Header
View tracker

Hej på er!
Tänkte fortsätta berätta där jag slutade senast, alltså om våran sista vecka på Bali. Vi började ju som sagt i Uluwutu, en liten by som ligger uppe i bergen kan man säga. Här ligger alla ställen rätt långt bort ifrån varandra så att hyra moppe är nästan ett måste.

Ett ställe vi besökte i Uluwatu var Dreamland Beach, som jag utvecklade någon slags hatkärlek till. Kärlek för att det var så otroligt fint, hat (eller rättare sagt rädsla) för att vågorna var helt sjukt höga. Flera meter höga vågor vars styrka vi totalt underskattade och det hela slutade med att vi alla men framförallt jag slungades runt och på gränsen till skadade oss. Taktiken vi utvecklade blev att snabbt som bara den springa i när det inte var några vågor och sedan löpa upp och se till att inte hamna i vågens brytpunkt. Men trots det var detta lätt Uluwatus finaste strand! Vit sand vilket är rätt ovanligt på Bali då dom flesta stränder är svarta/bruna.

En grym lunch vi åt på något som hette "Bukit Café"

Fina dreamland beach<3

Ett annat ställe som vi älskade var Single Fin, en restaurang/bar som låg vid ett populärt surfsträlle som kallades för Blue Point. Här fanns några mer restauranger och en fantastiskt utsikt. På eftermiddagarna när det var lågvatten kunde man dessutom ta sig till en liten strand som var helt sjukt fin och under högvattnet helt omöjlig att nå. Ett tips är att besöka Single Fin på söndagskvällar då alla surfare samlas här då och det blir världens röj.

En morgon åkte vi till Single Fin för att äta en grymt god så kallad Nalu Bowl, någon slags smoothieliknande yoghurt med massa goda tillbehör!

Stranden som bara går att nå under lågvatten

En kväll tog vi mopparna för att hitta en mysig restaurang. Det slutade med Pizza Hut hehe...

Sista dagarna tog vi en taxi till Kuta där vi unnade oss två nätter på lyxhotell. Kuta var ingen riktig höjdare. Stranden hade vi hört skulle vara skit så den brydde vi oss inte ens om att titta på. Därför tog vi ett hotell med pool så att vi kunde ligga och gotta oss där istället. Kuta är ju väldigt väldigt turistigt, som Thailands Phuket kan man säga. Lite roliga affärer men väldigt mycket skit. Anledningen till att vi åkte dit var för att besöka Skygarden. Detta är en gigantisk nattklubb där du betalar cirka 60 kronor mellan klockan 17-21 och får då äta hur mycket du vill på en stor buffé samt dricka hur mycket alkohol som helst. Därefter finns det en massa dansgolv med olika musik och vi hade livets kväll där!

Efter detta var det dags att ta ett tårfyllt farväl av gänget. Malin som skulle flyga hem till Sverige för att överraska sina föräldrar och Bella och Samuel som skulle vidare till Vietnam. Tack för några grymma veckor tillsammans och för minnen jag kommer ha resten av livet. Älskar er<3

För min del fortsatte resan vidare mot Filippinerna! Mer om detta i nästa inlägg.
Puss och kram!!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej alla fina!
Det är nästan pinsamt vad dålig jag har blivit på detta. Jag lovar att jag ska bli bättre! Tänkte göra ett inlägg om våran vistelse på Gili Trawangan, en liten ö utanför Bali. Jag och Tim var ju där förra året och älskade det (det var bland annat här jag föll för en liten apa vid namn Oskar och blev någon form av modersgestalt för honom i två veckor och grät floder när vi skulle åka därifrån)

Tidigt på morgonen blev vi upphämtade av en taxi i Ubud som skulle ta oss till färjan. Inte visste vi då att färjeturen som väntade var en nära döden-upplevelse utan dess like. Efter dryga tio minuter på båten började det slå hysteriska vågor och hela båten gungade åt alla håll och kanter. Personalen skrek vildsint att alla var tvugna att sätta sig på vänster sida för att inte båten skulle välta över och någonstans här började vi väl frukta för våra liv. Bella satt feberdåsig medan jag och Malin grät som två små barn. Efter ett tag fick jag löpa ut på baksidan av båten där jag hamnade i någon slags illamående-gemenskap som kom att bli ganska mysig trots omständigheterna. Vi var en 4-5 personer som satt på varsin liten kant och utbytte förstående leenden tills vi kom fram till Gili.

