Under de senaste veckorna har vi haft en känsla av att vi måste hinna göra allt. Mest p.g.a att vi endast har två veckor kvar, men också för att inte känna av att vi missat något viktigt. Våra tankar går nog lite till de ställen vi missat under denna resa. T.ex. Java och Nusa Penida (Nusa Lembongan). Men dessa ställen är också orsaken till att besöka kära Indonesien igen en vacker dag. För som ni märker är jag helt förälskad i landet!

Under dessa veckor har vi tagit oss en sväng till Nusa Dua, som var en av våra första ställen vi besökte när vi kom hit till Bali. Denna gång hittade vi ett helt annat ställe som man oftast gör när man kör lite vilse i Bali. Men nöjda var vi av platsen ändå. Vi hade också som ett mål att hitta Dreamland beach som vi efter några svängar hittade till sist. Detta heller inte helt utan problem. Vi hade tur i oturen, nämligen detta var vår första gång som vi var nära på att bli stannade av polisen. Inte för att vi gjort något, utan för att vi ser ut som turister, och har förmodligen pengar. Men vi tolkade detta som något vi inte behövde bry oss om, så vi fortsatte färden som inget hade hänt.

Vi gjorde också en utflykt med BIPAS programmet till Balis största hinduistiska tempel, nämligen Pura Besakih. När fick vi igen använda oss av festklädseln och ta del av en hinduistisk bön. Något som inte alla är tillåtna till. Men genom att våra tutorer hade med sig offringar av blommor kunde vi ta del av denna heliga händelse. Ubud ville vi också ta och besöka en tredje och sista gång. Mest för att det ligger lite längre bort, men det har automatiskt blivit en av mina favoritstäder. Vi besökte marknaden, åt rawfood, körde till Elephant Cave och avslutade färden med ett besök till en av de finaste vattenfallen, Kanto Lampo Waterfall.

På sidan om de sista skolveckorna ville vi ta del av Balis fina Beachklubbar. Något av det mest avkopplande man kan tänka sig inför en stressig provvecka. Vi besökte Mrs Sippy, Alila Beach Bar och Azul Beach Club som alla ligger i Seminyak-, Legian området. Min favorit har nog varit Mrs Sippy bland dessa ställen. Ingen stress, bara simma, sola och ta en drink eller två. Under veckosluten och lill-lördagen har vi hunnit med några utekvällar också. Old man's och Sand bar i Canggu är lill-lördagens favoritställen. Under helgen har vi också hittat en av de finaste klubbar/restauranger vi sett hittills, nämligen La Favela i Seminyak. Rätt så dyrt ställe, men området var helt fantastiskt.

Nu är det bara för oss att besöka alla våra favoritställen ännu före vår tid här tar slut. Nästa vecka har vi final exams och slutar vår skolgång på onsdag den 24.5. Då är det dags för Closing Ceremony. Hur är det möjligt att tiden går så snabbt?


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Vårt efterlängtade seglingsäventyr skulle äntligen ta plats under vår sista lovvecka före skolan och vardagen skulle börja igen. Genom att vi vistats i Bali den första delen av lovet ville vi göra något annat. Vi bokade då ett seglingsäventyr som skulle visa oss de finaste ställena kring östra delen av Indonesien. Vi förväntade oss att se Komodo dragons, rosa stränder och mycket mer. I överlag var vi riktigt nöjda med upptäcktsfärden, trots vädret emellanåt. Förstås kan man alltid förvänta sig väderväxlingar i sådant tropiskt klimat, men trots höga vågor slapp vi hem helskinnade till Bali igen.

