Hej på er!
Vilken kass uppdatering - jag vet.
Anledningen? Jag har haft influensa. Så sjukt segt att ha varit borta så länge, inte bara härifrån utan även från skolan och fritidslivet.
I helgen var jag hos min faster med Emil och bakade julgodis. Sååå mysigt!
Vi bakade tomteskumsfudge, smörkola, toffifee, chokladkola, Rocky road, trillingnöt och lakritskola. Tog 2 dagar att baka allting. Roligt!
Var även på sent luciafirande med Emil hos farmor, jättemysigt med hela släkten på pappas sida.

Inatt var den värsta natten under alla mina 17 år på jorden skulle jag tro. Jag hade influensan som jag skrev hela förra veckan.
Sen inatt så fick jag sån sjuk magont, kunde inte stå upp eller nånting så jag fick en morfintablett av mamma (eftersom ingenting fungerade. De på akuten sa att det var okej) och en akuttid till gyn där jag var idag på ultraljud. Självklart så hade jag fått en ny cysta på äggstocken som hade brustit i natt. Så har massa blod löst i magen och det tar ungefär en vecka att absorbera upp allt detta då tydligen så får inte gå till skolan, inga sportaktiviteter, inga promenader. Typ bara vila och gå runt i huset. :/ lite segt. Gör förbannat ont också!
Suuuupersegt nu den här veckan när det är winterparty, avslutning, julafton och hela köret.
Jaja..
Sitter i skrivande stund och äter en smoothiebowl och dricker en kopp vaniljte. Gott!
Ska snart lägga mig och kolla på senaste avsnittet av "Empire".


Recept på smoothiebowlen:
• ett halvt paket hallon/blåbär
• 3 dl vaniljyoghurt
• 1 banan

Topping
• en halv banan
• chiafrön
• kokosflingor
• havregryn
• en klick jordnötssmör

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Här har jag gått i 2 dagar och en hel morgon med sjuk ångest inför blodprovet. Mycket prat om detta men ärligt talat; det är SÅ viktigt!