Efter att chocken hade lagt sig åt vi en liten lunch och gav oss iväg för att hitta boende. Vi letade upp våran kära vän Rizal från förra året (Oskars dåvarande skötare) som blev helt överlycklig av att se oss. Han hjälpte oss till sin släktings hotell och fixade ett grymt bra pris åt oss. Och till frågan ni alla ställer er, hur hade det gått med Oskar? Rizal berättade att dom hade tagit honom till Monkey Forrest i Ubud, på Bali, och att han mådde jättebra. Det värmde i mitt lilla hjärta att höra<3

Annars trivdes vi bra på Gili! Här kommer några smakprov på vad vi hann göra.

Jag, Bella, Tim, Samuel och Sara hann göra två magiska dyk! Första dyket gjorde vi på "Shark Point" och där fick vi se en massa havssköldpaddor och några hajar. Andra dyket gjorde vi på "Mantra Point" och dök med ytterligare några hajar, bläckfisk och massa Nemo-fiskar. Det sista dyket var vi nere i hela 55 minuter innan luften tog slut, vilket är mycket längre än vad vi har varit innan. Ett tecken på att man lär sig andas lugnare ju mer man dyker!

Vi lyckades pricka in ett riktigt pang-väder den veckan vi spenderade här, så det blev mycket strandhäng!

På kvällarna strosade vi runt i mysiga butiker, åt goa efterrätter (ibland hehe), spelade kort och drack Bintang.

Sedan kärade vi ner oss totalt i ett litet ställe där dom tar hand om havssköldpaddeägg tills dess att dom kläcks och sedan tills sköldpaddorna är tillräckligt stora och starka för att klara sig själva. Ägaren berättade att sköldpadda tyvärr ses som en delikatess här nere och därför säljs äggen dyrt till människor som alltså äter detta?! Helt fruktansvärt. Ägaren gillade oss så mycket att vi fick prova att hålla babysköldpaddorna och det var lyckorus i hela kroppen må jag lova.

En dag åkte vi till Gilis större grannö Lombok där vi tog oss till två vattenfall. Det ena var bara fint att titta på, men det andra kunde man bada i och det var riktigt häftigt! Vi hade med oss en guide eftersom det tydligen inte bara var en liten promenad till vattenfallen som vi trodde, utan en riktig trekking där man vadade genom floder och klättrade över berg och så vidare. Påvägen tillbaka frågade han om vi ville gå genom en hundra metet lång tunnel och det ville vi alla utom Malin. Här såg man stundvis ingenting och man fick ducka för att inte slå i huvudet.

På torsdagen tog vi båten tillbaka till Bali. Jag hade feber och mådde illa, och fruktade inför att båtturen skulle bli lika hemsk som förra gången. Till att börja med var båten två timmar sen, och sedan hade dom överbokat den något extremt. Den trängseln som var när man en och en skulle stiga på båten var värre än något annan jag någonsin upplevt. Människor blev som förbytta, helt gränslösa. Knuffades och tryckte och skrek. Det var ungefär som om vi hade varit strandade på en öde ö flera månader och denna båt var våran enda räddning. Som tur var kom en till båt så båten blev inte överdrivet fullpackad ändå.

Väl framme tog vi en taxi till Uluwatu där vi hade förbokat ett boende. Påvägen stannade vi på McDonalds och bjöd våran härliga taxichaufför på en meny och han kom i chock. Härligt avslut på en jobbig dag att se hans ögon bli stora som tennisbollar när han fick välja vad han ville på hela menyn.

Mer om våra sista dagar på Bali kommer i nästa inlägg! Puss och kram på er!

Likes

Comments

View tracker

Här kommer lite kort om våran vistelse i Ubud! Vi tog alltså taxi tillsammans med Henke och Leia från Canggu till Ubud vilket tog ungefär en timme. På vägen stannade vi på ett kaffeplantage och fick prova på olika kaffe- och tesorter som tillverkas runt om på Bali. Väl framme i Ubud blev vi avsläppta i en kaotiskt trafikerad korsning och satte oss där medan Tim och Samuel gick iväg och lyckades hitta ett billigt och bra boende. Vi bodde alltså bokstavligt talat i ett tempel. Det var sjukt fräckt och väldigt fräscht!

Innanför denna dörren var hotellrummet!

