Header
View tracker

Vi besökte den mysiga byn i bergen - Ella. Vi gjorde en dagstripp till Ella Rock, ett av dom högsta bergen här runt. Vi gick på tågrälsen, över ett vattenfall och genom teplantage innan vi började gå uppför. Väldigt mysig stig genom skogen. Och väl där uppe var det helt fantastiska vyer över Ella.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vi åkte nog en av världens vackraste tågresor från Kandy till Ella, genom Sri Lankas vackra natur. Gröna teplantage, träd, berg och otroligt grönt överallt. Och det bästa av allt, som alltid på tågen här omkring, kom det folk hela tiden för att sälja mat, dricka och snacks.
Hör trivdes vi bra..

Likes

Comments

View tracker

Vi spenderade några dagar i Upaveli på nordöst kusten. Bodde på ett mysigt ställe, med rum ut mot stranden, kanske 20 meter från strandkanten, vi spenderade mesta delen hör faktiskt, då vi hade sånt läge och det var väldigt mysigt, god mat och trevliga människor där. Vi bodde granne med en amerikansk man i 60-årsåldern som bott på guesthouset i 10 år(!) han trivdes bra där, volontärarbetade i ett buddistiskt tempel där han hjälpte munken som ägde templet att översätta texter på engelska och lite sådär. Då denna munk gjorde undersökningar eller något inom språkkunskap, så hjälpte denna mannen till. Han hängde på våran altan de flesta kvällarna, drack te och pratade om allt möjligt, han hade mycket intressant att berätta om, det var trevligt.
Vi dök även en dag, men det var inte speciellt bra dyk och dåligt organiserat, så det var lite tråkigt..
Annars trivdes vi bra här!

Likes

Comments

Besökte Sigiriya Rock som nog är en av Sri Lankas mest kända sevärdhet. En gigantisk stenbumling mitt bland gröna risfält och skogar. Att det är ett världsarv är lätt att förstå, för väldigt vad vackert och unikt det var. Man gick upp för en väldans massa trappor för att komma upp på stenen och därifrån var det fantastiska vyer.
För många herrans årsen var det ett palats uppe på, där kungen bodde, nu ser man lite ruiner av det, byggda pooler och lite sådär. Tänk att få vakna upp där uppe varje morgon!
Det var en härlig upplevelse och så himla fint!

Likes

Comments

Vi stannade en dag i storstaden Chennai, kan nog vara den tråkigaste stad jag någonsin besökt, skitigt, väldigt mycket illaluktande dofter, stirrande Indier och folk precis överallt. Efter detta lämnade vi dock Indien och begav oss till Sri Lanka. Vi anlände i ett varmt Colombo vid 3 på morgonen, tog bussen till stan och åt frukost, drack te i några timmar och sen begav vi oss med tåg till Kandy. Det blev en tidig kväll då vi insåg när vi skulle gå och lägga oss att vi inte sovit på 36 timmar, phu..
Ytterligare en stor stad, med inte mycket att erbjuda. Men vi lyckades fördriva tiden rätt bra ändå, fanns fantastiska milkshakes, en fin botanisk trädgård där vi slog ihjäl ett par timmar, fick huvudmassage av en man nära sjön, gick runt den vackra sjön gjorde vi också. Än så länge är vi så nöjda och imponerade av detta vackra land!

