Som alla andra år så börjar även denna sommar lida mot sitt slut. Själv har det känts som jag haft en sommar på 8 månader, så kan verkligen inte klaga. Mina sista dagar hemma i Purmo börjar vara nära nu, men har också en känsla av att jag börjar känna mig redo inför skolstarten igen. Här hemma har jag under de senaste veckorna rensat bär, hängt med vänner, haft släkt på besök, ätit god mat, shoppat lite grann, tömt sparbössan, haft mamma att klippa mina toppar och allmänt bara trivts. Min kära mor har också haft handarbets-feber på gång och har hittat ett nytt sätt att fira Finland 100 år, genom dessa söta tossor. Så ett par av dessa, en vacker virkad bordsduk och en ny frisyr kommer med till Åbo denna gång. Tack mamma!

Under denna höst och läsår har jag ganska mycket insatt program. Jag kommer att fungera som tutor för de kommande utbytesstuderandena. Detta känns som en bra idé när jag själv har erfarenhet av att vara utbyteselev. Nu får jag medverka som en hjälpande hand istället. Jag har också blivit invald av mitt team att medverka i styrelsen av vårt andelslag, Anl. Comitiva . Så under detta kommande läsår fungerar jag som ekonomiansvarig med en annan teammedlem. Jag kommer också jobba lite på sidan om skolan och se hur det går. För att eventuellt spara till framtida resor eller att ha en liten fickpeng när det behövs. På sidan om detta ska det studeras och tränas och allmänt bara umgås med vänner. Så nu kan jag inte göra så mycket mer än att packa, städa och vänta på mitt fotoalbum. Hoppas den kommer denna vecka!


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Det märks ibland i vissa situationer hur jag har svårt att lämna tiden i Bali, och återgå till en vardag hemma i Finland. Själva utbytet i sig gav mig och lärde mig så mycket varje dag. Vardagen hemma var så gott som 15 000 kilometer borta. Nu fick jag ändå gå tillbaka i tiden genom alla bilder och välja bland mina favoriter. Dessa är några av de många sidor som kommer i den färdiga hårdkopian. Är själv nöjd med resultatet, och på samma gång är det lite terapi för själen.

Annars håller jag på med lite skoluppgifter inför hösten och utför andra ärenden. Uppdrag rensa garderoben kommer också få sin start under denna vecka.

Likes

Comments

Så var tiden här. Praktiken är över, och jag njuter av livet på landet. Under sista praktikveckan hann jag gymma och packa före jag I måndags tog Onnibussen till Edsevö, för att bli hämtad av min kära far. Välkomsten hem var varm och god som alltid, men denna gång betydde det mer än något annat. Största orsaken är nog den korta tiden jag hann vara hemma efter mitt utbyte i ett halvt år. En vecka och så blev det plötsligt sex veckor praktik i Åbo. Purmo är personligen en plats där jag verkligen kan ladda batterierna, och vara med alla nära och kära. Under dessa dagar har jag och mamma börjat med mitt fotoalbum, nu återstår ungefär 1/3 av designen ännu så är den färdig att beställas. Mina faddrar som också bor granne med oss är denna vecka i Estland. Därför har jag också lovat att ta hand om deras underbara hund, Däni.

Under kvällen fick jag också med mig mamma och kameran utomhus, där valde vi några av våra favoritplatser kring hemmabacken. Jag hann också ringa till Bali och höra om hur Bima har det. Alltid roligt att se och höra honom, gör verkligen ens dag. Så i överlag är det bra just nu bland smultronen, det gillar vi!

Likes

Comments

Efter nästan ett halvt år i Indonesien har jag så mycket material i form av foton och videor att jag haft lite problem att samla in allt. Just nu har jag allt på en extern hårddisk, och igår tog jag tag i några av mina och Janicas videon. Jag klippte ihop en kort, liten video. Är helt nöjd fast den är gjord av en nybörjare. Men desto mer färdighet jag får inom detta, desto längre blir också videon. Till mina foton har vi tillsammans med mamma planerat att eventuellt göra ett Ifolor-album av det hela. Men det får bli en av våra framtida projekt när jag kommer hem till Purmo, som är om exakt tio dagar. Här är videon, eller en teaser med andra ord. Hoppas ni gillar den!

