon försöker ta på sig kläder (lägger tröjan på huvudet eller strumpan på foten). Hon älskar sin tandborste och brukar gå och hämta den. Hon klättrar i och ur soffan utan problem och hon kan även hasa ner ur vår stora säng.
Hon busar gärna och hon tjuter när vi jagar henne och pussas på magen så det kittlas. Hon vill gärna mata oss med rån och ge oss sin napp. Hon spelar på läppen och dansar. Hon "sjunger" med i sånger och pussas med vidöppen mun.
Då och då blir hon förbannad och kastar saker och gråter men det går alltid snabbt över.

Med nya människor eller när hon ställs inför nya uppgifter är hon eftertänksam. Hon spanar in läget och överlägger. När hon sedan ger sig på vad det nu än är så gör hon det nästan alltid bra från början.

Herregud. Vad har vi gjort för att förtjäna denna fantastiska unge!?

Likes

Comments

Jag är med i en grupp på Facebook med andra mammor som väntar barn i juli, precis som jag. Gruppen är helt underbar och trygg och alla möjliga ämnen mellan himmel och jord avhandlas, även om det mesta just nu förstås rör graviditet. Jag brukar själv inte skriva särskilt mycket, men det är mysigt att gå igenom och läsa lite om det som skrivits om under dagen innan jag jag somnar. Jag är med i en likadan grupp för oss som fick barn i februari 2016 också och där handlar det just nu om våra nyblivna ettåringar. Det mest fantastiska med båda dessa grupper är att det bara är tjejer (en bit över 500 stycken i den ena och lite färre i den andra) men ALLA är så otroligt snälla och peppande! Det känns sorgligt nog som att det länge varit en ovanlig grej att tjejer i stora grupper enbart är stöttande, härliga, förstående och schysta mot varandra. I alla fall är det sällan jag stött på det. De här grupperna ger mig hopp om att saker och ting håller på att förändras. Det är fan ute att vara dömande mot våra medmammor och de stackarna som fortfarande lider av åsiktsdiarré och håller på med mom-shamin håller sakta men säkert på att dö ut. Hurra säger jag!

De senaste dagarna har jag märkt att fler och fler i juligruppen skriver att de är färdiga med sin inköpslista till den kommande bebisen och nu alltså har allting de behöver. WHAT!? Hjälp! Jag har inte ens börjat tänka på att börja köpa grejer till lillebror. Vad behöver vi ens. Jag var stolt över att ens ha börjat fundera på syskonvagn men jag får ju bara inse att jag ligger i lä. Eller inte ens det. Jag ligger ju absolut sist i loppet. Springer i princip åt fel håll.
Det känns typiskt mig på något vis. Jag klarade av en hel skolgång utan att en enda gång plugga inför ett prov mer än en dag i förväg så därför har denna ovana hängt med. Samtidigt vill jag minnas att vi ändå var ute i hyfsat god tid med att köpa grejer till Noelle innan hon kom. Det var säkert Mickes förtjänst...
Det är ju också så att vi denna gången har det mesta. Jag har inte ens hunnit bära ner Noelles utväxta kläder i förrådet. Min inköpslista är ju alltså inte så lång. Hmm...jag kan nog dra ut på det ett tag till.

On another note! Min gravidhjärna alltså. Jag har vanligtvis svårt för namn och kommer sällan ihåg vad folk heter. Det har lett till en del halvpiniga situationer men med lite trix så brukar det lösa sig. Men nu! Herregud alltså. Igår spelade jag och Micke TP. Det är kul för vi är ganska jämna och det blir bra matcher. Även denna omgång började bra...tills jag fick namnfrågor. Det var helt kört. Min hjärna har liksom minnet av ljudet av ett namn men sedan kan det bli vad som helst. Igår skulle jag svara Joe Labero. Trollkarlen ni vet. Men ut ur min mun kom "Bagatello! Eller vänta, nej, vad heter han...Trocadero!" Ridå.

Noelle provar syskonvagn.

Likes

Comments

Så är jag i vecka 21! Eftersom jag blev flyttad några dagar på RUL så blev vecka 20 väldigt kort, därför skriver jag om båda samtidigt.

