Nelson fick vila i onsdags då jag inte han rida han efter skolan eftersom jag hade hoppträning och fick lov göra lite läxor.

Igår (torsdag) red jag och Mamma dock ut hästarna. Mamma tog Peppe & jag tog Nelson. Red runt lite överallt i byn och lät dom sträcka ut & trava på. Nelson känns riktigt fin och börjar slappna av mer & mer vid uteritterna. Han stressar upp sig väldigt lätt men om man som ryttare håller sig lugn så blir han också lugn betydligt mycket snabbare.

Själv mår jag inte så jätte bra idag så är ganska oklart vad jag orkar med, skulle behöva komma hemifrån en stund & hitta på något roligt med vänner. Sov knappt 2 timmar inatt med tårar rinnandes ner för kinden. Varit riktigt nere denhär veckan av många olika anledningar. Stress, ångest och lite rörigt med vänner osv. Standard tonåringsproblem i guess?

Igår när jag mådde som värst plingade det till i mobilen & jag fick ett mail. Varje nytt mail jag får så hoppas jag att det är från Svedala men har inte haft den turen enda tills igår då jag ÄNTLIGEN fick svar. "Hej & grattis!". Den meningen kändes bara så bra, sen går jag in på mailet och ser att jag blivit antagen till NIU:n i Svedala. Så himla glad över det.

Nu ska jag alldeles strax gå & söka, med Svedala högst upp. Nu har jag något att kämpa för framöver. Har varit helt down & gett upp allt enda tills mailet.


Likes

Comments

Äntligen lagt min under täcket efter en något försenad hoppträning ikväll.

Peppe var så himla fin på träningen idag, han har inte lyft ett enda ben i onödan dvs att han skött sig exemplariskt. Vi hoppade 2 olika serier som han gjorde med lätthet på lite olika höjder. Sen red vi över 2 kavalettisar på volten vid C som vi skulle ha olika språng mellan. Han lyssnade bra framåt och bakåt & gjorde det jag bad han om. Lite tyngre på slutet när han blev trött men han gjorde mig iallafall inte besviken. Har riktigt svårt för att hålla humöret och smilet uppe på Peppe då han är en otroligt svårriden häst som kan göra mig riktigt frustrerad ibland. Men en stor sten har släppt från min mage nu när han varit iväg på första träningen med mig och inte ens funderat på att göra något bus. Och dessutom hoppade han fantastiskt och var inte alls så dryg som jag kunnat tro.

Nu ska han först & främst rakas, sen blir det fullt rubb med träningar tills tävlingssäsongen börjar. Vi startar i falun den 18 mars (kan ha fel) med en 90 & 1m klass. Mest för att han ska få komma ut, se publiken, nya ställen, en bana full med hinder så han kan släppa dom "problemen" sen så vi kan fokusera mer på hindren när dom blir lite högre. För efter falun har jag tänkt att debutera 110 och klättra i klasserna med han. Målet är att han ska starta 120 i maj. Med MASSA träning ska det inte vara fullt omöjligt.

Filmer från hoppträningen finns på @emmasamuelssonse på instagram.

Likes

Comments

Som jag skrivit i tidigare inlägg var jag nere i Skåne för någon vecka sen och gjorde antagningsprov till NIU på Svedalas ridgymnasium. Hade trots den långa bilresan otroligt roligt och det var väldigt skönt att åka hemifrån ett tag.

Var riktigt nervös för antagningsprovet, mest över vilken häst jag skulle få rida och hur mina höga krav skulle gå igenom. Dessutom var jag riktigt nervös för att bli missnöjd över skolan när jag endå åkt så himla långt. Tidigare skolor jag varit på har inte fallit mig i smaken överhuvudtaget. I alla fall inte om jämför med Svedalas skola.. shit. Vi åkte dit på kvällen och kollade vart stället låg och hur det såg ut på gården. Kunde nästan gråta av lycka, ett ställe som bara lyste upp i mina ögon och som jag verkligen kunde se skulle falla mig i smaken. Ett ställe där jag skulle TRIVAS. När vi åkte dit på söndagen för att göra provet var jag verkligen jätte nervös. Men det släppte såfort jag tog steget ur bilen ut på Ridgymnasiumets mark.