Själva programmet och rutten skulle ha oss att träffa alla först i Lombok. Därför hoppade vi på en snabb-båt som förde oss från Bali till grannön Lombok. Första dagen var att upptäcka Lombok. Ett väldigt fint ställe, men kände ändå en skillnad till Bali. I Lombok har också vår organisation Asia Exchange en annan destination som man kan studera i, men är personligen nöjd över mitt val att studera i Bali. Vägarna var väldigt krokiga, och man förstod helt klart varför Lombok är de tusen moskéernas ö. Fast Islam är den dominerande religionen i hela Indonesien kommer den inte så starkt fram i Balis livsstil, genom att Bali är de tusen templens ö. Vi överraskades också av två medstuderanden som hade bokat precis samma resa just till de dagarna när vi var påväg. Denna svenska tjejduon kommer vi nog ha svårt att glömma, speciellt efter allt de vi gått igenom med dem under resan. Vi hade det väldigt roligt!

Efter påstigning på vårt hem i några dagar började vår resa mot nästa ö, nämligen på morgonen nästa dag begav vi oss till Satonda Island där vi fick ta ett dopp i en saltvatten sjö. Genom vår tidiga väckning var ön helt tyst och vi hade turen att ha sjön för oss själva. En jätte häftig upplevelse. Där fortsatte vi ännu med snorkling som var vår vardagliga motionsgren under resans gång. Efter snorklingen fortsatte vi båtfärden till kvällen och strandsatte oss till en liten ö vid namn Kilo som tillhör Sumbawa Island. Där hade vi tid att vandra, träffa på lokala och bara sitta på stranden och ta det lugnt.

Nästa dag var det vi hade väntat allra mest till. Vi besökte nämligen Komodo Island. Tidigt på morgonen mötte vi våra guider vid Komodo National Park där vi gick igenom det viktigaste om säkerhet och miljön. Dessa guider var till för vår säkerhet, men känslan av att de endast höll i käppar som självförsvar fick en att börja tänka ifall något skulle kunna hända. Vi hade turen att se upp till åtta Komodo Dragons under denna vistelse. Något vi inte trodde var möjligt. Och alla kom vi helskinnade tillbaka. Vi fortsatte färden då mot Pink Beach som också var en av de ställen vi mest sett framemot att se. Att se den röda sanden skifta mot soljuset fick nog en att tänka till hur mycket fint det finns i världen men som man ännu inte upptäckt, en väldigt vacker syn. Där tog vi också chansen och snorklade för att se vad Pink beach hade att erbjuda under vattenytan. Detta var vårt sista ställe före Flores där vi fick säga adjö till en liten del av de andra resenärerna som endast valt att resa med oss i tre dagar. P.g.a trötthet efter dagens färder höll vi oss inom hamnområdet, men vi fick också uppleva en väldigt vacker solnedgång från båten. Vår näst sista dag på båtresan tillbringade vi på Rinca Island som också hör till Komodo öarna. Där fick vi se mera Komodo Dragons och njuta av den fina utsikten högst upp på toppen. Våra sista destinationer före ankomsten tillbaka till Lombok var Moyo Island och Gili Lawa. På Mayo Island vandrade vi genom lera och floder för att sen hitta oss till vattenfallet där vi fick möjligheten att hoppa i, men det stod jag över denna gång. Janica var den modige av oss tre som tog tag i repet och hoppade nerför vattenfallet. Vid Gili Lawa simmade vi och njöt av utsikten som var helt himmelsk. Efter en stormig hemfärd var vi äntligen på markytan igen i Lombok där vi sov ännu en natt före snabb-båten väntade på oss nästa dag. Också den resan var ingen säker färd. Genom de kraftiga vågorna kändes det varje gång som att båten skulle välta eller gå sönder, men efter många om och men var vi äntligen hemma igen i vårt kära gästhem och kunde fortsätta med vår vardag i Bali.

Resan arrangerades och hölls av Perama Tours som hade den vänligaste besättningen på jordklotet. Fastän engelskan inte var den starkaste kunde vi ändå alltid få oss ett skratt eller två och sjunga med till deras gitarr spelning på kvällarna. När dessa härliga människor jobbar på sjön så är det frågan om jobb 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. All tack går till dem för att göra vår resa möjlig! Terima Kasih! Rekommenderar starkt, detta är något av det häftigaste jag varit med om i hela mitt liv, och kommer verkligen bli svår att slå!