Likes

Comments

Längesen sist! Jo de kan man säga. Dessa veckor har varit lite av en berg- och dalbana. Praktiken fortsätter som vanligt, men inte helt utan problem. Största orsaken har varit motivationen och energin. Efter hemkomsten från utbytet i Bali har jag haft lite problem med sömnen. Eftersom jag endast fick en vecka hemma före vardagen kom emot hann jag inte återgå till min normala dygnsrytm. Och jag utan sömn blir ett vrak. Känslosam, ångestfylld och väldigt isolerad.

Något som däremot förgyllde min helg var ett besök av mina föräldrar. De ville göra en kort semesterresa och genom att jag varit borta från dem i nästan ett halvt år fick det bli Åbo för dem. Denna helg hade Åbo också en medeltidsmarknad och en medeltidsdag vid Åbo slott. På fredagen förde jag mina föräldrar till Vårdberget före vi fortsatte vår färd mot marknaden. Vi åt lunch och gjorde ett besök till muséet Aboa Vetus & Ars Nova där vi hittade medeltida ruiner av före detta byggnader placerade vid Aura å. Efter marknaden gick vi snabbt till domkyrkan före vi började söka oss hemåt. Nästa dag besökte vi Åbo slott och deras medeltidsdag. Där träffade vi kungen Gustav Vasa under 1500/1600-talet, musikanter och sömmerskor. Under dagens lopp höll också Paavo Nurmi Marathon på i staden. Vi tog en runda för att se hur det går för tävlandena före vi sen gick på en kaffe. På sidan om all kultur och historia och sport fick jag nöjet av att få gratis mat genom att vi till sist besökte en matbutik. Tack mamma och pappa! Efter några dagars ledighet och vila kan jag säga att jag är tillbaka. Igår träffade jag min kära vän Sabina för att tala om ALLT mellan himmel och jord. Det är i situationer som dessa där vänner och familjen är kraften och gnistan att fortsätta vidare. På sidan om detta har jag tittat på Youtube, ringt till Indonesien för att höra läget där borta, skickat med mina kommande utisar och varit på jobbintervju. Allt kan man hinna med bara man vill, men ibland måste man vila.


Likes

Comments

Känslan när man förstod att vi sitter i Helsingfors-Vanda flygfält. Där var allt började. Kändes väldigt overkligt efter ett halvt år utomlands. Sakta men säkert började jag röra mig norrut, och redan på lördagen den 10 juni var jag hemma i kära Purmo. Känslan när jag såg min familj och alla vänner var helt obeskrivligt. Allt var i det normala, fast så mycket hade ändå hänt.

Under denna vecka hann jag träffa kära vänner, köra bil igen (på höger sida av vägen), besöka min moster med familj, shoppa vid Tuuri, simma i +16 grader, basta, frysa och bara vara med familjen. Fast jag endast var en vecka hemma behövdes det verkligen. Det gav mig ny kraft. Nu sitter jag i min lägenhet i Åbo. Första praktikveckan är redan förbi. Kanske man kan göra en vardag av detta också. Sakta men säkert.

Likes

Comments

En lite nedstämd men hoppfull Emilia steg in på planet som lyfte från Bali den 1.6. Den skulle föra oss mot en veckas äventyr i Kuala Lumpur. Detta flyg hade vi redan bokat före julen genom att det hörde till att man skulle ha ett flyg från Indonesien tillsammans med visumansökningarna. Vi ville inte sätta 400/500€ redan då på en returbiljett till Finland så vi bestämde oss att boka flyg till närmaste land och inte använda den ifall att vi sen mot slutet ville åka rakt hem. Under de sista månaderna i Bali hade vi ändå en känsla att vi ville använda oss av denna biljett, och efter ungefär tre timmar på flyg så var vi framme i Kuala Lumpur.