ÄNTLIGEN känner jag honom mycket mer! Varje dag rumlar han omkring vid i alla fall några tillfällen och på kvällarna när jag lagt mig brukar han köra ett riktigt gympapass. Otroligt härligt! Jag älskar denna del av graviditeten - illamåendet och deppigheten de första månaderna suger ju och fram emot slutet är det en massa andra krämpor, men nu har jag en härlig period. Foglossningen hänger med och jag behöver ofta vila en stund på eftermiddagen, men annars mår jag hur bra som helst!
Noelle är ju för liten för att förstå att det är en bebis i magen men hon brukar krypa upp i knät och trycka på min navel. Jag glädjer mig verkligen åt att hon ska få ett syskon att växa upp med. Vi har så otroligt mycket roligt att se fram emot!

Natten till idag blev väldigt speciell. Runt midnatt blev jag otroligt illamående. Jag har inte spytt på flera år så jag låg kvar och försökte andas bort det men utan att lyckas. Efter ungefär en kvart fick jag två stora magkramper som nästan kändes som rejäla värkar. Det enda jag kunde tänka var att det inte fick vara det. Bebisen måste vara kvar i magen. Helt plötsligt så kände jag att det vände sig i magen och jag spydde. Flera gånger. Jag är ju hemma hos mina föräldrar så mamma kom upp och fick städa upp kaoset, stackaren. Efter att allt var uppe/ute och jag hade fräschat till mig så var det som att inget hänt. Jag mådde helt bra igen så jag gick och la mig. Väntade in rörelser från bebis och sedan somnade jag om. Jag måste ha ätit något som kroppen inte ville vara med om. Konstigt, men skönt att det inte var värre.
Noelle har dessutom blivit sjuk under dagen. Feber och snuva. Min gissning är hörntänderna. Så idag har vi tagit det väldigt lugnt. Hon har sovit mycket och jag har varit på massage.

Noelle, jag och magen i vecka 21.

Imorgon bär det av hemåt igen. Jag och nellie har haft en kanonvecka här med min familj. Det är härligt att få ha lite vardagsliv med dem när tillfälle ges. Jag saknar det nu när vi bor så långt ifrån varandra och mest ses över helger eller under semester...dessutom har jag blivit bortskämd med lagad mat och hjälp med lillpelle. Guld värt! Men nu saknar jag min Micke så det nästa värker i kroppen!

Likes

Comments

I måndags morse var vi på vårt efterlängtade rutinultraljud. Vi har varit så otroligt nyfikna på vem det är som bor i magen och i väntrummet var vi riktigt fnissiga. Micke upprepade för 585:e gången att han redan visste att det är en till liten tjej. Väl inne i rummet med den effektiva men dryga barnmorskan fick vi snabbt reda på att bebis mådde bra, var frisk och verkade trivas - obeskrivligt skönt att höra! Några minuter senare var vi framme vid ögonblicket vi väntat på sedan november.
- "om du tror att du kan se så är vi väldigt nyfikna på vad det är..!"

Och...VI VÄNTAR EN LITEN POJKE! Noelle ska få en lillebror och vi är så otroligt glada! Det känns som en lyx att få en av varje även om jag gärna hade gett Noelle en syster. Jag försöker fortfarande smälta nyheten och sakta men säkert börjar det sjunka in. Vår lille kille!
Ultraljudet gav också svar på varför jag inte känt så mycket sparkar som jag hade velat. Moderkakan ligger i framvägg, vilket innebär att den dämpar hans rörelser. Tyvärr så ligger den inte enbart i framvägg utan också för långt ner. Oftast flyttar den upp i takt med att bebis växer och då är det inga problem. Gör den inte det så kan den täppa för utgången och det kan det innebära blödningar och att förlossningen får ske genom kejsarsnitt. Jag ska tillbaka om ett par månader och se efter så att den flyttar upp. Håll tummarna!

BF-datumet flyttades från 31:a till 28:e juli vilket innebär att vecka 20 snart redan är förbi. Jag ska försöka hinna skriva om veckan också.


Lillebror!