Lombok

Satonda Island

Kilo, Sumbawa Island

Komodo National Park och Rinca Island

Pink Beach

Flores

Moyo Island

Gili Lawa

Likes

Comments

Alltid kan det inte gå som på Strömsö. Är ändå nöjd över att problemen som uppstått oftast fått ett glatt avslut. I denna situation gällde det min dator. Efter fem dagar på havet och mycket annat att se och upptäcka fick min dator vara hemma i Kuta. Det var inte förrän vi kom tillbaka hem och när jag skulle sätta in mina bilder på datorn som jag förstod att något var fel. Paniken slog förstås in, men förstod sen att jag kan inte göra något till det som hänt. Vår första idé och utväg var att föra datorn till en lokal reparations ställe som vår hyresvärd visste om, slutade tyvärr utan resultat. Mest p.g.a att min dator var Apple, och det är något som inte många vågar öppna och granska när det gäller såna här situationer.

Här kommer ändå den Balinesiska vänligheten in. Ingen skillnad vilket problem det gäller, finns det oftast alltid någon lokal som vill hjälpa till. Ingen skillnad om det är datorproblem, skoterproblem eller annat. Allt görs här tillsammans. Genom att många här bor i egna små samhällen görs oftast det mesta tillsammans som en hel självklarhet. Kommer verkligen sakna denna anda när jag kommer tillbaka till Finland.

Har också fått mycket hjälp av de andra utbyteseleverna. Genom att en vän till mig också hade en Macbook med problem, visste han exakt vart jag skulle gå för att reparera skadan. Utan honom skulle jag ännu inte ha en fungerande dator. Fick då ett visitkort av honom till en butik vid namn Nyama Bali SOHO, där han bad mig att ta kontakt med en kille vid namn Alexander. Under besöket visste man redan att man var på rätt plats, Alexander kunde sin sak. Tre dagar senare kunde jag redan hämta min dator, och den var som ingenting hade hänt.

Problem här brukar oftast få en lösning, genom att man är så många i samma situation finns det högst troligen någon som gått igenom samma sak. Nu får jag hoppas att datorn klarar sig ännu i några veckor framåt, sen är det inte mycket kvar. Mera kring mina tankar om detta kommer i ett inlägg nära dig.


Påväg mot Komodo...ännu ovetande om vad som väntade hemma.

Likes

Comments

Är nu officiellt tillbaka efter fyra långa veckors uppehåll. Har förstås mina orsaker till frånvaron, som jag snabbt tänkte dela med mig av i detta inlägg. Också hur själva vardagen har fortsatt efter vårt härliga lov på närmare tre veckor. Vår sista vecka av lovet tillbringade vi i Lombok, och på en båt med en härlig besättning. Mer om resan till Komodo National park, Pink beach, Flores och andra fina platser kommer i nästa inlägg. Allt jag kan säga var att denna resa var ett ÄVENTYR!

Efter lovet hade vi alla tre väldigt svårt att komma tillbaka till universitetslivet. Känslan av att det finns så mycket kvar att upptäcka gjorde oss lite rastlösa nu när vi var tvungna att sätta oss på en obekväm skolbänk. Också latheten började krypa in emellanåt. Vi har tyvärr heller inte fått undgå sjukdomar. Personligen har jag lidit av en rejäl förkylning under den senaste veckan. Hettan utomhus blandat med ens egna höga kroppstemperatur gjorde mig ganska energilös. Nu i dagens läge börjar jag ändå sakta men säkert komma tillbaka.

Jag har också haft otur med min Macbook Air. Fick den nämligen inte startad på något sätt, som gjorde mig lite skrämd och orolig. Speciellt all den material jag samlat på mig under resan, som jag förstås inte säkerhetskopierat var jag rädd att skulle försvinna helt. Men genom att jag nu skriver detta på min dator kan jag lugnt säga att allt ordnade sig tillslut. Hur jag löste detta problem kommer också i ett eget inlägg här framöver.

