Fast tvärtom...

Kan iaf checka av sämsta dagen på länge ✔️
Eller sämst är väl fel ord tror jag fast mest på pricken ändå.

Psykisk ohälsa va?
Idag har tagit nåt pris på hur ångesten kan äta upp en inifrån. Jag är så van med min ångest så jag blir typ inte rädd för den längre. Idag har den suttit i kroppen alltså fysiskt. Vilket den alltid gör men idag har jag känt mig matförgiftad nästan. Har haft mjölksyra i alla mina muskler, har varit sjukt darrig på handen och känt så i hela min kropp. Som att jag har darrat från märgen och ut. Känt mig stirrig och trött. Svettats som en gris. Och hjärtat rusar i 240.. jag känner mig ful äcklig och värdelös.

Så de är inte den här ”vanliga” ångesten jag har haft idag som jag har kunnat städa bort utan världens panikångest som har gjort att jag knappt kan stå för jag skakar.

Jag brukar heller inte berätta för er om mina panikattacker men idag valde jag att kliva fram, stå för de.

Livet på en pinne va?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

  • 72 Readers

Likes

Comments

Ja de är så jag känner mig.

Fick en
otroligt jobbig känsla i kroppen igår, eller jobbig men annorlunda. Fick lägga mig och sova innan jag skulle kräkas. Sen har jag vaknat dyngsur av svett och värsta mardrömmarna. Drömde att min pappa körde ihjäl sig med sin motorcykel och att jag nu var helt föräldrar lös, även om de alltid har känts så. Men svettig, de blir jag aldrig på natten.

Har iaf plockat och donat här hemma idag, bestämde mig för en städ-dag trots att solen skiner, så gå ut ni som orkar själv kommer jag inte gå utanför dörren.

Nu måste jag lägga mig och andas bara, få bort den här äckliga känslan som tar över min kropp
❤️

  • 71 Readers

Likes

Comments

Aa hej! Hoppas ni har de super fint där hemma i stugorna 🌸

Själv så kapitulerar jag nu inför de faktum att jag går ner i en svacka. Eller så är de ett virus som hänger sig kvar i mig som gör mig sänkt, orkeslös och trött. Sån konstig ”feber” känsla i huvudet med jämna mellanrum. Jag är balanserad tycker jag med en jävligt knepig känsla i kroppen bara.

Iaf. Jag fick min diagnos idag. Jag vet inte riktigt vad jag ska känna. Känner mig så klart lättad eller jag visste ju redan, men jag känner mig just nu bara upp och ner.
Jag fick en kombinerad adhd/add och paniksyndrom och återkommande depression. Och dom frågade bara om jsg tyckte att de kändes som jag, och de gör de ju. Jag har som sagt känt de på mig. Han sa också att jag visste att du hade adhd efter 10 minuter inpå vårt första möte 😂 jag förstår han. Världens finaste man, han var lång och grov med grått hår och guldtand. Han höll i min utredning.

Jag tror att de är så viktigt att få fram alla trådar så man kan bena ut dom så man hittar svaren till vem man är.

Idag var jag upp till mamma på Alnö kyrkogård och kollade till hennes grav. Rev lite ogräs osv men jag ska åka tillbaka och sätta rosa Ljung där nånting. Nu skulle jag vilja ha henne här, dela den här dagen och mina känslor kring allt och bara få ligga med mitt huvud i hennes knä och känna att jag är älskad ändå. Så som bara en mamma kan.

Jag återkommer hörrni!
Håll ut 😝😘

Puss

  • 112 Readers

Likes

Comments

Kan inte ni känna så om er själva ibland? ”Vad fan sysslar jag med” liksom?

Jag är ute och far i gamla mönster nu, jag är helt säker på att de handlar om tristess. De är ju verkligen en balansgång de där i livet. Iaf för mig. Jag konstaterar iaf att visa mönster kommer aldrig att försvinna ur mig. Jag trivs där de händer om man säger.

För övrigt så har jag ett virus i kroppen som inte går över och jag vet inte hur jag ska bära mig åt att bli av med skiten. Måste ha haft de i 2-3 veckor nu iaf. Aja nog om de. Hade tänkt starta upp 15 olika projekt här hemma idag men så bara skrek soffan och filten efter mig så ja, vad gör man? Ni fattar ju vart jag ligger nu?

Tänker inte ens ha dåligt samvete heller. Har känt mig så sjukt stressad ett tag här nu och jag har nåt i kroppen som sagt så jag har inte fått min mens heller på 11 dagar. Den blir förskjuten av stress för mig,
de stress mannen! Så jag vet inte vad som ger mig huvudvärk, människan eller de här. Vem vet?