Vi bokade en lägenhet via Airbnb som vi kan starkt rekommendera. Lägenheten tillhörde ett större komplex som hette Regalia. Där hade vi tillgång till gym, hemmabio och pool på 37:nde våningen. Lyx! Vår första officiella dag bestod av sightseeing. Efter lite hjälp av lokala och några extra minuter till att gå vilse hittade vi oss i KLCC. Där fann vi Petronas Twin Towers och satsade på en rejäl photosession. Vi märkte också att Kuala Lumpur har gratis citybussar som vi fick använda oss av och se oss runt i staden gratis. Väldigt praktiskt! Under dagen höll vi oss i samma områden och tog det lugnt i parken före vi sen under kvällen handlade mat och begav oss hemåt. Nästa dag var det dags för oss att besöka fågelparken i Kuala Lumpur. Vår vän som vi lärt känna i Bali, Dominika var samtidigt i Kuala Lumpur och tipsade oss om detta ställe. Det slutade med att vi tillsist gick dit tillsammans. Där fanns många exotiska fågelarter och vi fick också vara med om en fågelshow med papegojor och diverse fåglar. Efter parken var vi tre så trötta att vi somnade i några timmar före vi begav oss till ett köpcenter för middag.

På söndag träffade vi igen Dominika för att besöka Batu Caves. Det var ett grott-område som också var en helig plats för hinduer. Vi gick med en grupp för att se insidan av Dark Cave, en grotta som fanns bredvid på samma plats. Det var helt värt pengarna. I grottan kunde man höra fladdermössen och genom att det var så mörkt fick vi använda oss av ficklampor. Efter detta besök fick vi säga hejdå till Dominika som begav sig till Bali. I kvällens planer skulle vi besöka en skybar, men det slutade med att vår taxichaufför körde oss till Chinatown. Något som inte var planerat från början. Men vi var tvungna att göra det bästa av situationen och hittade oss till Bukit Bintang med massa små matställen och marknadsplatser. Vi tog också en drink på en bar före vi sen under nattetid bestämde oss för att äta middag vid en restaurang som hette Gravybaby. Inte helt som planerat, men vi hade roligt.

Måndag var Evelinas sista dag med oss före hon skulle flyga till Australien på kvällen. Vi tog ett snabbtåg till Bukit Bintang igen för att besöka ett stort köpcenter. Där gick vi snabbt igenom några affärer men förstod snabbt att efter ett halv-års resande fanns det inte så mycket att shoppa för mer. Vi fortsatte med lunch på Nando's och tog oss sen ett dopp i polen hemma på den 37:nde våningen för att se på vyn och ta bilder. Dagen efter utan Evelina var ganska lugn. Tog oss ett varv med Janica till Central Market och höll oss i området en stund. Efter några vilse gångar som hände ganska ofta hittade vi oss till Bukit Bintang-området en tredje gång för att äta en väldigt god lunch före vi begav oss till lägenheten. Denna kväll fick vi äntligen bokat våra flyg hem till torsdagen.

Vår sista heldag i staden var rätt händelserik. Vi besökte Ecopark, en regnskogs-park placerad mitt i staden. KL Tower var också nära till hands så vi tog oss ungefär 400 meter upp för att se på staden därifrån. Dagen fortsatte med lite små shopping och sen började vi fixa oss inför kvällen. Vi googlade upp några klubbar och såg att en nattklubb vid namn Zouk hade Ladies Night Out, vilket betyder fritt inträde för oss! Men det var inte allt, strax vi kom in hade vi möjligheten att få håret fixat, naglarna lackade och ansiktet sminkat. Detta är ett koncept här som görs ganska ofta i samarbete med denna klubb, men vi hade ingen aning. Där fick vi gratis drinkar och godis. Kände mig som en prinsessa. Efter att vi dansat till morgonen tog vi taxi hem för att få lite sömn. Nästa dag var det att packa och bege sig till flygfältet. Då var officiellt Asien sett för denna gång, men det var inte den sista. På ett sett var det skönt att ta en mellanvecka i KL för att acceptera avslutet av utbytet men också för att tänka på ankomsten hem till Finland. Nu börjar vardagen sådär smått smyga sig in och min första praktikvecka i Åbo ska få sin start, önska mig lycka till!

Likes

Comments

Nu sitter jag hemma i Purmo, Österbotten med lite blandade känslor. Men istället för att grubbla tänkte jag skriva av mig och återgå till våra sista veckor i Bali.

