Bild 1 är ifrån i söndags när jag och Nicklas tog oss ner på stan för pluggfika (Nicklas lämnar in sin Master thesis om 12 dagar som det enda han gör atm är att skriva den. 80 sidor, två undersökningar, rapporter etc) jag är mega imponerad av hur duktig han är men oj det tar upp mycket tid. All tid.

Hur som helst så gick vi förbi denna vackra gata, jag knäppte en bild eller två och dagen bjöd även på lite shopping för oss båda inne på Tiger Of Sweden och By Malene Birger. På kvällen hade vi en Datenight som började på sticks n sushi och slutade hos en vän. En mysig Valborg.

Bild 2, en bättre frukost på favvostället. FAR's DRENG

Bild 3, Igår hade jag massor med egentid då Nicklas är i Solrød och jag var ledig och själv hemma. Tränade, tog hand om mig själv, städade och avslutande med det bästa jag vet, godis och några avsnitt ifrån mina favoritserier. När det kommer till lösgodis levererar Danmark. Det är dyrare men så värt det.

Bild 4, på min kärlek, hemma i vardagsrummet (vardagsrumsdelen i vår lilla etta haha) i fullt fokus på sitt examensarbetet.

Lite av de sakerna jag haft för mig i helgen. Var långledig söndag till tisdag och har verkligen tagit vara på tiden. Nu är jag tillbaka på jobbet och det är både skönt och roligt. Välbehövlig ledighet.

Kram, Emma

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Sålänge jag kan minnas har jag alltid älskat kök, det första jag vill se när jag kommer till ett nytt hus, en ny lägenhet är köket, det första jag faller för i en lägenhet när jag kollar efter en ny lägenhet till mig och Nicklas är köket.

När jag går på Ikea vill jag bara titta på kök och alla tillbehör där till.

I mitt framtida hem ska jag ha ett stort öppet kök med en riktig köksö, där ska det serveras brunch(ar), frukostar och bufféer.
Det ska finnas plats för alla och jag ser fram emot att sitta på en barstol vid köksön med ett glas vin till hands medan Nicklas lagar middagen på andra sidan.

Köket ska gå ihop med vardagsrummet och det ska vara stora öppna ytor med balkar i taket, helst i mörkt-trä, fullkomligt ÄLSKAR det. Jag vill ha allt i stilen less is more och jag längtar till den dagen jag strosar runt där, ställer inhandlade matvaror på köksbänken, slänger mig i soffan, dricker te framför den öppna spisen, för juste... en öppen spis ska där vara också. Och sist men inte minst tar ett glas bubbel vid min älskade köksö.

Hej på er,

Vet inte hur vädret är hos dig idag. Men här i Köpenhamn är det grått och regn i luften. Därför kändes det rätt med lite framtidsdrömmar och inspirationsbilder dagen till ära. Önskar er också en trevlig helg, det är ju faktiskt fredag idag!

Kram, Emma

Likes

Comments

Hej,

Nu var det ett tag sen jag skrev här senast och mycket har hänt sen dess såklart. Det blir som ni förstår en bok om jag ska berätta allt men självklart ska jag berätta lite av varje ifrån de passerade månaderna i kommande inlägg. Nu bor jag i Köpenhamn med min älskade Nicklas. Jobbar heltid och trivs riktigt bra i min vardag, den som ni ska få följa med i här.


Men idag tänkte jag bara börja på något sätt, säga hej igen och berätta att jag är tillbaka igen.

Massa kramar och välkommen! 
/Emma 

Likes

Comments


Jag, Emma har en tendens att alltid välja den svåra vägen.

För någon vecka sen träffade jag en av mina absolut närmsta vänner, han känner mig väldigt väl, bättre än jag känner mig själv ibland och jag uppskattar att han alltid är rak och ärlig. Jag fick bland annat denna fråga.

- Ångrar du att du åkte till Spanien direkt efter studenten? Och istället skulle ha stannat kvar hemma över sommaren för att sen flytta upp till Stockholm?