Likes

Comments

Sista dagen i vecka 19 är snart över. Det innebär att jag imorgon har gått halva tiden! Helt galet. Aldrig har sommaren känt så nära. Imorgon har vi RUL och både jag och Micke är löjligt nerviga. Jag är inte så rädd att något ska vara galet (faktiskt), det känns inte som att något skulle vara fel. Men oron sitter ju såklart alltid och skaver lite någonstans i bakhuvudet. Men framför allt är vi sjukt nyfikna på om det blir en lillasyster eller lillebror! Det känns så stort. Kommer dom vara två systrar eller en av varje? Hur kommer deras relation till varandra vara? Det kommer ju skilja knappt 1.5 år på dom - betyder det att de kommer bli jättetighta och följa varandra i vått och torrt eller kommer det betyda att de konkurrerar med varandra för jämnan?
Jag fattar ju att det till största del beror på deras personligheter och vår uppfostran osv men i vilket fall är det fantastiskt att tänka på att de kommer ha varandra.

Annars har jag denna veckan åkt på en rejäl förkylning så jag har legat lågt. Vad graviditeten gäller så mår jag jättebra! Foglossningen är ju vad den är såklart men annars har jag inget att klaga på. Hoppas jag får må såhär bra hela vägen fram!
Fortfarande mest lite fladder då och då från magen. Lyckas jag pricka in och ha handen på magen i rätt stund så kan jag ibland också känna på utsidan.
Jag tänker mer och mer på förlossningen. Än så länge har jag skjutit det framför mig eftersom den skrämmer mig, men det känns som att jag borde börja bearbeta mina tankar nu. Uuuuhh...

Magen i vecka 19. Förkylningsklädsel på!

Likes

Comments

Varje kväll runt 22-tiden brukar jag förkunna från mitt hörn av soffan att det nu är dags för mig att gå och duscha. Sedan upprepar jag samma påstående var 5:e minut i typ en halvtimma tills att Micke tappar tålamodet totalt och bär in mig i badrummet.
Han förstår liksom inte att de där 5 minuterna mellan varje gång är mitt soffhörn extra skönt. Det är ju lånad/stulen tid som jag njuter av att få. Han blir bara frustrerad eftersom jag inte är "tidseffektiv".

Varje eftermiddag när det skymmer tänder jag några smålampor runt om i lägenheten. Skulle jag komma hem efter Micke någon kväll så finner jag honom alltid sittandes i mörker. Speciellt om han ser på tv, då tycker han att lamporna stör eftersom de reflekterar ljus i skärmen. Han förstår inte att det är MYSIGT med smålampor. Han muttrar att de "inte fyller något syfte".

Alltså va? Vad är han för stackars människa? Saker och ting kan ju inte bara göras om de är tidseffektiva eller fyller syften! Vilken otroligt tråkig värld det skulle vara då. Jag ska försöka få honom lite mera zen tror jag. Herregud, han kommer ju dö i förtid av ren stress och tristess annars (tristress?).

Tur att jag älskar honom
så mycket ändå. StressarN.

Noelle blev förresten frisk för ett par dagar sedan. Vaccinationen reagerade hon inte särskilt mycket på heller så allt är frid och fröjd. Hon är precis görgo som vanligt. Knallar runt på stappliga steg, pussas med öppen mun, ropar "mamma!", dansar till allt med bas, busar och skrattar. De flesta nätter sover hon ganska bra. Då och då har hon en dålig natt men vem har inte det. Hon äter det mesta men turkisk yoghurt med bär är favoriten för tillfället.

Själv blev jag sjuk samtidigt som N blev frisk så sjukstugan fortsätter lite till. Micke säger att han älskar mig extra mycket när jag är sjuk eftersom jag "inte är lika kaxig då" så jag antar att allt för något bra med sig.

Glad, och numera frisk, Noelle busar med blöjorna.

Likes

Comments

DAGEN ÄR KOMMEN! Som jag har längtat efter denna dag! Kanelbullens dag - släng dig i väggen. Bered en väg för herran osv. Idag är det SEMMELDAGEN!
Det finns bara ett litet problem. Jag har förätit mig. Jag har tryckt så många semlor det senaste att jag inte vill ha en enda liten tugga till. Härom dagen gjorde vi egna semlor här hemma och det råkade bli typ 10 stycken. Jag åt och åt tills magen stod i fyra hörn och nu vill jag alltså inte ha mer. Vilket jäkla antiklimax. Så går det när man inte besitter den rätta formen av självbehärskning.