Nu ska jag fortsätta med mina business här i soffan med 2pac så hörs vi den dagen jag har nåt vettigt att komma med. Svårt att få nånting vettigt gjort med honom i lurarna ju, man vill bara ligga stil och drömma sig bort till hans gata i stan. Men nu vet ni som vet, att jag lever
❤️💯

  • 176 Readers

Likes

Comments

Jag är trött på er. Jag är trött på mig som ger dessa luft i mitt liv.

Vet du om att du kan bli exakt vad du vill? De är bara din egen fantasi som sätter stop.

Varför får vuxna människor för sig att de "sitter fast" i sitt eget liv? Alltså dessa går mig på nerverna ikväll. Jag vet att jag kan välja bort dom, ur mina tankar, ur mina känslor och från mina sociala medier. Klart vissa är enklare att ta bort än andra men de är jag som väljer.

Om någon du känner kommer in i ditt vardagsrum med en påse skit och ställer den på ditt golv, vad skulle du göra då? Eller om samma människa försöker mota dig ur ditt eget hem? De är samma sak med negativ energi, välj bort den!
Men de jag helst av allt vill säga till den vuxna som läser detta: ta fkn rodret över ditt eget liv! Sluta gör dig själv till ett offer för ditt eget liv (speciellt om du har barn) eftersom den här skiten kommer att gå i arv. Din offerkofta ska andra behöva hantera och barn tar ofta på sig skulden utan att dom ens förstår att dom gör de.

Du sitter inte fast och de är ingen annans fel att du är där du är eller gör som du gör. Väx upp känner jag bara!
Och fula människa som försöker blåsa ditt eget blod. Fy skäms på dig, och tvi!

Sov gott nu jao, helgen har varit lång ❤️🌹

  • 400 Readers

Likes

Comments

Hej på er. Jag hoppas ni mår bra. Alltså jag beundrar verkligen dom människor som orkar. Klart man någon gång i livet får kämpa, men dom som gör de och orkar.

Idag känner jag mig bakfull på känslor iaf. Som att huvudet skulle explodera snart. Så otroligt mycket känslor av alla valörer som rört om i mig på senaste. Jag har inte varit ledsen eller arg men allt annat. Jag känner mig fullproppad liksom. Och även om föreläsningen gick åt pipsvängen igår (enligt mig själv) så orkade jag inte älta de. Alla föreläsningar kan inte vara 110% och så är de ju bara. Helt tankspridd, jag tappade orden, jag glömde helt plötsligt bort var jag var i sammanhanget eller så blev hjärnan bara helt blank. Så är de och sån är jag liksom.

Hade sån otroligt otrevlig dröm inatt också. Känslosam snarare. Jag drömde om ett ex. Han ringde mig och ville ses och jag kom tillbaka till känslan jag hade i de där, jag saknar han lika mycket som för alltid men känslan av övergivenhet och sorg bara sög tag i mig i drömmen och sen gick drömmen över till att vara fångad i känslan av att jag har fått men för livet att vara uppvuxen helt utan kärlek, som beröring, kramar eller omtanke. Och jag ringde en vän för att få hennes stöd men hon kunde inte bekräfta de jag berättade om att jag kände, hon sa ingenting som tröst. Alltså jag bara grät helt hysteriskt och i drömmen så tänkte jag att de här är ingen dröm Emma för de här är så verkligt. Jag vet inte om de går fram men de var hemskt. Bearbetning utan dess like.

Mycket som händer nu med mitt alldeles egna livspussel. Känns så skönt så jag kommer känna mig 100kg lättare när detta är klart vilket är alldeles snart. Snacka om att få förstå sig själv. Heelt fantastiskt.

Nu ska jag sova, så godnatt på er ❤️

  • 450 Readers

Likes

Comments

Kämpat länge med att få komma till skott och skriva till er, har gått sådär om man säger. De är ingenting jag prioriterar när jag är trött.

Idag har jag då föreläst på kulturmagga, och de gick åt pipsvängen. Ingen annan skulle nog hålla med men jag var så otroligt nervös så jag darrade på rösten första minuterna. Jag fattar inte varför jag blev så överdrivet nervös heller? Iofs så försov jag och Mio oss, jag hann inte äta frukost samt att de är dagarna innan mens. Vi fick byta sal också för den vi skulle ha blev förliten. Skönt när de var över iaf 😊

Sen var de iväg och träffa min psykolog som jag har under min utredning, vilket också gick så där då jag var så trött så han undrade om jag "övermedicinerat" nån av medicinerna jag äter 😳 jag mår alltid som en likmask när jag får en sån typ av fråga för att jag blir rädd att han då ska tro de senare, men jag tog de direkt med honom så de ordnades.

Sen var de träning för Mio som gällde. Han går ju i karate nu men jag vet inte hur länge han kommer ha intresset så vi får se. Jag skulle så gärna vilja att han trivs och stannar kvar för jag älskar disciplinen som finns inom kampsporten så jag skulle vilja börja själv.

Aja nu yrar jag som vanligt och vet ni att jag är så trött att jag mår illa? Och de känns som jag har feber fast jag inte har de. Sopslut.se kallas de.