Eftersom regnet öste ner tog vi oss en lång lunch, och när det sedan hade lugnat ner sig lite begav vi oss mot Monkey Forest, vilket innebar en promenad på cirka 10 minuter. Monkey Forest är alltså en regnskog mitt i Ubud där hundratals apor lever fritt. Vissa av oss (Nämner inga namn men dom börjar på B och M) var totalt livrädda inför detta, och såg framför sig att någon form av apinfluerad Gasten väntade. Så farligt var det inte alls. Även om aporna är väldigt orädda och nyfikna och gärna är framme och pillar och utforskar, så var det ingen av oss som blev ofrivilligt påhoppad eller anfallen. Väldigt roliga djur, man kan stå hur länge som helst och bara titta på deras kroppsspråk och hur dom agerar mot varandra. Väldigt underhållande!

Efter regnskogen traskade vi tillbaka hem mot templet för att ta det lite lugnt innan middagen. Bella började då må extremt dåligt och spydde och fick hög feber. Stackare alltså:( så vi andra tog en enkel middag där jag och Henke beställde in varsin skål potatismos i hopp om att tillfredställa husmanskosts-cravingen lite grann. Den levde inte upp till förväntningarna. Antar att husmanskost endast är husmanskost om den lagas i svenskt kök med svenska råvaror...

Dagen efter gick jag, Tim, Malin, Leia och Henke ut på morgonen för att hitta en taxichaufför att hyra för en hel dag. Vi hittade en väldigt go gubbe som skrattade åt minsta lilla man sa. Första stoppet var risfältet Tegalalang. En väldigt cool upplevelse att vandra runt i detta, sjukt hur fin naturen kan vara. Ett rejält träningspass blev det också i samma veva, då det var extremt ansträngande att klättra upp och ner för fältet och sedan avsluta med typ 500 trappsteg. Genomsvettiga och efter att Malin spontanköpt en klänning i ett stånd man passerade på vägen utan att ens ha provat den satte vi oss i bilen och åkte mot nästa stopp.

Nästa stopp var det vattentemplet Pura Tirtha Empul, som är en av hinduismens heligaste platser. Här finns en bassäng med heligt vatten och en massa vattenkranar, där varje vattenkran symboliserar någon sak i livet som du får tur i om du sköljer dig i vattnet under kranen. Man var tvungen att hoppa i bassängen iklädd sarongen, och den enda som kände för att bli helad var jag så jag slängde mig i den iskalla bassängen full med stora fiskar och kämpade mig igenom kran för kran (med undantag av den tredje kranen. Den stod tydligen för "död" och det gav extrem otur att skölja sig där. Better safe than sorry tänkte jag och hoppade illa kvickt över den kranen). Det är ganska fantastiskt att få se ett sånthär ställe med sina egna ögon. Att få se hur hängivna människor faktiskt tror på dethär av hela sitt hjärta, och verkligen går in 100 procent för själva helandet. Efter att ha blivit helad som aldrig förr bytte jag iallafall om och vi åkte vidare för att äta lunch.

Till lunch blev det en Mie Goreang (ungefär motsvarande en thailändsk Pad Thai) under ett litet tak med utsikt mot en damm. Plötligt började regnet ösa ner helt hysteriskt. Det regnade till och med så mycket att personalen med hjälp av paraply fick eskortera ut oss en och en till taxin. Vi skulle egentligen ha stannat vid ett tempel till, men eftersom det ösregnade så brutalt och klockan hade hunnit bli ganska mycket bestämde vi oss för att åka direkt tillbaka till hotellet.

När vi hade kommit fram unnade vi oss varsin massage och sedan åt vi pizza till middag, på ett mysigt italienskt ställe som jag och Tim hittade förra året. Sedan sa vi hejdå till Leia och Henke som skulle fortsätta sin resa på Bali medan vi nästa morgon skulle upp med tuppen för att ta en båt ut till Gili Trawangan, där vi befinner oss nu! Men mer om det i nästa inlägg för nu måste jag sova. Puss på er, vi hörs igen imorgon!

Likes

Comments

Hej på er där hemma!!
Herregud va dålig jag har blivit på det här då. Är hemskt ledsen att bloggen inte kommer i första hand, men det finns ju så mycket annat man vill göra också. Dom senaste dagarna har vi iallafall befunnit oss på Bali! Vi började med Canggu, en liten ganska oexploaterad surfby med massa mysiga fik och restauranger och butiker. Vi hade väldigt flyt för när vi blev avsläppta med taxin så satt en amerikansk kille på en resturang precis bredvid och frågade ifall vi var sugna på att hyra villa. Och på den vägen blev det! Villan var jättefräsch med kök, pool, tre sovrum, fyra toaletter och den låg bara några minuter från mainroaden. Lite dryga hundra svenska kronor per person betalade vi för detta. Dock fanns det en liten hake till att börja med, då vi var dom första att hyra villan någonsin hade dom inte hunnit inreda den än. Så på eftermiddagen kom stora lass med möbler som en massa indonesier sprang in och ut med. Här har vi iallafall trivts hur bra som helst och allt har funkat perfekt! Sista dagen hände dock något med poolens reningssystem så när vi vaknade upp på morgonen var den brunare än härlandatjärn och Malin påstod sig även se ett krokodil-liknande djur krypa upp ur poolen, så där i satte vi inte våra fötter något mer. Vi hyrde dessutom varsin moppe alla dagarna så vi lätt kunde ta oss fram och tillbaka!