Likes

Comments

Vi spenderade en dag i Port Blair med Erika och David, bokade en flygbiljett till Sri Lanka ett par dagar senare sen letade vi upp en fint hotell vid havet, där det serverades alkohol (vilket är väldigt sällsynt här). Vi tog varsin god mojito och satt där i timmar och bara pratade. Sen blev det kortspel på rummet med nutellamackor. Tidigt på morgonen sa vi hejdå då de skulle bege sig till Phillipinerna.
Vi tog bussen söderut till ett ställe som heter Wandor, bara en timma från Port Blair. En mysig liten by, dock kändes den rätt övergiven, så vi kom när det var lågsäsong så många restauranger och hotell var stängda, ett stort fint hotell var öppet, men bodde knappt några där. Vi hittade iallafall ett väldigt mysigt ställe med trädkojor, fanns jättefina stora mer bungalow liknande rum, men de var rätt dyra. Vi tog den mysigare varianten, en trädkoja som var helt öppen, bara ett skynke som dörr, en stege upp, en lite säng med myggnät såklart och en "balkong" fast man gick ju inte direkt ut.. Hela stället var supermysigt, de hade en lite bar bredvid och sen serverade de mat om man sa till. Vi insåg dock att vi behövde en moped att åka runt med och det fanns inga att hyra, så Oskar tog bussen tillbaka till Port Blair och kom sedan tillbaka på en moppe. Vi var på den mysiga stranden, gick runt och åkte moppetur runt byarna, väldigt mysig och lugn atmosfär. Andra natten vi sov där, blev det oväder, spöregn, åska och blixtrar, vi låg i sängen och hörde hur det brakade och hur regnet slog utanför, vi somnade gott till det ljudet..
Sen tog vi mopeden tillbaka till Port Blair, måste sett roligt ut när vi två kom där på en moped med fyra ryggsäckar, varav två stora..

Likes

Comments

Älskade Havelock, här spenderade vi mycket tid. Tanken var från början någon vecka, men slutade med 3 veckor. Och som toppen på det var vi alla 9 samlade igen. Vi bodde i mysiga bungalows ungefär 50 meter från stranden. En väldigt mysig innergård, tanten som jobbade där var hur go som helst, men hon hade skinn på näsan. Vi alla gillade henne väldigt bra. Vi trodde att hon ägde stället tills sista dagarna när David hade frågat henne.
Varje morgon beställde jag fruktsallad, antingen blev det i hängmattan på uteplatsen eller på plaststolarna utanför Erika, David och Olivias rum, av någon konstig anledning blev det vårat hängställe.. Så på kvällarna samlades vi oftast där runt på vara plaststolar, någon hade oftast varit på "systemet" då det var det enda stället man kunde köpa alkohol på förutom 3 barer som fanns på ön. Så oftast fanns det en låda öl där så man kunde ta en öl på kvällen innan maten.
Dagarna försvann iväg väldigt bra här, oftast på stranden nere vid oss, eller tog vi bussen till andra sidan som var en stor fantastisk strand, vi hittade en lagun där som det alltid var lite människor vid och där var det så fantastiskt. Turkost vatten, vit strand, fin snorkling och väldigt mysigt. Annars dök vi, vilket blev ca 11 dyk var för mig och Oskar.. Hotellet bredvid vårat som heter Barefoot hade ett dykställe som var väldigt stort och kändes professionellt. Så man kan säga att vi spenderade väldigt mycket tid på Barefoot, vi lärde känna alla där väldigt bra, så mycket härliga människor. Jag och Oskar gav oss på att göra Advanced course, vilket innebär att du får dyka på 30 meter istället för 18, så kul! En helt annan känsla och vi gillade det starkt! Jag älskar verkligen dykningen, så det blev många djupdyk efter detta. Fantastiska dyk, vi dök på ett vrak, såg 8 revhajar (1-2 meter så inte så stora) men fortfarande hajar. Och andra fina fiskar, våra instruktörer var hur goa som helst, så vi hade alltid väldigt kul när vi var iväg. Våran instruktör på kursen var en svensk tjej, väldigt kul och en trevlig tjej. Vi åt väldigt god mat, då det fanns så mycket bra restauranger och drack mängder med goda lemonader. Det fanns ett ställe man kunde gå till om kvällarna, var dock bara öppet ett par kvällar i veckan. Mer eller mindre ett uteställe, där kunde man dricka öl eller drinkar, även äta middag och sen blev det dansgolv och härlig musik. Vi dansade för fullt, våra dykinstruktörer var också där och mycket folk vi lärde känna på ön då det var det enda stället. Dock stängde det vid 11, så rätt tidig utekväll vilket var rätt skönt, men första kvällen vi gick dit hade vi inte riktigt uppfattat det, så vi kom dit när det stängde efter att förfesten på vårat guesthouse blev alldeles för lång.. För att sammanfatta det, underbar ö, väldigt vackert, fantastiskt sällskap, god mat och trevliga människor som vi stötte på. Och jag glömde, grym dykning!!
Det var sorgligt för där och då skildes vi åt hela gruppen, Oliva drog hem redan efter 2 veckor, på min födelsedag dessutom.. Just det ja, här fyllde jag även 24 😱 och dagen spenderades med två vrakdyk, toppen! Vi andra skildes åt efter de 3 veckorna, för vi skulle åt olika håll i världen.. Tack för den här tiden, Olivia, Erika, David, Kalle, Adam, Denniz och Elias.
Nu avslutas en era och en annan börjar.