Mitt ärliga svara är både ja och nej. För ja jag ångrar att jag inte bara valde att stanna kvar hemma över sommaren för att sen följa en fantastiskt plan som innehöll att flytta upp till Stockholm med mina bästa vänner. Jag kallar det den enkla vägen för att allt redan var planerat och såg väldigt väldigt bra ut. Hela grejen att vi hade en lägenhet på Kungsholmen var nästan för bra för att vara sann. En dröm.

Jag svarade nej för att jag inte för något i världen ångrar att jag flytta till Marbella. För allt jag lärt mig, varit med om och alla fantastiska människor jag träffat och lärt känna där. För att jag verkligen älskar högsommaren och pulsen i Marbella.

Men frågan har liksom legat kvar i hjärtat och hjärnan sen dess. Jag är en övertänker, jag har alltid tänkt för mycket och ibland är det bra, en fördel men det kan även bli till en nackdel.

Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag aldrig flyttat. men jag ångrar inte att jag gjorde det.

Som jag nämnde ovan skulle att stanna hemma och sen flytta till Stockholm ha varit den enkla, lätta och välplanerade vägen. (misstro mig inte i mina ordval nu. Och tro att jag tycker det är något fel med att flytta till Stockholm etc.) Det tycker jag inte. Utan vad jag menar med att beskriva det så var att det fanns en plan. En bra plan. En väldigt bra.

Men jag, Emma Aleniusson dras alltid till den svårare vägen. Vägen utan en plan. Vägen som har mål men inga planer. Vägen som kan ta dig vart som helst men du planerar inte var, när och hur. (Den tog mig till Danmark så den är inte dålig.) Den är bara svårare och lite tuffare samt svår för många runt omkring att förstå. För det självklara är ju att följa planen. Speciellt när den är så jävla bra!

Så samtidigt som jag ångrar, ångrar jag inte. Efter allt som varit har jag i slutändan lärt känna mig själv mer och det är något som är viktigt för mig. Nu bor jag i Köpenhamn och det känns väldigt, väldigt bra. Det är en annan dröm och att vi snart flyttar in i vår lägenheten jag berätta om förra veckan är på samma sätt som lägenheten i Stockholm för bra för att vara sant. Det är ett mål jag haft. Vägen till målet var bara inte lätt eller planerad. Den var svår, konstig och komplicerad på många sätt. Men i slutändan nådde jag ett mål och det är det jag vill. Jag vill nå mina egna mål själv. Nå mina mål och göra det med bravur. Även om vägen dit är annorlunda, ovanlig och oplanerad.

Man kan nog sammanfatta detta med att jag vill vara annorlunda, bryta normer och regler och speciellt jantelagen. Å andra sidan är personer som följer planen, personer som min nära vän (som är raka motsatsen till mig) verkligen mina förebilder på många sätt. Det inspirerar mig. Dem inspirerar mig.
Ett långt svar på en liten fråga men sa jag inte att jag är en övertänkare? ;-) Och jag tänkte att det kanske kan vara kul och intressant för er att ta del av dessa tankar och veta lite mer varför jag har gjort det jag gjort, flyttat till Marbella, jobbat som telefonförsäljare och gör det jag gör, bor i Köpenhamn och bygger upp ett liv här. 

En av de absolut BÄSTA sakerna med att jag flytta till Marbella var att jag träffade och lärde känna denna inspirerande tjej som just nu "flashpackar" i Asien. Hon är en förebild.

In och läs hennes reseblogg --> HÄÄÄR

Likes

Comments

Japp, rubriken talar för sig själv. Jag och Nicklas har skrivit kontrakt (första hands-kontrakt) och får tillträdde till vår första lägenhet ihop fjärde februari.

Jag älskar den. Det är en hyreslägenhet men vi kan hyra den hur länge vi vill och det är en nyproduktion som är under uppbyggnad just nu. Vilket alltså innebär att vi bestämmer allt med inredning och möbler etc helt själva ifrån grunden. Jag har verkligen velat berätta detta för er sen Nicklas fick samtalet om att vi fått den.. men inte varit redo. Nu är jag redo och jag tänkte berätta lite om hur allt gick till.