Eftersom vi befinner oss mitt i Indonesiens regnperiod så är vädret väldigt ostabilt. Det kan regna ena sekunden, för att nästa sekund spricka upp till blå himmel och strålande sol. En morgon vaknade vi iallafall upp till detta:

Så jag, Malin och Bella bestämde oss för att ta en taxi till Seminyak för att kolla i lite butiker och strosa runt. Seminyak är Balis lite finare (och dyrare) stad. Där finns extremt många hälsohak med nyttiga bowls och smoothies och drycker! Och även väldigt fin (och tyvärr dyr) shopping...

En dag bestämde vi oss för att åka till Potato Head Beach Club, som låg i Seminyak. Tillsammans med Henke och Leia tog vi en taxi till beachcluben och hade en helt grym eftermiddag med bad, god mat och drinkar i riktig Ibiza-anda. Vi stannade tills det blev mörkt och det började ösregna. Då tog vi en taxi hem och dom andra beställde pizza med hemkörning, lyxigt värre. En riktig tio-poängare till dag som var väl behövlig för alla då dom senaste dagarna hade kantats av hemlängtan för många av oss.

Dagen efter åt vi brunch på Betelnut, ett av Canggus mest populära fik. Några avocado-mackor med fetaost, granolabowls och kaffekoppar senare kände vi oss piggare och Tim, Samuel och Bella hade bokat upp sig på surflektion med varsin privatlärare. Jag skulle vara med först, men sen kände jag mig allmänt osugen och hade väldigt ont i magen så jag avstod. Det verkade på dom andra som att dom tyckte att det var väldigt roligt, men svårt!

Efter några härliga dagar som villa-bor lämnade vi dock Canggu för att åka mot Ubud, men det kommer i ett annat inlägg!

Puss och kram, vi saknar er❤️

Likes

Comments

Hej allihopa! Nu är jag tillbaka igen.
Det har varit ett par sjukt hektiska dagar här i Singapore så det har inte funnits tid över till något annat än att utforska denna fantastiska storstad. Tänkte att jag kör en liten genomgång dag för dag vad vi har gjort!

I torsdags var ju planen alltså att sova på Langkawis flygplats. Det gick inte så jättebra, klockan 02.00 stängde nämligen flygplatsen och vi var tvugna att gå därifrån. Så vi fick alltså ligga utanför på marken hela natten tills flygplatsen öppnade igen morgonen efter. Denna natt gav oss inte mycket mer än en timmes sömn, 100 myggbett, extrem värk i rygg och nacke samt hjärtstillestånd varje gång det körde förbi en bil och vi trodde vi skulle bli rånade. Flygningen gick dock väldigt smidigt och väl framme i Singapore hoppade vi på tunnelbanan mot hostelet vi hade bokat i förväg. På tunnelbanan fick jag en panik-hungerattack och mölade en påse chips och en choklad vildsint. Människor runt omkring tittade på mig som om dom aldrig hade sett något sjukare i hela sina liv och jag förstod ingenting, ryckte på axlarna och fortsatte möla. Det var först när en tjej försiktigt påpekade att det är förbjudet att äta mat på tunnelbanan och vi såg förbudsskyltarna som vi förstod varför alla glodde. Böterna på att äta offentligt är alltså 3 000 svenska kronor, det hade jag inte varit så pigg på att betala.

Hostelet vi har bott på heter The Plot Hostels, det är hur fräscht som helst verkligen! Även här har man sin egna lilla hytt man kryper in i, och toaletterna, allrummet och köket är jättefina. Det enda tråkiga är att det inte är så många unga som bor här, så det är ju inte riktigt något hålligång.
Medan Bella, Samuel och Malin åkte in för att utforska stan stannade jag och Tim kvar och sov, sedan tog vi oss en tur till Little India för att äta indiskt till middag. Det var mysigt fram tills det började spöregna hysteriskt och vi fick löpande sicksacka fram genom små indiska butiker och fruktstånd till Bollywood-musik som kom från alla håll och kanter. Maten var i allafall väldigt god och efter detta åkte vi hem och somnade gott i våra sängar.