Likes

Comments

Vi firade Holi i Kathmandu tillsammans med större delen av gänget vi numera umgicks med sen trekken. Grabbarna åkte till Veranasi för stt fira medans vi stannade kvar i Nepal.
Oskar stannade kvar i Pokhara en dag extra för att göra en kort vandring och vi hade tagit fel på dag det var Holi, så han var tyvärr inte där..
Men vi andra fem, de tyska grabbarna Nico, Chris och Permin mötte vi upp i Pokhara och de följde med oss till Kathmandu, vi mötte även Sara och Alex, det tyska paret. Dagen började på deras hotell klockan 10 för ölfrukost!
Det var massvis med folk där när vi kom och festen drog igång strax efter, det var färgkrig och vattenkrig i mängder. Efter ett par timmar drog vi oss till Durba square där det stora firandet skulle vara. Påvägen dit hittar vi en liten fest på ett torg med en massa nepaleser så vi började dansa där. Hela vägen var det barn som kastade färg och vattenbalonger på oss. När vi kom ner till Durbas Square var det helt smockat med folk, alla lika färgglada och med sprudlande energi. Vi dansade där på torget ett par timmar i folkmassorna. Hoppade upp på en tankbil som sprutar vatten över torget, åkte från torget uppe på tankbilen och såg ut över folkmassorna. Dagen fortsatte i en enda stor fest, vi mötte Oskar och ett ryskt par Egor och Ina som vi också mötte på vandringen hade kommit mitt i allt detta till Kathmandu, så det var väldigt kul att de kom och firade Holi med oss.
Dagen efter var det middag med alla dessa människor, för att alla skulle åt olika håll sen.
Ett fantastiskt nöje att lära känna alla dessa människor. Hoppas vi kommer att ses er igen!

Erika, David och jag.

Yael och Erika

Permin och David

David, jag, Permin, Erika, Chris, Nico, Yael och Jores

Sara och Alex

Yael, en sån fantastisk människa! Hon lämnade avtryck hos oss alla tror jag.

Hela gänget på Guesthoset vi var på!

Egor och Ina

"The best thing with traveling is that you meet so many people and the worst thing is all the goodbyes"

Likes

Comments

Vi kom ner till en mysig stad efter passet, när vi kommer in på ett guesthouse möter vi flera människor som vi mötte i High Camp dagen innan passet. Väldigt trevligt! Det snöade på morgonen när vi vaknade men det var bara att bege sig ut igen, vi gick nog 8 timmar denna dag, där vi stannade för natten sov vi alla 6 i samma rum, lite mysigt faktiskt. Jag och Oskar beslutade oss för att ta bussen vidare då vi hade väldigt ont i kroppen, hade väldigt ont i min hälsena, så vi drack te ute i solen medans vi väntade på bussen. De andra fortsatte gå, vi hade ju trotsallt två dagar kvar tills vi kunde stanna i Tatopani och bada i varma källor. Påvägen mötte vi Erika och David som hade gått ett par timmar, men Erika hade också ont i sin hälsena så de hoppade på bussen med oss, så vi åkte direkt till Tatopani, träffade en trevlig Nepales som numera bodde i London på bussen som vi hängde på till ett guesthouse, vi fick testa lokalt vin, vilket var skitäckligt, smakade som utblandad, dålig Whiskey.. Efter middagen gick vi till de varma källorna, vilken känsla det var!! Att få bada varmt och duscha varmt efter så lång tid utan varmvatten, vi var de enda där, beställde en öl och låg där i flera timmar. Dagen efter bestämde vi oss för att stanna en till dag för att vänta på våra andra två vänner, som fortsatt gå. Vi väntade dom på kvällen, men redan vid 1 dök de upp, de hade tröttnat och tagit bussen sista biten. Förresten den skumpigaste busstur jag varit med om.. Vi myste vid guesthouset, spelade kort och drack te. Sen gick vi ner till de varma källorna sent på kvällen, det var fullt med nepaleser då det var lördag och alla var lediga, men vi tog en öl och njöt där ändå. Dom försvann en efter en så vi var själva kvar i slutet..
Dagen efter var det dags att ta bussen tillbaka till Pokhara, efter 17 dagar på vift i Himalaya.
Jag längtade så efter att sitta på våran veranda och bara ta det lugnt, duscha ordentligt och framförallt håret (som jag inte duschat på 20 dagar) de kände knappt igen mig efter alla tovvorna försvunnit, haha..
Nu var vi tillbaka i civilisationen och åt en väldigt god italiensk pizza på kvällen, med en öl till såklart!