Under de senaste veckorna har vi nog också hittat på roligheter. Genom att vi hade den intensiva resan till Komodo ville vi ändå hålla oss ganska nära vårt hem ett tag. Mest för att spara pengar, men också för att spara vår egen energi. Vi har varit på massage med våra holländska vänner, sjungit karaoke, firat en till födelsedag på en av våra favoritställen Sky Garden för vår vän Kees och också allmänt festat oss runtom Legian Street i Kuta och på Single Fin i Uluwatu. I Sky Garden hade vi också möjligheten att se DJ Martin Jensen som var ett stort plus, och något vi inte visste före vi satt foten in i nattklubben. Slutligen har vi besökt stränder som är en del av vårt stora intresse här i Bali. Denna gång var det två vi redan besökt tidigare och som vi verkligen rekommenderar att besöka, nämligen stränderna vid Canggu och Jimbaran.


Likes

Comments

Klockan var runt sju på morgonen på en onsdag den 22.3 när jag vaknade från min dröm. Jag drömde att jag körde skoter (som vi gör ganska ofta här i Bali), och vi skulle just köra i en uppförsbacke. Skotern hade problem att hålla farten och från ingenstans började skoterns styre skaka i mina händer. Då vaknade jag på riktigt. Jag vaknade till en jordbävning. Jordbävningen höll i sig i ungefär 30 sekunder, men det kändes just då som en evighet. Vi har också en gång tidigare upplevt en liten jordbävning som varade endast i max 5-6 sekunder. Vi satt då på en restaurang och märkte att hela trafiken stannade under jordbävningen, men att allt glömdes snabbt och alla återgick till sina dagliga rutiner.

Vår andra jordbävning var då större denna gång. Min första reaktion var att stiga upp ur sängen, gå in till min wc och vänta där tills det var över. Vet inte vad mitt sömnhuvud tänkte på just då men min prioritering var att sätta på mig kläder ifall vi skulle behöva evakuera området. Hur skulle jag kunna veta hur man agerar i en sådan situation? Efter 30 sekunder var det som tur över och vi började öppna våra dörrar till rummen för att se andras respons och reaktion efter jordbävningen. T.ex. jag som aldrig varit med om en jordbävning tidigare i mitt liv före Bali hann redan tänka på många saker före den var över. Känslan av att man inte kan göra någonting än att bara vänta fick också min hjärna att gå på övervarv. Under tiden märkte den lokala personalen här på villan ingenting. P.g.a deras lugna miner kunde också jag andas in och fortsätta sova en stund till. Inga stora skador skedde efter den jordbävningen som tur, endast lite oroligheter i trafiken. Som turist och studerande här i Bali känner jag mig kanske inte lika världsvan som jag trodde jag skulle vara. En händelse som denhär hör man oftast om i nyheterna, men man är inte själv där och bevittnar det. Orsaken till att jag kan skriva så är att Finland är faktiskt ett säkert land att bo i. Både geografiskt men också på andra plan. Men detta lär man sig av. Nu har jag hälften av tiden kvar här i Bali och massor att upptäcka ännu. En jordbävning av dehär slaget ska inte stoppa en lite ovärldsvan tjej på att se resten av vad Bali har att erbjuda...

Vår nästa upptäcktsfärd är ön Lombok och en kryssning till bl.a Komodo och andra öar runtom. Ska bli väldigt spännande! 😄

Nyheten hittar ni HÄR .


Likes

Comments

Under vår första lovvecka av två bestämde vi oss att vara i Bali. Orsaken till detta var att vi ville bevittna en av Balis största händelser under året, NYEPI. Detta är en dag som pågår i 24 timmar, och iår var det från den 28.3 kl.6 på morgonen, till den 29.3 kl. 6 på morgonen. Ingen får lämna sina hus, flygfältet är stängt, inget onödigt ljud får man heller ha under dessa 24 timmar. Ifall man använde sig av lampor fick vi stänga för gardinerna vid dörrarna. Dagen gick då mest till att sova sent, kolla på serier och mingla med de andra vid poolen.