Här spenderade vi hela natten livrädda utanför Langkawis flygplats

Alla får varsitt armband som man kommer in på hostelet och sitt rum med

I lördags vaknade vi upp sega som bara den och sönderfrusna av en alldeles för kall A/C, men vi tog oss upp ändå för att spendera dagen på Singapores shoppinggata, Orchard Road. Här snackar vi en 2 km lång gata med massa affärer och över 20 gigantiska shoppingmalls. Vi trivdes som fiskar i vattnet, och spenderade även lite för mycket pengar för vårat eget bästa.

Efter detta åkte vi hem, lagade pasta med tomatsås i hostelköket och bytte om. Sedan var planen att vi skulle sitta på hostelet och dricka lite innan vi begav oss mot det 5-stjärniga hotellet Marina Bay Sands. Men denna planen gick i kras när hostelet tydligt klargjorde för oss att om man dricker på hostelet efter klockan 22.00 blir man utslängd. Aja då sätter vi oss i en park då tänkte vi. Men nej det gick inte heller för tydligen är det strikta regler på att man inte får dricka på gatorna i Singapore efter klockan 22.30. Det hela slutade med att vi som ett gäng smygdrickande 14-åringar satt i en gränd och drack vin direkt ur flaskan, innan vi åkte vidare mot Marina Bay. Vi började med att åka upp till en bar på 57e våningen där vi drack drinkar och skådade med beundran utsikten och den otroliga infinity-poolen. Sedan tog vi oss vidare till Marina Bay Sands egna nattklubb som ligger allra längst upp i byggnaden. Jag hade utan tvekan en av dom bästa kvällarna i hela mitt liv. Vi dansade tills fötterna gjorde ont med Singapores skyline bakom oss och trillade sedan tillbaka in på hostelet klockan halv sju på morgonen.

Påvägen till Marina Bay hann vi snabbt gå igenom hotellets egna shoppingcenter där det alltså finns gondolbåtar man kan åka

På söndagen tog vi sovmorgon, varsin lång dusch och åkte sedan in till stan för att shoppa upp ännu mer pengar. Alla var vi väldigt trötta så vi stannade inte så länge utan åkte hem, lagade pasta pesto och stendäckade tidigt.

I måndags var det dags för Universal Studios!! Som jag hade längtat efter detta, jag var som ett litet barn på julafton och det pirrade i hela kroppen. Vi åkte dit så vi var där när det öppnade och ställde oss sedan i kö till första attraktionen. Efter detta fick vi nys om ett så kallat Express-pass, som innebär att man går förbi alla köer till alla attraktioner. Det kostade 200 extra per person och det var det mest värda någonsin höll alla med om efteråt. Sedan sprang vi runt hysteriska mellan attraktioner och åkte som om det inte fanns någon morgondag. Älskar nöjesparker, det är så himla roligt! Speciellt när dom har lagt ner så mycket tid på att inreda och dekorera som Universal har gjort.

Efter detta åkte vi till hostelet och fräschade upp oss, och sedan drog vi mot Marina Bay för att kolla ljusshowen i Gardens By The Bay. Det är en stor trädgård med några slags enorma, konstgjorda upplysta träd som ligger bakom Marina Bay Sands Hotel. Dock hade ljusshowen redan varit, så vi tog oss istället till Raffles Hotel för att besöka det berömda Long Bar! Raffles Hotel är ett lyxigt hotell i kolonialstil där bartendern Ngiam Tong Boon i början av 1900-talet uppfann den världskända drinken Singapore Sling. Här får man varsin påse jordnötter med skal på, och sedan kastar man skalen på golvet. Det var riktigt coolt att se, men trötta som bara den hoppade vi in i en taxi hem efter ett tag, packade iordning våra ryggsäckar och somnade.

Idag var vi också lunkat runt på stan och bara tagit det lugnt. Just nu sitter vi på hostelet och ska när som helst åka till flygplatsen för att sova där (denna gången inomhus då Singapores flygplats har öppet dygnet runt) och tidigt imorgon ta ett flyg till Bali!

Vi hörs snart, puss och kram!

Likes

Comments

Hej igen!
Just nu sitter vi på flygplatsen i Langkawi och ska alltså sova här, för att tidigt imorgonbitti ta flyget till Singapore. Känns både skönt och vemodigt att lämna Thailand. Gillar att allt flyter på så bra där, det finns inga problem som inte går att lösa. Thailand är Asiens hemma för mig<3 Men det ska samtidigt bli otroligt spännande med lite storstadsliv!