På tal om självbehärskning (eller bristen på det) så hade jag problem att sova natten till idag. Jag låg och tänkte på en massa spännande grejer som är på gång nu och kom helt enkelt inte till ro. Rätt som det var fick jag en skitbra låt på hjärnan. Ni vet när man får sådär sjukt mycket feeling och egentligen bara vill spela låten på högsta volym på de största högtalare man kan hitta, samtidigt som man sjunger med för kung och fosterland? En sån feeling fick jag i natt. Det gick inte att hålla inne så jag brast helt enkelt ut i sång. Micke vaknade med ett frustande ryck och undrade vad som hände. Det tog inte många sekunder för honom att lokalisera anledningen till sitt uppvaknande. Han blev inte ens glad över min sång! Jag hade inte ens hunnit fram till första refrängen i Back to Black med Amy Winehouse när han bryskt avbröt mig. Han tyckte jag kunde må bra av lite övning i självbehärskning sa han. Nu, med detta semmelfacit i min hand, är jag beredd att hålla med lite grann.

Annars har jag spenderat de senaste dagarna med en febrig lillpelle. Hon har åkt på någon jävla superförkylning. Jag är ovanligt mammafräsch och har snor på samtliga kläder. Hon verkar eventuellt vara på väg att bli bättre. Det ödet ska vi utmana genom att ta 1-års vaccin på torsdag. Sedan lär hon väl bli febrig igen, stackaren. Bara hon blir frisk över helgen så är jag nöjd för nästa vecka tar vi en långtur till Skövde, jag och hon! Hurra!

Febrig lilltjej hos pappa.

Likes

Comments

Vecka 18 snart förbi. Har jag nämnt att tiden går fort? Den går fort.
Jag mår i alla fall bra. Kroppen säger till när det blir för mycket, då blir jag supertrött och ryggen ger upp. Jag skulle vilja känna lite fler fosterrörelser nu dock. Jag har fått för mig att jag kände mer vid denna tiden med Noelle men det kan bero på att jag hade tid att känna efter mer då. Nu blir det mest en stund innan jag somnar som jag verkligen känner efter. Ett par buffar varje dag brukar det ändå bli. I min hjärna går det fortfarande inte ihop att jag inte känner av mer...bebis är ju ändå 20cm lång! Det är läskigt att man knappt känner av en så stor levande varelse som bor i magen.
Jag tror jag hade min första sammandragning härom dagen. Jag gjorde en ovanligt graciös gymnastisk dykning ner i sängen. Jag tror inte jag ska göra fler sådana.

Bebismage vecka 18.

Likes

Comments

Det här med gravidhormoner... Det är ju ett jävla påhitt alltså. Jag ansåg mig själv ganska stabil tills Micke försiktigt försökte antyda att jag är lite känsligare nu. Jag reagerade med ilska. Vad var det för idiotisk kommentar?! Men vänta lite nu...varför blir jag arg av det? Det kan väl inte vara så att han har rätt? Hmm.
Vid närmare eftertanke insåg jag att jag inte alls är särskilt stabil alla gånger. De tre första månaderna var jag irriterad på det mesta för det mesta. Micke stod nästan alltid i skottgluggen, stackaren, och fick en och annan salva.
Den initiala ilskan har sedan allt mer gått över i löjligt lättretade tårkanaler. Jag blir så enormt ledsen och känslosam av de mest konstiga saker. Det är som att jag KÄNNER så himla mycket helt plötsligt. Som igår kväll, då mindes jag helt plötsligt att det förr i tiden fanns änglamakerskor. Oj, vad ledsen jag blev över alla dessa hemska öden. Jag gav en jättetrött Micke en högst ofrivillig (från hans sida) lektion i ämnet med tillhörande konstaterande att kvinnor alltid fått utstå så sjuka grejer genom historien. När klockan passerade midnatt checkade han helt enkelt ut och somnade ifrån min tårfyllda historielektion.

Andra saker som fått mig att gråta de senaste veckorna:

  • En gullig Ica-kasse (den hade julmotiv med en tomte)
  • Sofias Änglar
  • Synen av Noelle sittande i soffan
  • En tappad (mycket ensam) vante på vägen
  • Micke köpte hem fel godissort (vem vet INTE vad harpluttar är!?)
  • Tanken på min pappas gulliga kinder
  • Noelles små händer
  • Noelles små tänder
  • Ett antal låtar
  • Micke säger elaka saker (typ "vilka torra händer du har, Emma" eller "skynda dig nu, annars blir vi sena")
  • Lukten av vår

Glad pappa.

Likes

Comments