Dagen före den 28.3 hölls paraden. De flesta lokala människorna i Kuta hade då jobbat på en egen staty i flera månader inför denna parad. Dessa statyer symboliserade djävulen och demoner. Enligt Baliborna är djävulen oftast bosatt i havet, medan gudarna och våra förfäder bor i bergen. Därför representerade många dessa statyer vattendjur av olika slag. Vissa av statyerna rörde på sig och vissa röt ut monsterrop så högt att t.o.m barnen blev skrämda. Alla hade en egen historia bakom sig och turister från olika hotell fick också rösta på sin favorit. Under kvällen uppträdde man med både dans och musik (Gamelan). Eftersom vi hade köpt den traditionella festklädseln under en exkursion med skolan tänkte vi att den måste självklart användas nu. Vi vill kunna använda den så mycket som möjligt nu under vår tid i Bali, när vi högst troligen inte kommer använda den mycket hemma i Finland sen. Reaktionerna från de lokala var mest positiva, väldigt glada blev de iallafall. Några ville ta bild med oss t.o.m! 😊

Onsdagen var dagen när allt brändes ner vid stranden, alla djävular av alla de slag skulle förstöras. Under denna dag fick vi äntligen gå ut igen från vårt villaområde, men mycket var ännu stängt p.g.a gårdagens tysta dag. Vi missade tyvärr nerbränningen för att vi hade fått fel tidpunkt, men vi förstod poängen och stannade för lite mat före vi sen åkte hem igen. En väldigt häftig upplevelse!


Likes

Comments

Nu sitter jag hemma i Kuta och tänkte ge en överblick av veckans händelser. Efter alla midterms (tentdagarna) belönade vi oss med ett biobesök. Vi hade hört mycket bra om den nya Beauty & The Beast, och det var helt klart värt det, en mycket sevärd film! Under torsdagen försökte vi ta oss i kragen och köra skoter till en fjärilpark, men efter att vi kört i tre timmar och äntligen hittat den säger personalen att fjärilarna kommer inte vara ute och flyga idag p.g.a regnet. Med känsla av frustration blandat med sömnbrist och hunger körde vi tillbaka och bestämde oss för att aldrig besöka en fjärilspark igen. 😂

På fredagen började vår resa till den nordliga delen av Bali. Vi tog ett mellanstopp vid en utsiktsplats där vi hade en fotosession vid en gunga och ett annat stop vid Balis högsta vattenfall. När vi anlände till Lovina hade vi inte så stora förväntningar, men vi märkte helt klart en skillnad mellan norra och södra Bali. Väldigt vackert och allt var nära till havet. Under kvällen försökte vi hitta oss en middagsplats, men det slutade med att vi blev skjytsade till ett närmare fem stjärnigt hotell där vi sen ändå bestämde oss för att äta på. Personalen var väldigt generös och erbjöd oss gratis skjyts tillbaka till vår egen villa för att vi ätit middag hos dem. Nästa morgon vaknade vi tidigt för att hinna se soluppgången. Vi hade bokat en båt där vi hade möjligheten att snorkla, och vi hade också turen att se delfiner i några sekunder. Resten av dagen tog vi det bara lugnt och besökte Lovinas bästa strandplats. På söndagen började vi färden hemåt, men allt blev lite senare än planerat p.g.a. en hinduparad som pågick i området. Längs med vägen stannade vi vid Banjar Hot Water Spring, detta var också något som jag inte upplevt tidigare men som var väldigt avkopplande. De sista två platserna före ankomsten hem till Kuta var ett Buddhist tempel (Brahmavihara-Arama) och ett Hindu Tempel (Pura Ulun Danu Beratan). Dessa var väldigt vackra byggnader och också en av de största sevärdheterna i Bali.

Det var en väldigt lyckad och givande resa. Passligt nu före Nyepi, det balinesiska nyåret. Mera om detta kommer när vi själva fått uppleva den.