Vad har hänt sen senast? Vi firade alla hjärtansdag på Koh Lipe och våra kära pojkvänner överraskade oss med skumpa (som dom hade fått springa runt hela ön för att få tag på) på balkongen och sedan en mysig middag! På stranden var det fullt hålligång med något hysteriskt liveband fram tills det började spöregna och dom fick packa ihop sina grejer och fly. Vi avslutade det hela med en drink på en strandbar. Påväg hem var allt frid och fröjd tills jag märkte att jag hade glömt min kamera någonstans, så tårarna sprutade men efter ett tag hittade vi den på sjukhuset där Samuel hade lagt om sin fot.

Några dagar senare anlände våran älskade Malin helt förvirrad i en longtailbåt. Efter att ha flugit själv från Australien till Phuket, fått packningen kvarglömd på mellanlandningen i Kuala Lumpur, sovit ensam i ett hostelrum tillsammans med en tysk kille i Phuket och tagit en färja ut till Koh Lipe som blev flera timmar försenad kunde vi äntligen krama om henne och andas ut med en Chang på favvobaren. Malin ensam ute på vift i världens alla hörn har fått oss alla att gå runt med en klump av oro i magen. Det kan gå lite hur som helst.

Sedan blev det några dagar med strandhäng på vackra Koh Lipe. Åh vad jag älskar denna ön. Kommer definitivt återvända hit.

Ett träd som var dekorerat med en massa gamla tändare upplockade från stranden. Kul grej istället för att slänga dom! Kändes lite Ernst över det hela. Något för trädgården hemma kanske pappa?

Idag klockan fyra på eftermiddagen tog vi en jättesmidig och bekväm färja från Koh Lipe till Langkawi. Väl framme tog vi en taxi hit till flygplatsen där vi nu ska spendera natten. All personal här runtomkring skrattar åt oss när vi säger att vi ska sova här. Vad gör man inte för att spara pengar på en hotellnatt? Backpacking på hög nivå kallar jag detta.
Nu väntar lite kortspel, kategorispel, massage i några slags massagestolar och en hel del serietittande och poddlyssnande innan vi klockan 07.00 hoppar på planet till Singapore. Vi har bunkrat på med drickor och snacks då alla affärer här på flygplatsen stänger 22.00. Helt ärligt ska detta faktiskt bli väldigt mysigt. Vänta några timmar tills jag ligger i kramp på ett hårt och kallt betonggolv så kanske jag inte tycker detsamma.

Vi hörs i Singapore! Massa kramar

Likes

Comments

Hej allihopa! Nu var det några dagar sedan jag skrev här. Får helt enkelt skylla på riktigt värdelöst wifi överallt på denna ön. Så, vad har vi hunnit med sen sist då?

Vi har hunnit med en massa lyxfrukostar på vårat nya favvo-kafé Blooming Bar. Dom har alltså vaniljyoughurt med granola och frukt som vi älskar<3

Vi har hunnit dricka en massa drinkar!

En hel del strandhäng har vi hunnit med också såklart!

Jag och Bella hann med att gå på morgonyoga i soluppgången också, det var så himla härligt. Att sitta där på yogamattan och blicka ut över solen som växer fram över ett klartblått hav, känna havsbrisen blåsa mot kroppen och höra svaga toner av yogamusik i bakgrunden. Det mina vänner, det är terapi för själen.

Sen hann jag och Tim med en After Beach och ett glas vitt på en strandbar en dag med<3

Och så hann vi med några till drömfrullar på Blooming Bar hehe...

En kväll tittade vi på Forrest Gump på Pooh's, en liten bar som varje kväll visar två filmer på en storbildsskärm. Världens bästa film<3

Utöver det har vi hunnit med att byta boende, Sam har hunnit ta sin sista antibiotika-kur, jag har hunnit få ett frispel på hotellägerskan för att hon gav oss fel rum och då skrek jag något i stil med "WE'RE GONNA HAVE THE FUCKING ROOM UPSTAIRS" vilket vi båda har bett om ursäkt för i skrivande stund, vi har hunnit snorkla bland Nemo-fiskar, jag har hunnit slå i bakhuvudet i en bänk och misstänkt att jag fick hjärnskakning eller något liknande, vi har hunnit äta pasta med tryffelolja och Parma-skinka som var svingod och svindyr, jag och Tim har hunnit få våran inlämnade vita tvätt missfärgad av något som såg ut att vara en gul markeringspenna, jag hann även glömma denna tvätten på en pizzeria men hittade den på samma ställe dagen efter. Ja, här händer det lite smått och gott med andra ord.