Jag började kolla runt efter lägenheter i Köpenhamn redan i slutet av september. I mitten av oktober blev jag och Nicklas tillsammans mer seriösa med letandet och två dagar senare hittade vi denna. Det är som sagt en ny produktion och de bygger om en gammal fabrik till lägenheter. Vi hittade den en fredag och söndagen samma vecka kl 11 var det visning.

Eftersom det är ett lägenhetshus med flera lägenheter var det inte bara en lägenhet ledig utan bilderna visar en färdig lägenhet som används för visning och som exemplar för de övriga lägenheterna eftersom konstruktionen och uppbyggnaden är den samma för dem allihop. Jag tror det var 12-14 lägenheter kvar när vi fastnade för denna eftersom de andra i huset var reserverade och upptagna.

Vi bestämde att Nicklas skulle gå på visningen, jag var ju i Marbella så jag var bara med över telefonen. Vet inte riktigt hur jag blivit så insatt i mäklarbranschen det senaste? men det har jag så jag tvingade bland annat Nicklas att vara där en timma innan visningen började... Och tur var det för det visade sig att det inte bara var vi som var intresserade och hade fastnat för dessa lägenheter. Utan även 4-500 hundra andra.

Tack vare att Nicklas var där tidigt kom han bland de 100 första och av alla 500 som var intresserade och de 12-14 (kommer inte ihåg exakt) lägenheter som fanns ledig blev en vår! Så den 10 oktober blev vi med lägenhet.

​Bilderna är ifrån den färdiga lägenheten och möbleringen är förslag. Vi kommer inreda liknande men ändå olikt. Givetvis kommer det dock skrika dansk design om vår lägenhet eftersom både jag och Nicklas älskar det. 

Den är inte jättestor. Hela 38 kvadratmeter. Men det är högt i tak och titta på fönstret!! JAG ÄLSKAR DET. Dessutom är det (i mina ögon en bra första lägenhet) eftersom vi inte vill låsa oss än och för att vi vill resa mycket och kanske bo i ett annat land inom en snar framtid. Därför är en hyresrätt som denna perfekt i dagsläget. Och när det kommer till pengar och betalning så betalar vi givetvis hälften var, 50/50.

Så ni förstår mig säkert när jag säger att jag är besatt av inredningsaffärer och inredningskonton på instagram just nu va? Och det känns samtidigt så skönt att det är några månader kvar tills vi får tillgång till den för då hinner jag landa lite i allt, komma in i livet här och nu och sätta upp nya mål.

Men just nu njuter jag mest av allt fantastiskt jag har fått vara med om detta året och vart detta året har tagit mig. Ingen kan någonsin ana hur tacksam jag är för 2016 och livet! Pirrar i magen av bara tankarna på året som gått. Tack, tack, tack så himla mycket för allt!

Det var allt för idag. Massa kramar, ifrån en väldigt glad och tacksam Emma.


Likes

Comments

Hej där!

Redan torsdag igen och dags för veckans uppdatering. Här om dagen tog jag och Nicklas med systemkameran när vi gick en sväng på stan. Resultatet skådar ni ovan.
Annars denna veckan så har det inte hänt allt för mycket spännande saker. Jag kommer in mer och mer i allt och är nu dansk-medborgare efter flera om och men.

Mitt fokus i veckan har faktiskt legat på yoga för att släppa och strecha ut vissa spänningar jag har i kroppen. Yoga på danska är något nytt men uppläget och koncepten på passen är väldigt bra. Jag ska starta morgondagen och min fredag med två timmar yoga, så perfekt och min kropp älskar det. Brukar du yoga?

Ikväll ska vi till Solrød och äta middag med Nicklas familj. De har som torsdags tradition att de går ut och äter. Förra torsdagen var jättemysig och jag är övertygade om att det kommer vara det ikväll med. I helgen ska jag resa, jobba och träffa en av mina närmsta vänner. Därför ser jag så mycket fram emot helgen. Vad ska du göra i helgen?

Kram, Emma

Likes

Comments

Ifrån i söndags när jag och Nicklas tog en lååång promenad genom Köpenhamn, tittade i inredningsbutiker(Soon going to tell you guys about that..) och prata om allt mellan himmel och jord.