Nöjd och glad! (20 dagar utan att tvätta håret ser man ut såhär) haha..

Likes

Comments

Nu var dagen kommen, vi vaknade upp tidigt, det bara pirrade i magen. Vi klädde på oss allt vi hade i stort sett för det var så kallt och åt en rejäl frukost, sen begav vi oss iväg. Dock var vi lite oroade då det kändes som en grå dag även att det var mörkt. Vi 6 gick själva på led, alla hade varsin pannlampa, eftersom det fortfarande var mörkt. Men såg led med människor som gick framför, högre upp av lamporna. Nu skulle vi stiga från 4800 meter till 5416 meter.. Det var detta vi hade förberett oss på så mycket och det var nog enda dagen vi fick utnyttja alla varma kläder vi hade bärt runt på, som dunvantar, överdragsbyxor och liknande. Jag gick först eftersom jag var den som gick långsammast, så vi skulle hålla ihop tätt. Det var tufft, det var i stort sett bara uppför och här kände jag verkligen av höjden, kändes som jag vägde 150 kg.. Haha komisk känsla såhär efteråt, men just då kändes det verkligen så.. Det isade i kinderna när vi gick, vi stannade och Erika fick klippa upp min buff till en rånarluva, det var knappt att man kände fingrar och tår, och det kändes som vi gick i sån jäkla motvind. Men efter en timma började det ljusna, det var skönt. Jag tror det tog 2,5 timma upp till passet. Yael och Jores gick i förväg lite.. Jag och Oskar stannade för att dricka vatten, Erika och David gick framför oss också. Och så plötsligt skriker Erika lyckligt att vi nästan är där, efter några meter ser jag flaggorna och det börjar tåras i ögonen på mig. Yael kommer springande och kramar om mig! Vi alla bara står och ler, för en stund glömde vi bort hur kallt och grått det var.. Det här var lycka! Jag kände mig så stolt! Jag tror att alla hade sett hur tufft jag tyckte det var upp dit, hur jag hade kämpat för att komma dit, det var en fantastisk känsla.
Vi kramade om varandra allihopa och jag tror alla av oss var lite tårögda av lycka. Här stod vi på 5416 meter över havet, bara höga berg runt om oss, det går inte beskriva känslan av det. Detta är det högsta och största passet i världen! Men vi började våran vandring nedför redan efter 20 minuter tror jag, för det var för kallt och blåsigt där uppe. 1400 meter eller något gick vi nedför, det tog rätt många timmar och var tufft för knäna då det var rätt brant.
Men vilken upplevelse detta var, svårt att beskriva med ord. Jag skulle uppmana alla som kan att göra detta, det är verkligen det häftigaste jag gjort.

TACK OSKAR, ERIKA, DAVID, YAEL OCH JORES för att vi gjorde detta tillsammans, för all pushning och för alla glada miner. Utan er vet i tusan om jag tagit mig över..

Tyvärr är detta dom enda bilderna jag har än så länge, David har många fina kort på sin kamera men dom kommer så småningom.

Likes

Comments