Idag är det alla hjärtans dag, och det återstår att se hur detta ska firas! Och om två dagar kommer våran saknade Malin direkt från Australien hit till Koh Lipe får att hänga med oss i en månad. Det kommer bli helt amazing.

Nu har jag varit ute på ett morgonlöp i soluppgången och sedan spytt i en rabatt efteråt av utmattning och värmeslag. Sweet life of Emma Axell.

Vi hörs senare, puss och kram på er!

Likes

Comments

Okej, dagens lärdom:

Boka alltid hotell innan du åker till en liten ö samtidigt som det är kinesiskt nyår. Eller kanske rättare sagt; åk inte till en liten ö samtidigt som det är kinesiskt nyår.

Allt började bra. Tim och Samuel hade skräddarsytt ihop en egen resa till Koh Lipe som skulle vara hälften så dyrt som att boka hos en turistbyrå. Lite skeptiska till detta hängde jag och Bella på, och klockan 06.00 hämtade en taxi upp oss vid hotellet och körde oss till Phuket Bus Terminal 2. Väl där köpte vi 4 stycken bussbiljetter för 180 bath vardera, vilket är dryga 50 kronor. Bussen var jättefräsch och tog ungefär 5 timmar fram till Trang. Hur smidigt som helst!

Framme vid Trangs bussterminal hittade vi en minivan som erbjöd sig att för lite extra betalning köra direkt ut till Hat Yao Pier, istället för att vänta tills alla andra bussar dit gick. Han körde som en galning och 20 minuter innan färjan skulle gå anlände vi till piren. Helt perfekt! Sen var det bara det att vi inte precis var dom enda som skulle på färjan. Tack vare att Samuel fick gå på först i och med foten lyckades vi få sittplatser, men dessa sittplatser var i princip konstruerade efter en 5-årings mått. Man fick knappt plats med benen och båten hade världens sämsta fläktar så svetten rann som aldrig förr. Fyra timmar senare kunde vi äntligen gå i land på Koh Lipe. Skönt, nu har vi gott om tid att hitta boende, tänkte vi. Men det var lättare sagt än gjort. I och med att det var kinesiskt nyår för några dagar sedan har ön i stort sett ockuperats av kineser som tar upp alla boenden och höjer alla priser. Varenda hotell vi frågade var "fully booked". Snart började det mörkna, Samuel hoppade tappert fram på sina kryckor och det gick knappt att komma fram på gågatan på grund av allt folk. Vi hade kollat alla boenden vi kunde hitta och inget var ledigt. Jag och Bella blev medlurade en kvinna från ett massageställe som tog oss tvärs över ön till ett hotell som var fullbokat och sedan krävde dricks av oss. Ja, då blir det att sova på stranden då insåg jag och Bella med gråten i halsen. Som tur var tog sig Tim till en turistbyrå där kvinnan som jobbade ringde sin syster som hade ett hotell, och där fanns en familjebungalow ledig. Den tog vi direkt och väl framme slängde vi oss i sängarna och pustade ut. Det är något med denna ön som inte vill att vi ska vara här alltså.

Imorse ringde iallafall klockan tidigt och vi gav oss ut på jakt efter ett nytt boende. Efter en hel del letande lyckades vi få ihop en plan som vi tyckte kändes bra. Först sover vi två nätter på ett hostel, och resterande nätter till och med den 18e på ett guesthouse med delad toalett och dusch. Hostelet är dock väldigt fräsch och man sover som i små egna hytter! Jag och Bella sover i en tjejsal, och Tim och Samuel i en blandad sal.

Efter detta gick Bella och Sam till öns sjukhus för att äntligen få ta bort Sams stygn!! Jag och Tim gick i förväg till stranden och det var lika fint som vi kom ihåg det. Sanden är kritvit och havet alldeles turkost!

Mitt i allt får vi ett sms från Bella att det inte har gått bra hos sjukhuset. Samuels sår har blivit infekterat och han behöver antibiotika-drop var tolfte timme i tre dagar. Just när vi trodde att allt var bra. Vi tog oss till sjukhuset där stackars Sam låg på en brits och pinades. Sjuksköterskorna var dock världens sötaste och fixade allt kanon med försäkring och hade väldigt bra koll på läget. Så nu får Samuel vänta ytterligare tre dagar med att bada, men vi håller alla tummar vi har att det läker som det ska nu.