Skolan och universitetslivet slutade ganska rakt på för vår del, efter våra sista final exams på onsdag den 24.5 hade vi closing ceremony i Denpasar, där vi fick våra intyg och medalj för slutförda studier vid Universitas Udayana. Där hölls tal av både studeranden och lärare och allt avslutades med en sista balinesisk dansuppträdan där också vissa av oss studeranden fick bidra till. Kvällen slutade dock inte där, för att fira en sista gång med hela gänget gick vi ut till La favela. Där hade vi roligt och höll på ända tills stängningsdags. Sedan fortsatte vi på en kort efterfest före vi drog oss hemåt. Nästa dag ville vi också uppleva vår favoritklubb en sista gång, Sky garden. Många av de andra studerandena var också där högst troligen för samma orsak. Där kan man aldrig veta vad som händer, men också den kvällen var väldigt minnesvärd. Där tog vi officiellt avsked av de sista utbytesstuderandena, men ännu hade vi gänget i de Dukuh kvar att säga hejdå till som var helt klart den svåraste delen.

På fredag hade Ketut, ägaren till de Dukuh och vår pappa som vi kallar honom bjudit oss till hans brorssons bröllop. Ceremonin hade tagit plats tidigare under dagen men vi var bjudna på själva bröllopsfesten. Hela grannskapet och speciellt Ketut hade planerat och hjälpt till med förberedelserna dag ut och dag in. Det var så roligt för honom också att visa oss allt hårt arbete och själva festen. Något vi kommer sent att glömma. Brudparet var väldigt vackra och själva stämningen var välkommet, trots att vi inte var lokala. Vi fick höra på livemusik och vi tog också en bild med brudparet via deras personliga fotograf. Bilder kommer troligtvis senare. På lördagen hade vi vår sista helg i Bali. Under kvällen började vi så småningom förbereda oss för grillfest i de Dukuh före vi sen begav oss en sista gång ut till Kutas nattliv. De flesta var på plats och vi bjöd också in alla de nära och kära vi lärt känna under vår tid här i Bali. Efter denna händelsefulla vecka tog vi det mest lugnt på söndag och bara tog oss tiden att vila.

Vår sista vecka i Bali började med ett besök till Nusa Dua en sista gång där vi besökte en beachclub. Det gav oss möjligheten att resonera och tänka på hur mycket som hänt under den tiden vi varit här. Planen var att stanna till solnedgången men p.g.a vädret så körde vi hem tidigare. Tisdagen var en till lugn dag. Dagen började med lite spänning för Janica. Hon skulle nämligen ta sin första tatuering, detta tog som tur endast runt 15 minuter. Tatueringen är av balinesisk fornskrift och hon blev själv väldigt nöjd med den. Jag och Evelina tog sen skotrarna för att först överraska Bima i hans affär där han jobbar väldigt långa dagar. Han är en kär person som jag kommit väldigt nära under tiden jag varit i Bali. Han blev väldigt glad när vi stannade en stund och talade. Efteråt fortsatte vi färden till Seminyak för att utforska shoppingen. Seminyak är oftast mer kännt för stränderna och utekvällarna, men vi hittade flera väldigt fina och unika affärer längs med vägen. Onsdagen var vår packningsdag. Vi ville inte stressa så vi gjorde inte så mycket annat på vår sista heldag i Bali. Vi lämnade också in våra skotrar som blivit lite av en högra hand till oss. På kvällen hade vi en sista gemensam middag med alla våra vänner från huset, i vårt favoritställe som vi alltid gick till för extra god mat, Deliziosa. Natten mellan onsdag och torsdag var väldigt rastlöst sovande. Jag vaknade mitt på natten för att gå och köpa vatten från receptionen, men det slutade med att både Ketut och jag pratade tills tårarna rann.

Torsdagen den 1.6 kändes väldigt jobbig på alla sätt. Hela förmiddagen bestod av adjön och bildtagning med alla som skulle på sina egna ärenden, och som inte hann se oss efter det. Vi beställde frukost från switch och åt sen också lunch i vår favorit warung. Sakta men säkert fick vi börja beställa bil till flygfältet och säga hejdå till de sista personerna. Det var alla våra kära vänner i de Dukuh, Ketut och förstås Bima. Nu i efterhand har vi alla lite svårt att förstå hur allt detta faktist kom till ett slut. Vi blev så vana av att leva livet i Bali att livet i Finland kändes ganska avsides. Glad är man att se familjen igen efter sex månader, med det är familjen i Bali man saknar nu istället. Där har jag en orsak att åka tillbaka någon dag. Och det tänker jag också göra. Alla hejdån var något av det jobbigaste jag personligen behövt göra, och bara att skriva om det igen gör mig tårögd. Men det är också en tid i mitt liv som jag är väldigt tacksam över. Jag har lärt mig så mycket av mig själv, av mina resekompisar och de lokala. Jag ångrar inte mitt beslut en sekund att jag valde studera utomlands. Nu ska jag njuta av att vara hemma, inför kommande äventyr i framtiden. Veckan i Kuala Lumpur kommer ni få se i bilder, men tills dess kan ni alltid gå tillbaka till mina tidigare inlägg, det vet jag att jag kommer göra.