Likes

Comments

Denhär veckan gick snabbare än många andra veckor, största orsaken till de tror jag är de kommande tentterna. Genom svårigheten när det kommer till kommunikationen med lärare så har vi inte haft det lättaste när det kommer till förståelse för vad som kommer till dessa tentter och hur dessa ska utövas. Många av proven är open book exams, dvs. vi har möjligheten att ta med oss våra anteckningar för att tyda våra svar och ge bra exempel. Det gillar jag, men alla dessa prov är inte sådana och man skulle gärna vilja veta isåfall hur detta ska gå till i praktiken. Men somsagt här stressar varken lärare eller annan personal, så därför orkar jag heller inte personligen ta detta som ett stressmoment.

Istället för läsning har det bl.a. varit mycket häng vid både poolen och de lokala ständerna. Vi har också haft en BBQ med alla andra som bor i samma gästhem som vi, en rolig kväll må jag säga! Roligaste för oss var att personalen, som vi ser som våra vänner här i de DUKUH, kom också och deltog i festligheterna.

Efter provveckan har vi ett välförtjänt lov på två veckor. Vi har redan hunnit planera lite när det gäller resor under den tiden, men för att inte avslöja för mycket så kan jag säga att bilder kommer, jag lovar!

Sist men inte minst tänkte jag fortsätta öva på min egengjorda indonesiska monolog som ska presenteras till min lärare på tisdag. Här har ni ett litet utdrag ur texten: "Setiap Senin, Selasa dan Rabu saya bangun tidur pada Tujuh (7) menit. Saya makan pagi pada setengah delapan (8). Sesudah itu, saya pergi ke Universitas Udayana di Jimbaran dengan skuter. Setelah itu saya belajar di universitas. Sesudah Universitas saya pergi ke Rumah atau di Pantai. Saya suka ke berenang dan berjemur."

Önska mig lycka till!

Likes

Comments

Jo, ibland är det inte alltid som en dans på rosor här i paradiset. Förra veckan var det skola enligt samma schema, men som ni vet får vi redan veckoslut efter onsdagens lektion. Vi passade på att inleda vårt veckoslut med att besöka våra medstuderandes villa, men det gick heller inte utan problem. Här är det nämligen väldigt lätt att åka vilse, så det tog oss lite längre än planerat. Något som kanske låter helt trevligt i Bali. Utforska nya platsen och se något du aldrig förväntat dig. Nåjo, kanske inte så fint och roligt i mörker. Efter festen beslöt vi oss för att köra hemåt där vi märkte att mitt batteri i skotern var helt dött och ingen fick den kickstartad heller efter många försök. Som tur löste sig allt och jag fick min skoter tillbaka nästa dag.

Denhär veckan började med att jag sade hejdå till Janica och Evelina som åkte till skolan utan mig denna gång. Jag bestämde mig att vila bort magsjukan som bråkat redan i några dagar. Med mycket vätska och småätande kom jag tillbaka till verkligheten och kunde hänga på igen på onsdag. På torsdagen hade vi skola genom att vi anmält oss till en balinesisk skrift kurs. Där lärde vi oss att skriva våra namn och födelsedatum. En väldigt fin och dyrbar kulturrikedom. Vi har också hunnit utforska mer av Bali denhär veckan. Under de senaste veckorna har vi besökt flera stränder som t.ex. Nyang-Nyang beach och Seminyak. Vi besökte också Uluwatu templet som ligger på en av de finaste platserna i hela Bali. Utsikten där är helt obeskrivlig. Vi tog oss också en heldag igår i Ubud, denna gång körde vi med våra skotrar. Vi började med lunch före vi sedan gick omkring marknaden och centrum. Ett av mina favorit platser denna vecka var ändå vattenfallet vid Tukad Cepung. Vattenfallet var belägen i en grotta där redan själva färden dit var ett äventyr. Mycket klättring och trappor må ja säga. Men så värt det.