Efter detta gick vi tillbaka till hostelet och försökte installera oss, vilket är svårt för ett ordningsfreak som mig. Jag vill veta vart jag har allt och känna att saker ligger där dom ska, vilket i princip är omöjligt här då saker ligger lite överallt. Jag och Bella tog oss en dusch i ett totalt mörker då vi först efteråt fattade att man kunde tända lampan. Sedan gick vi ut och åt pizza och drack drinkar på ett jättemysigt ställe som heter Maya Bar!

Nu har Sam fått sin andra antibiotika-dos och jag och Bella har legat upptryckta i en hytt och kollat Revenge, så nu ska vi sova. Hoppas allt är bra med er där hemma så hörs vi snart, puss och kram!

Likes

Comments

Hej alla!
I skrivande stund sitter jag på en liten buss påväg mot Trang, där vi förhoppningsvis ska hinna med en färja ut till våran älskade lilla paradisö Koh Lipe. Ni som är riktiga veteraner här på min blogg vet att det var här jag och Tim hade ett helvete förra året. Jag blev jättesjuk, Tim blev rånad på pengar och vi bemöttes av en kackerlacksinvation i våran bungalow på Koh Lipe så vi var tvugna att checka ut elva på kvällen och var nära att behöva sova på stranden. Förhoppningsvis går det bättre denna gången. Men man ska i och för sig aldrig säga aldrig.

Vi alla är eniga om att det känns skönt att lämna Phuket efter några dagar. Som sagt väldigt fint, men kanske lite mer familjevänligt snarare än backpackigt.

Sista dagen spenderades först hos läkaren då Bella hade fått utslag över händerna som kliade och gjorde ont. Världens bästa hotellägare Sam körde mig och Bella till en lokaldoktor där thai-bor satt på rad. Efter ett tag ropades Gabriella Johansson upp med en knappt begriplig thailändsk brytning och vi fick gå in till läkare Dr. Chusak. En späd liten man i kostym som tittade på Bellas hand i en sekund och visste direkt vad det var. Det var tydligen någon slags allergisk reaktion så hon fick två sorters tabletter och en salva utskrivet. Detta plockade en tant i kassan ihop från en stor hylla med hundratals pillerburkar. Vi gillar detta systemet.

Efter detta blev det strandhäng hela dagen. Vi avslutade med en liten After Beach på någon slags surfbar där man kunde betala för att få prova på surfa, väldigt underhållande att sitta och titta på när andra ramlar och samtidigt smutta på en drink.

Som sagt, skönt att komma iväg men vi kommer sakna Sam, ägaren av hotellet. Måste verkligen rekommendera er att bo där om ni någon gång besöker Kata Beach. Kata Bai D heter stället!! Så himla fräscht och rent, och Sam är underbart snäll och hjälpsam.

Vi hörs framme på Koh Lipe, puss och kram!

Likes

Comments

Hej på er!

Nu befinner vi oss alltså i Phuket, närmare bestämt på Kata Beach. Efter att Tim blivit frisk från sin matförgiftning och feber så tog vi någon slags fullknökad, svettig lokalbuss för 25 kronor från Khao Lak till Phuket town där vi sedan tog en mindre taxi hit till Kata Beach. Man kan ju säga som såhär att även om stranden och vattnet är fint och det finns ett stort utbud av restauranger och barer så är det alldeles för turistigt för våran smak. Man krockar in i ryssar och britter vart man än vänder sig och stranden liknarare snarare en fullknökad charter-resestrand i Turkiet än Thailand. Vi har dock hittat ett jättefint boende där vi bor allihopa i ett 4-rum. Helt nyrenoverat och väldigt fräscht för ett överkomligt pris. Tim och Samuel har dock fått hyra en moppe för att transportera Samuel till stranden då det är för långt att gå med kryckorna.

Idag har iallafall jag och Bella slappat på stranden medan Tim och Sam åkte iväg på moppen och spelade golf. På kvällen gick vi ut och åt lite chicken cashew och kollade i affärer. Jag satte mig inne i en liten nagelsalong för att fixa naglarna medan dom andra shoppade vidare. I en timme satt jag intryckt i ett litet rum med en söt thailändsk tjej samtidigt som High School Musical spelades på TV:n. Det hela var en väldigt fin stund fram tills det blev strömavbrott och allt blev kolsvart. Hon hann göra alla mina fingrar förutom vänster tumme, så den ska jag gå tillbaka och göra imorgon då strömmen förhoppningsvis är tillbaka!

Nu ska vi släcka lampan och sova. Hoppas alla har det bra där hemma så hörs vi! Puss

Likes

Comments