Vi samlades inne i matsalen där vi fick lite information om skolan och dagen. Sedan gick vi runt medans vi inte hade något och göra & kollade på anläggningen. Helt sjukt va fint det var. Ridhuset var enormt, lika så läktaren. Stallen var riktigt fina och hela stället var bara perfekt. Sen var det dags att börja göra i ordning hästen jag skulle göra ridprovet med. Fick rida en otroligt fin skimmel som var så fruktansvärt gosig. Dock den svåraste hästen jag någonsin ridit, otroligt tungriden och seg. Så trots att tårarna brast inne i ridhuset under provet så avslutade vi med en relativt balencerad runda. Efter ridningen hade jag intervju där jag svarade på lite frågor om allt möjligt, det var inte så komplicerat och det gick bra. Sedan till det absolut jobbigaste jag gjort i hela mitt liv.. fystestet. Det var verkligen hit och dit, upp och ner sedan andas. Jag var HELT SLUT efter det. Tänker inte ens berätta vad vi gjorde, det är jobbigt att ens tänka på det.

Nu går jag dag in och dag ut och väntar på brevet med svar, om jag blev godkänd eller inte. Brevet som är väldigt avgörande för min framtid och mina val. Kommer jag inte in så går jag antagligen i Västerås eller någonstans nära hemma. Men Skåne har jag drömt om hela mitt liv och det vore SÅÅÅ surt att snubbla på min egna mållinje. Jag presterade nog absolut sämst på ridprovet om jag får säga själv. Så missnöjd med hästen som inte samarbetade överhuvudtaget. Ställer alldeles för höga krav på mig själv vilket oftast slutar i tårar och med att jag är missnöjd. Men kan iinte avgöra någonting förens jag fått svar. Lovar att skriva direkt jag fått mitt svar.

Väntar med spänning...

Likes

Comments

Hej!

I lördags hämtade vi hem efterlängtade Peppe som jag träffat på över 5 månader. Är så taggad på det här året med honom. Förväntar mig inte att våran första start som är om ca 1 månad ska gå bra. Han är fortfarande den bebis Peppe som han förmodligen alltid kommer vara. Det är ju det som gör han till den fantastiska häst han är också.

Hunnit rida honom 2 ggr sen han kom hem. Även hoppat lite småhinder en dag. Han känns helt fantastiskt, fortfarande lite seg och något tung. Men stor skillnad till senaste gången jag red honom innan han åkte. Så jag är väldigt tacksam över allt jobb som Adel gjort med honom. Nu kan han b.la galoppombyten huuuuur enkelt som helst. Ja jag gillar verkligen honom.

Nelson rids ut hela den här veckan. Han är väldigt pigg men superduper fin. Igår gjorde han mig dock väldigt imponerad då han lyckades lämna hästarna i stallet för att ridas ut i mörka skogen med pannlampa. Han är väldigt speciell och expert på att försöka slippa undan. Men han lyfte inte ett enda ben i onödan igår. Fina killen, 2017 ska även bli sååå roligt med honom.

Det behövs otroligt mycket träning med båda hästarna. Mycket variationer. Peppe behöver trimmas mycket på upphöjda bommar & på att ridas framåt. Nelson behöver ridas ut mycket och se mycket olika saker, och stärkas i galoppen då han är en aning svag för tillfället.

Nu väntas hoppträning med Peppe, spännande och se om han sköter sig eller inte.


Likes

Comments

Imorse kl 8.30 åkte vi till Skåne. Tog oss ca 8 timmar att åka hit med en matpaus på vägen.

Vi bor på Scandic hotell i Malmö inatt och imorgon bitti åker vi till Svedala. När vi kommit fram till hotellet och lämnat alla grejer så tog vi bilen till Svedala och kollade vart gymnasiumet låg så vi hittar snabbt imorgon. Kan ju säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Helt otroligt hur fint det var där, imorgon ska jag få se det mer invändigt också. Sjukt taggad men samtidigt nervöst eftersom jag varit på ganska många gymnasium men inte hittat något som känns rätt än.

Mer uppdatering imorgon efter jag varit på gymnasiumet och gjort antagningsprovet.

Godnatt!


Likes

Comments

20 JANUARI 2017.

Idag var jag & några kompisar och kollade på gymnasiumet i Malung. Även om jag inte intresserad av att gå hemma så kan det vara skönt att kolla ifall jag inte skulle trivas eller helt enkelt inte vill stanna i Skåne eller vart det nu blir. När vi kom hem från Malung dvs 16.20 ungefär, så gick jag & Annie och var med 2 kompisar till. Andrea kom nu när jag kom hem, har även packat inför morgondagen då vi ÄNTLIGEN åker till Skåne.

Vi åker tidigt imorgon bitti, sen sover vi på hotell tills på Söndag då vi ska gå upp tidigt och åka mot Ridgymnasiumet i Svedala. Där jag hoppas innerligt att jag kommer hamna i slutändan. På söndag ska jag i alla fall göra antagningsprov till NIU. Brukar oftast inte vara nervös men för första gången i mitt liv börjar känna av lite nervositet. Kanske för att jag verkligen drömt om detta och är rädd för att misslyckas? Antagligen.