Ifrån i måndags när jag sprang runt på Strøget för att hitta den perfekta stickade tröjan efter att ha pratat bort två timmar i telefonen med Lina.

Tiden springer verkligen förbi och nu är det redan en vecka sen som jag kom till Köpenhamn. Tiden som gått har förgyllts med massor av guldklimpar, stunder och nya intryck. Jag trivs verkligen bra här, himla bra och veckan som gått har gått åt till att komma in i och skapa en vardag här. Se mig omkring och lära känna Köpenhamn. Det är väldigt viktigt för mig och jag vill helst kunna staden jag bor i utantill.
Det har därför blivit endel promenader och en skön, rejäl löprunda.

Kommer in i allt mer och mer men det finns mer att lära och se. Vill lära mig danska. Måste lära mig danska. Men nu, + & - med veckan som gått.


Ups & downs this week

+ I lördags när jag, Nicklas och Jasmine (Nicklas mamma) var på Bio och åt middag ihop. Otroligt rolig och mysigkväll som gör mig varm i hjärtat så fort jag tänker tillbaka på eftermiddagen/kvällen.

-
Att man måste ha ett CPR nummer för att skaffa ett gymkort här...... och att det som alltid är lite små struligt (läs fruktansvärt krångligt) att fixa det.

+
Att jag trivs fruktansvärt bra här på alla sätt och vis.

-
Att jag fryser så jag blir blå om näsan när det är 3 grader haha, tre grader...
fick ett sms av mamma där hon fråga om det var kallt. Jag beskrev kylan som om jag vore på Antarktis men sen kände jag mig tvungen att kolla vad temperaturen faktiskt visade och då visar den 3 grader haha, fick förmildra min beskrivning lite men kallt är det. Gillar det dock. Alltid gillat kylan. Det har sin charm.

+
Att det finns så mycket inspiration överallt och människor som inspirerar mig. Jag älskar det.

-
Att Nicklas har brutit ett finger, opererades igår och ska gå med gips i fem veckor.. Killen kan inte ens smöra en macka... ;-)

+ Att äntligen ha min skandinaviska standard igen <3 LOVE THAT! På alla plan. Ifrån hushåll, till mataffärer, restauranger och service. Och jag får inte glömma, kollektivtrafiken (!!) Hörs om en vecka, puss & kram Emma

Likes

Comments

Snapshot you haven´t seen.

Sen senast vi hördes har jag spenderat mina sista dagar i Marbella för i år.

Jag har sträckläst "Jag är inte perfekt, tyvärr" av Michaela Forni. Kan ge den ett omdöme i två ord. Älskar den.

Unnat mig massage x2 för att jag klarade 5 månader som telefonförsäljare.

Knappast tränat alls för min inspiration och motivation till träning är som bortblåst... :(( Hoppas den kommer tillbaka nu i CPH (!!)

Insett att månaderna som telefonförsäljare har gett mig telefonfobi.... Jag som älskade att prata i telefon? Kunde easy prata bort en eller två timmar med mina närmsta vänner, när som på dygnet. Aja det ska jag börja älska igen, punkt slut. Funkar ej när man bor så långt bort.


Men nu till det ni säkert är mest nyfikna på. Min flytt till Köpenhamn. Vet inte om jag nämnt det tidigare här på bloggen men jag har alltid sagt att jag ska bo i Köpenhamn någon gång i mitt liv. Även om jag inte varit där innan i September nu i år så har det alltid varit en stad som verkligen tilltalar mig. Jag rent ut sagt ÄLSKAR den och det var kärlek vid första ögonkastet.
Jag diggar den danska inredningsstilen, den danska kulturen och allt som andas, uttrycker och är Copenhagen. Därför känns valet inte svårt och ganska självklart.