Likes

Comments

Under de senaste veckorna har vi haft en känsla av att vi måste hinna göra allt. Mest p.g.a att vi endast har två veckor kvar, men också för att inte känna av att vi missat något viktigt. Våra tankar går nog lite till de ställen vi missat under denna resa. T.ex. Java och Nusa Penida (Nusa Lembongan). Men dessa ställen är också orsaken till att besöka kära Indonesien igen en vacker dag. För som ni märker är jag helt förälskad i landet!

Under dessa veckor har vi tagit oss en sväng till Nusa Dua, som var en av våra första ställen vi besökte när vi kom hit till Bali. Denna gång hittade vi ett helt annat ställe som man oftast gör när man kör lite vilse i Bali. Men nöjda var vi av platsen ändå. Vi hade också som ett mål att hitta Dreamland beach som vi efter några svängar hittade till sist. Detta heller inte helt utan problem. Vi hade tur i oturen, nämligen detta var vår första gång som vi var nära på att bli stannade av polisen. Inte för att vi gjort något, utan för att vi ser ut som turister, och har förmodligen pengar. Men vi tolkade detta som något vi inte behövde bry oss om, så vi fortsatte färden som inget hade hänt.

Vi gjorde också en utflykt med BIPAS programmet till Balis största hinduistiska tempel, nämligen Pura Besakih. När fick vi igen använda oss av festklädseln och ta del av en hinduistisk bön. Något som inte alla är tillåtna till. Men genom att våra tutorer hade med sig offringar av blommor kunde vi ta del av denna heliga händelse. Ubud ville vi också ta och besöka en tredje och sista gång. Mest för att det ligger lite längre bort, men det har automatiskt blivit en av mina favoritstäder. Vi besökte marknaden, åt rawfood, körde till Elephant Cave och avslutade färden med ett besök till en av de finaste vattenfallen, Kanto Lampo Waterfall.

På sidan om de sista skolveckorna ville vi ta del av Balis fina Beachklubbar. Något av det mest avkopplande man kan tänka sig inför en stressig provvecka. Vi besökte Mrs Sippy, Alila Beach Bar och Azul Beach Club som alla ligger i Seminyak-, Legian området. Min favorit har nog varit Mrs Sippy bland dessa ställen. Ingen stress, bara simma, sola och ta en drink eller två. Under veckosluten och lill-lördagen har vi hunnit med några utekvällar också. Old man's och Sand bar i Canggu är lill-lördagens favoritställen. Under helgen har vi också hittat en av de finaste klubbar/restauranger vi sett hittills, nämligen La Favela i Seminyak. Rätt så dyrt ställe, men området var helt fantastiskt.

Nu är det bara för oss att besöka alla våra favoritställen ännu före vår tid här tar slut. Nästa vecka har vi final exams och slutar vår skolgång på onsdag den 24.5. Då är det dags för Closing Ceremony. Hur är det möjligt att tiden går så snabbt?


Likes

Comments

Vårt efterlängtade seglingsäventyr skulle äntligen ta plats under vår sista lovvecka före skolan och vardagen skulle börja igen. Genom att vi vistats i Bali den första delen av lovet ville vi göra något annat. Vi bokade då ett seglingsäventyr som skulle visa oss de finaste ställena kring östra delen av Indonesien. Vi förväntade oss att se Komodo dragons, rosa stränder och mycket mer. I överlag var vi riktigt nöjda med upptäcktsfärden, trots vädret emellanåt. Förstås kan man alltid förvänta sig väderväxlingar i sådant tropiskt klimat, men trots höga vågor slapp vi hem helskinnade till Bali igen.