Har inte nog med det blivit biten i fingret av Nelson & vrickat min vänstra fot & har dessutom i mitt vänstra knä som aldrig någonsin mår bra. Känns inte sådär jätte bra till varken ridprovet eller fystestet på Söndag. Jaja, ska kämpa varenda steg jag tar för detta SKA jag klara. Wish me luck!

Mer update imorgon/idag (00.30). God natt!
Det finaste jag har. 

Likes

Comments

I onsdags fick Nelson göra sin första hoppträning på länge. Han var super fin bortsett från att han satt sig för mycket på baken och börja kicka lite. Han behöver helt enkelt komma fram mer, men vi måste nu lära känna varandra igen eftersom varken han eller jag hopptränat på länge. Jag är väldigt nöjd med honom. Om han håller från att bli skadad igen så kommer han vara heeeelt fantastisk det här året.

Film finns på @emmasamuelssonse på instagram.

Likes

Comments

Snyggaste Nelson som jag tränat och tävlat förut står nu hemma i mitt stall och ska även ut under 2017 med mig på ryggen. Helt förälskad i denna hästen, så speciell häst men så fruktansvärt mysig.

Igår hoppade jag några små hinder med honom på banan, super fin och duktig. Idag trimmade jag han på gräsbanan, dvs han fick pulsa lite i snön. Han var riktigt fin och lyssnade super bra. Dock en aning pigg men det gäller att han hålls igång nu så är han finare än någonsin snart.


Tänkte även säga att jag uppdaterar med mycket filmer på mitt hästkonto på instagram. @emmasamuelssonse heter jag där. Ska börja filma, redigera och publicera mer videos på youtube också. Lite längre videos om det skulle vara kul? Ni får gärna skriva om det är något speciellt ni vill att jag lägger upp på bloggen, instagram, youtube osv osv.


Likes

Comments

BYE 2016 HELLO 2017 

Guess who's back? Jo jag, sveriges förmodligen sämsta bloggare som orkar med i 1 vecka sen försvinner jag helt från bloggen. MEN, 2017. Vad är det för år? Jo, året då jag ska söka, kämpa och plugga för att komma in på gymnasiumet i mina drömmars plats. SKÅNE.

Jag har under jullovet kollat på Västerås ridgymnasium och även gjort NIU prov där jag blev godkänd. Det är ett val, men jag ska göra precis ALLT jag kan för att komma in på Ridgymnasiumet i Svedala (skåne). Jag har drömt om att flytta till skåne och följa mina drömmar där, hela livet. Men det är enklare att drömma än att få det gjort. Nu har jag chansen, att slita varje dag för att betygen ska hålla för att ta mig dit. Den 21 januari åker jag ner till skåne, sover på hotell en natt och den 22 januari ska jag göra antagningsprov till NIU. Taggad till 1000, samtidigt som jag för första gången är nervös för att misslyckas. Brukar aldrig vara nervös för saker, men nu är jag riktigt rädd för det som kan gå fel. Lånar skolhäst på provet eftersom jag just nu sitter hemma utan egen, frisk häst.

2017 började mindre kul då vi fick besked om att Justice blir utdömd och ska tas bort. Så otroligt hemskt, fantastiska Justice som absolut inte förtjänar detta. INGEN förtjänar det. Bara att bita i det sura äpplet och hoppas att en annan häst kan ge mig detsamma. Än står hon kvar på gården, men det står inte på förens hon försvinner. TA VARA PÅ VARENDA STUND NI HAR MED ERA KÄRASTE.

Eftersom jag ska gå NIU på gymnasiumet så måste jag ha med mig egen häst. Planen är nu att ta hem fantastiska Peppe, ge han all min tid till träning för att sedan flytta ner till skåne i Sommar. Målet är att starta 120 innan dess, och mål & drömmar är till för att uppfyllas right? Är så himla taggad på det här året. Även om det kommer bli tungt trots Justice bortgång så ska jag kämpa in i det sista. Jag tror skarpt på Peppe och jag sa redan första dagen vi köpte honom att han är min blivande stjärna. Peppe är just nu utlånad till en grym kille som har honom och har gjort ett fantastiskt jobb. Peppe kliver över 140 hinder så varför skulle det då vara omöjligt att starta en 120? Har höga drömmar och mål med Peppe & jag är väl medveten om fruktansvärda motgångar men jag tänker inte ge upp. Han är i år 8 år & i sin bästa ålder. VAD har jag att förlora?


2017 ska bli ett av mina bättre år. Det är dags att glömma allt det dåliga och följa mina drömmars fotsteg.

Bloggen kommer vara lite seg fram tills det att Peppe kommer hem. Men snart så..!

Likes

Comments

Tänkte dela med mig av lite bilder jag fotat under senaste tiden.

Vad tycker ni?


Likes

Comments