Jag vill lära mig danska och upptäcka staden ännu mera. Leva där och skapa en vardag där. Sen finns ju även Nicklas här <3 det är ett stort + och gör flytten ännu bättre.
Dessutom känner jag mig väldigt klar med Marbella. Misstolka mig inte, jag älskar Marbella och stortrivs här, men på sommaren, en månad eller två. Det har jag insett nu för jag saknar det skandinaviska tempot och kulturen för mycket. Jag vill gå upp vid 06.00 och börja jobba 8.30. Haha det kanske låter sjukt i någons öron men that´s me i vardagen med ett arbete. På semestern och sommaren är det en annan sak ;-)

Så idag, exakt fem månader efter att jag landa på Malaga flygplats (10 juni) en vecka efter att jag tagit studenten lämnar jag Marbella och Spanien för i år. Jag flyttade hit på obestämd tid och när jag kände mig redo skulle jag göra något nytt, testa något nytt, upptäcka något nytt och därför är CPH och Danmark perfekt som nästa steg i mitt liv. Så tack Marbella och Spanien för allt.

Jag är så otroligt himla sjukt jävla glad att jag fått denna chansen och möjligheten att flytta till CPH så tack livet för det och för att mer bra saker är på gång. Tänk om 15 åriga Emma hade vetat detta...
Som ni kanske märker är jag typ i extas, jag känner så mycket, är så tacksam och glad men även pirrig och lite rädd. Det är tusen känslor och kan inte få ut allt i ord. Jag måste liksom nypa mig i armen ibland för att fatta att allt som händer verkligen händer. Jag vill inte att ni på något sätt tror att jag skriver detta för att vara storordig eller stoltsera mig själv. Nej nej nej. Jag har inte vågat berätta det för någon för jag vet att många saker sticker i andra folks ögon, Pdotter fick mig dock att tänka om när jag läste hennes inlägg om att hon och hennes P har köpt en lägenhet. Jag älskade det jag läste, såg och blir så sjukt glad för deras skull även om jag inte varken känner eller har träffat dem. Om två år vill jag också köpa en fantastiskt lägenhet!
Nu skriver jag det här för att uttryck min glädje, känslor och tacksamhet i en text. Att skriva har alltid varit terapi för mig både i glada och ledsna stunder.

Kram, Emma

Likes

Comments

Som rubriken lyder så har jag lite funderingar. Denna gången gäller det bloggen och jag funderar på att börja blogga enbart en till två gånger i veckan?

Det kanske låter konstigt och lite.. men let´s face it jag lyckas aldrig uppdatera en gång varje dag en hel vecka ut... Tiden finns helt enkelt inte där och jag är så färdig med alla "fylla ut bloggen" inlägg så nej tack till dem.

Vill att min blogg ska vara lite som min dagbok men att läsa om min dag och hur den varit dag ut och dag in känns inte jätte inspirerande att varken skriva för mig eller att läsa för er. Därför funderar jag på att hålla mig till ett inlägg i veckan. Då kan det vara ett inlägg i form av min vecka och vad den innehållit, dalar och toppar men även något tips, tankar eller känslor.

Ska jag börja med detta då ska jag ha en bestämd dag. Så ni vet vilken dag ni ska kolla in här. Och det där med dag kan ju vara lite svårt att komma på men nu i samma sekund som jag skriver detta slog det mig att torsdagar är en bra dag. Varför? Jo för då är mer än halva veckan gått och jag brukar veta vad jag har för planer inför helgen. På så sätt kan ni ta del och följa mig på bästa möjliga sätt, tror jag. Så ja, så får det nog bli.

Torsdagar it is, keep that in your mind ;-)

Likes

Comments

Ifrån tisdagens mys/charkkväll med Hanna efter jobbet. Jisses vad jag har saknat henne... blev alldeles lugn och lycklig i själen av att se henne igen och nu är hon här i en vecka <3

Har insett att när jag flytta hit tillät jag inte riktigt mig själv att sakna alla där hemma för jag visste att saknaden skulle bli så stor och stark. För stor för mig för att klara av att hantera så jag stängde av dem känslorna. (En dålig egenskap jag har) Jag kan ångra det nu i etfterhand men tyvärr kan jag inte ändra på det nu utan bara se till att visa det nu istället och visa uppskattning. Och det gör jag. Jävlar vad jag uppskattar allt. Allt jag har och gör. Som den här kvällen med Hanna. Den var balsam för själen.

Likes

Comments