Jag tycker såhär att jobbar man med människor eller SKA man jobba med människor så bör man kunna ta sig an alla typer av människor, folk utan fobier och framförallt folk med. Alltså en sån som mig!
Det finns så många sjuksköterskor som ska ha tagit blodprov på mig som rent ut sagt förnedrat mig för att jag är så rädd för att blodprov. Som har skrattat åt mig för att trots att jag har bedövning så är det jobbigt. Alltid är det någon som kommer med argumentet att "Men lilla gumman, du har ju bedövning och då är det inte farligt och det gör verkligen inte ont. Ingen idé att gråta. Sätt dig ner nu. Du kan inte hålla på såhär mer nu, jag har andra som ska in och ta blodprov; jag har inte hela dagen på dig. Men du har ju P-stav? Hur kunde du sätta in den om du inte vågar ta blodprov. Sluta nu, du är ju faktiskt 17 år!" Alltså jag kan göra den här listan med kränkande meningar hur lång som helst. Ja jag är 17 år, ja jag har p-stav men det är definitivt inte samma sak och det gör man en gång var tredje år (de tar inte mitt blod ifrån mig), ja jag har bedövning men det gör ont ändå. Ja det kanske är mentalt men det gör inte att jag tycker det är mindre jobbigt för att du påpekar dessa saker. Det gör definitivt inte saken lättare och jag får absolut inget förtroende för dig som sjuksköterska om du säger saker som detta innan du ska ta mitt blod. Alla har nånting de är rädda för. Kan lova att nån som tagit prov på mig har klaustrofobi, spindelfobi eller någon annan fobi. Nej men vi sätter dessa människorna i ett trångt rum, ett litet rum - översvämmat med spindlar; så säger vi det "men herregud, du är ju en vuxen människa! du dör inte, det är inte farligt!" så ser vi om det är så skönt att när man redan har panik, få höra att det är töntigt eller onormalt.
Det finns 1 kvinna på min vårdcentral som jag fick för några månader sen som skulle ta blodprov på mig och jag fick min panikattack där medan jag kröp in i mamma och skrek av förtvivlan; som visste PRECIS hur hon skulle ta mig. Hon pratade lugnt, hon tog min fobi på allvar och gjorde inte narr av mig på det sättet som jag blivit bemött förut. Jag hade inget förtroende what so ever för sjukvården innan jag träffade henne, har fortfarande vissa tvivel på om människor man träffar verkligen är på rätt ställe, men denna kvinna är det ingen snack om saken ifall hon är rätt.
Hon heter i alla fall Gunnel. Denna kvinna förtjänar all uppmärksamhet och cred till för att hon är så fantastisk. Vi brukar alltid kramas efteråt, jag tycker att man borde visa mer uppskattning till de i sjukvården som man tycker har gjort något bra eller hjälpt en på ett sätt som ingen annan har. Idag när jag skulle ta mitt blodprov så var Gunnel sjuk och jag hade min mormor med mig. 2 nya sätt att ta mitt blodprov på; utan mamma och med en ny kvinna. När hon sa att min "blodtant" inte var där idag så kände jag hur jag började kallsvettas, en pirrande känsla genom hela kroppen som gör så ont, en början på en panikattack. Jag berättade för henne hur saker och ting ligger till och frågade ifall jag skulle kunna få nya plåster till nästa gång jag kom hit och ifall hon visste när Gunnel kommer tillbaka. Hon frågade då ifall jag hade bedövningen på nu och det hade jag ju. Vet ni vad hon på fullaste allvar gör? Hon slår sig på knäna och lägger huvudet på sned och så säger hon
"Men lilla vännen, då är det ju inte farligt att ta blodprov. Det gör ju inte ens ont"
Mmmm... Sånt där kan få alla möjliga grodor att hoppa ur min mun men jag hejdade mig denna gången, log och la huvudet på sned jag med och sa det att "det är nog kanske mycket mentalt för min del och jag kan faktiskt inte oavsett hur många gånger du säger att det inte gör ont", fick numret till Labb och får ringa dit snart igen och se när Gunnel är tillbaka. Hon borde få Veckans Ros i NLT. Vilken fantastisk människa.

Summan av kardemumman med detta inlägg ville jag bara hylla min blodprovstagare lite och klaga på alla som inte kan ta sig an folk med rädslor inom vården.


Likes

Comments

Godmorgon!

Egentligen vaknade jag runt 8, när mormor kom hem från jobbet, så godmorgon kanske är fel att skriva. Nu sitter jag iallafall och dricker te i hopp om att lugna nerverna så blodprovet kan gå så snabbt som möjligt. Vill bara där ifrån.
Sen blir det att sova en sväng igen innan jag ska åka till skolan. De la Gardie-OPEN är idag vilket innebär att alla blivande ettor kommer till skolan för att besöka 3 olika program som de är intresserade av, vi i elevkåren + lärare och elever håller i aulasamlingar, bjuder på fika, står som guider och folk att fråga. Älskar denna dagen! Minns det som om det vore igår!! Jag var typ 1.20, pratade knappt och vågade inte fråga alla 4000 frågor som bubblade i mig.
Om det är någon som ska dit ikväll så kom till mig eller någon annan med "I❤️DLG" - tröja på sig och fråga! Det är så viktigt att man får all information rätt så man är säker på sitt val. Jag går samhällsprogrammet och kunde inte valt något bättre. Det är fruktansvärt roligt!
Sen kan man läsa till andra kurser som inte har med samhäll att göra så som; massage, musik, bild, foto osv. Man bygger lite sitt eget program!
Önskar iallafall alla 9:or lycka till idag/kväll.
Nu ska jag studsa iväg med mina bedövade armveck till vårdcentralen. Wish me Good luck!

Likes

Comments