Själva programmet och rutten skulle ha oss att träffa alla först i Lombok. Därför hoppade vi på en snabb-båt som förde oss från Bali till grannön Lombok. Första dagen var att upptäcka Lombok. Ett väldigt fint ställe, men kände ändå en skillnad till Bali. I Lombok har också vår organisation Asia Exchange en annan destination som man kan studera i, men är personligen nöjd över mitt val att studera i Bali. Vägarna var väldigt krokiga, och man förstod helt klart varför Lombok är de tusen moskéernas ö. Fast Islam är den dominerande religionen i hela Indonesien kommer den inte så starkt fram i Balis livsstil, genom att Bali är de tusen templens ö. Vi överraskades också av två medstuderanden som hade bokat precis samma resa just till de dagarna när vi var påväg. Denna svenska tjejduon kommer vi nog ha svårt att glömma, speciellt efter allt de vi gått igenom med dem under resan. Vi hade det väldigt roligt!

Efter påstigning på vårt hem i några dagar började vår resa mot nästa ö, nämligen på morgonen nästa dag begav vi oss till Satonda Island där vi fick ta ett dopp i en saltvatten sjö. Genom vår tidiga väckning var ön helt tyst och vi hade turen att ha sjön för oss själva. En jätte häftig upplevelse. Där fortsatte vi ännu med snorkling som var vår vardagliga motionsgren under resans gång. Efter snorklingen fortsatte vi båtfärden till kvällen och strandsatte oss till en liten ö vid namn Kilo som tillhör Sumbawa Island. Där hade vi tid att vandra, träffa på lokala och bara sitta på stranden och ta det lugnt.

Nästa dag var det vi hade väntat allra mest till. Vi besökte nämligen Komodo Island. Tidigt på morgonen mötte vi våra guider vid Komodo National Park där vi gick igenom det viktigaste om säkerhet och miljön. Dessa guider var till för vår säkerhet, men känslan av att de endast höll i käppar som självförsvar fick en att börja tänka ifall något skulle kunna hända. Vi hade turen att se upp till åtta Komodo Dragons under denna vistelse. Något vi inte trodde var möjligt. Och alla kom vi helskinnade tillbaka. Vi fortsatte färden då mot Pink Beach som också var en av de ställen vi mest sett framemot att se. Att se den röda sanden skifta mot soljuset fick nog en att tänka till hur mycket fint det finns i världen men som man ännu inte upptäckt, en väldigt vacker syn. Där tog vi också chansen och snorklade för att se vad Pink beach hade att erbjuda under vattenytan. Detta var vårt sista ställe före Flores där vi fick säga adjö till en liten del av de andra resenärerna som endast valt att resa med oss i tre dagar. P.g.a trötthet efter dagens färder höll vi oss inom hamnområdet, men vi fick också uppleva en väldigt vacker solnedgång från båten. Vår näst sista dag på båtresan tillbringade vi på Rinca Island som också hör till Komodo öarna. Där fick vi se mera Komodo Dragons och njuta av den fina utsikten högst upp på toppen. Våra sista destinationer före ankomsten tillbaka till Lombok var Moyo Island och Gili Lawa. På Mayo Island vandrade vi genom lera och floder för att sen hitta oss till vattenfallet där vi fick möjligheten att hoppa i, men det stod jag över denna gång. Janica var den modige av oss tre som tog tag i repet och hoppade nerför vattenfallet. Vid Gili Lawa simmade vi och njöt av utsikten som var helt himmelsk. Efter en stormig hemfärd var vi äntligen på markytan igen i Lombok där vi sov ännu en natt före snabb-båten väntade på oss nästa dag. Också den resan var ingen säker färd. Genom de kraftiga vågorna kändes det varje gång som att båten skulle välta eller gå sönder, men efter många om och men var vi äntligen hemma igen i vårt kära gästhem och kunde fortsätta med vår vardag i Bali.

Resan arrangerades och hölls av Perama Tours som hade den vänligaste besättningen på jordklotet. Fastän engelskan inte var den starkaste kunde vi ändå alltid få oss ett skratt eller två och sjunga med till deras gitarr spelning på kvällarna. När dessa härliga människor jobbar på sjön så är det frågan om jobb 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. All tack går till dem för att göra vår resa möjlig! Terima Kasih! Rekommenderar starkt, detta är något av det häftigaste jag varit med om i hela mitt liv, och kommer verkligen bli svår att slå!


Lombok

Satonda Island

Kilo, Sumbawa Island

Komodo National Park och Rinca Island

Pink Beach

Flores

Moyo Island

Gili Lawa

Likes

Comments