Allt gott på er ❤️

  • 437 Readers

Likes

Comments

Kände för en sjukt mogen rubrik idag. Mogen och mogen, den är passande.

Aja, halloj!
Hur har ni de hemma i stugorna? Själv känner jag mig faktiskt som skit. Började dagen med en sovmorgon som förstörde hela mitt liv. Jag kommer aldrig så länge jag lever erkänna hur länge jag sov. Punkt.
Har världens mensfinne på kinden = känner mig ful, flottig och så jävla äcklig. Är ful i håret och osminkad och har nästan ifrågasatt hela min existens idag.

Konstaterar att de inte är bra för mig att vara ensam i mitt eget huvud, speciellt inte ensam hemma. Snacka om att den här demonen jag har i mig vill förstöra mitt liv för mig.
Har iaf nyss pratat med en människa som hjälpt mig att vända mitt tankemönster, min ängel Sofia ❤️ änglar finns.

Jag ska ju få föreläsa igen nu den 26e. Och idag har jag som sagt ifrågasatt hela mitt liv. Varför ska jag få berätta om mitt liv? Vad har jag för intressant att komma med? Varför just jag osv..
Jag har sökt upp statistik för att få veta att min historia faktiskt är unik, så nu ger jag mig.
Jag lider av hur mitt liv har format och påverkat mig varje dag. Jag har gått igenom tuffa trauman och jag har sett vuxna göra saker emot båda andra vuxna samt barn, som ingen människa någonsin ska behöva se. Och ja listan fortsätter..
Men än dock trist att jag inte ska kunna lita på mitt eget ord. För idag är en sån dag då jag inte kan hitta min egen styrka eller trygghet. Känner mig som ett löv för vinden mer.

Men imorgon vet ni, då är en helt ny dag som vi inte vet någonting om. Vilken lycka va? En ny start.

Nu har jag fått healing & mediterat lite och ska ta och krypa ner och lyssna på en ljudbok.

Sov gott och krama dig själv ifrån mig, Emma ❤️

  • 638 Readers

Likes

Comments

Ja ni fattar. Jag tycker de är så svårt. Ja alltså inte att hitta nån (om man nöjer sig med vilket skit som helst) men att hitta de man letar efter.

Rätt länge har jag ändå varit tillfreds med min livssituation, men nu känner jag att jag saknar någon att dela livet med. Att få ha någon i alla lägen och jag har inte hittat den rätta så att säga, hittills. Men jag tycker själv att jag hittar bättre och bättre killar. Min första långa relation bestod ju av misshandel, den varade i 4 år. Den andra av "bara" psykisk misshandel och den varade i 2 år. Sen hade jag en halvbra relation som varade i 1 år, var ändå inte den rätta tror jag. Också har jag ju han som jag kommer att bevara i mitt hjärta så länge jag lever.

Men hur träffas man liksom? Jag har varit på tinder lite men än där så drar jag till mig män som är oklar i sitt liv. Tex att dom dras med ett gammalt svartsjukt ex som inte klarar med att killen går vidare eller att man söker olika saker i livet eller så är dom bara helt jävla dumma i skallen, kläcker ur sig nånting otippat så man bara vill somna.
Men man är ju människa. Klart man vill ha någon där. Jag har också varit ensam i så många år nu så jag börjar sakna kärleken.

Aja, färdig tramsat 😝
Nu ska jag dricka kaffe och hänga tvätt sen fortsätta städa.

Ciao Bella ❤️

  • 754 Readers

Likes

Comments

Ja alltså, helt ok om man säger.

Jag har varit ledig och försökt ta tag i mitt hem, började dock dagen med en monster sovmorgon som bara gav mig ångest.
Välbehövligt säger dom, nja!


Ja som många har sett så visas mitt reportage som Sundsvall möter har publicerat och jag vet inte vad jag ska känna kring de. De har visats förut också, för några år sen och jag känner att jag inte kan ta till mig uppståndelsen denna gång. De känns som en gammal historia nu och att jag fått ta allt de fina redan. Svårt att förklara men de känns som att jag inte är förtjänt av de en gång till. Typ.

Människor skriver, gamla bekanta hör av sig och de blir liksom helt magiskt.
En kvinna som jag har jobbat med har hört av sig till mig. De är över 10 år sen men hon kommer ihåg mig och jag blir varm i hjärtat för hon är en underbar själ. Jag minns hennes värme. Jag gick på heroin då och låg inne på toaletten och sov, så jag blev inte kvar så länge. Men tänk att folk kan ha tänkt att man var nånting mer än bara en knarkare. Fint.

Fullmåne ikväll vet ni, och jag är så sjukt tacksam för att jag lever. Och jag förtjänar också att leva för att jag är värdefull.

De är ni med, kärlek ❤️

  • 755 Readers

Likes

Comments