Tankarna hem har också kommit under den tiden jag fått vila och vara själv p.g.a min mage. Men det känns bra att ha de som väntar på en när man kommer hem igen. Ed Sheerans nya album Divide har gett mig både styrka och tid för att samla dessa tankar. En låt i albumet vid namn "Supermarket Flowers" och speciellt orden: "I hope that I see the world as you did, cause I know a life with love is a life that's been lived" (Jag hoppas jag ser världen som du såg den, för jag vet att ett liv med kärlek är ett liv som blivit levt.) vill jag personligen tillägna till min bortgångna moster som aldrig kommer lämna mina tankar så länge jag själv lever på denna jord.

Nu börjar jag ändå med min sista vecka i skolan före Midterms. Det är något som kanske inte prioriterats under vistelsen här, men som också är själva anledningen till utbytet. Vi har ändå lärt oss mycket genom att bara vara omringade av Bali i två månader så det ska nog inte vara ett problem.


Likes

Comments

Under förra veckan hade vi ganska raskt schema under alla våra lediga dagar. På torsdagen hade Asia Exchange ordnat rafting till oss. Det var en sak som gjorde mig lite nervös, men bestämde mig ändå för att anmäla mig. Är väldigt glad att jag gjorde det! Roligaste under raftingen var vattenfallet som vi åkte nerför med vår båt, kommer ännu ihåg adrenalinkicken man fick under de två sekunder som de pågick. Något som jag gärna skulle göra om igen. Annars var det en väldigt lugn typ av rafting där vi också hade möjligheten att se oss omkring på den fina naturen. Fredag var vår vilodag. Vi vaknade när vi ville vakna, åt när vi ville äta och gjorde det vi hade lust med. Mot kvällen åkte Janica och jag till köpcentret som vi har här nära där vi bor. Vi trodde att vi skulle dit för att köpa skor, men det slutade med att vi satt och såg på uppträdanden i hiphop av både äldre och yngre dansare. Genom att hela evenemanget i köpcentret gick på indonesiska förstod vi oftast inte vad som hände. Men vi njöt av de fina dansuppträdandena. Vi hade också turen att se en lång bilparad längs med vägen mellan stranden och köpcentret. Utan en aning om vad som hände frågade vi en lokal taxichaufför varför folkmängden står vid huvudvägen. Det var nämligen Indonesiens president som körde förbi just under den tiden vi endast skulle köpa skor. Allt kan hända!

Till lördagen hade vi bokat en privatchaufför hela dagen för att köra oss runt i Ubud. Ubud sägs vara en av de kulturrikaste städerna i Bali. Kan gott instämma. Vi stannade först för att se på handmålade dukar och andra lokala hantverk. Där fortsatte vi för att äta lunch vid en vegansk restaurang vid namn Alchemy. Stället hade också sin egen hälsobutik. Något av det godaste veganmaten jag ätit under hela mitt liv. Väldigt bra smaksatt fast det inte fanns några animaliska produkter. Väldigt imponerad. Efter lunchen besökte vi Apskogen eller The Monkey Forest. Där fick aporna hoppa och springa fria. Där var det viktigt att inte ha några lösa föremål genom att dessa apor vet hur man hanterar turister. Efter besöket lämnade vi stället endast med ett örhänge mindre. Men aporna var ändå snälla och väldigt söta. Våra sista besök för dagen var de berömda risfälten och Tegenungan Waterfall. Båda var väldigt vackra och sevärda platser.

På söndag hittade vi oss äntligen till Canggu och stranden efter två timmars körning med skoter. Att hitta sig till nya platser här i Bali är inte det lättaste. Genom att GPS:en kan visa något helt annat, och Bali har heller inte de noggrannaste gatuskyltarna. Men efter att vi frågat lokala, sökt på nätet och fått hjälp av en främling kom vi äntligen fram. Vi hann ändå bra till solnedgången som var själva orsaken till vårt besök.

Där rök alltså en vecka till. Det känns som det börjar gå väldigt snabbt nu. Snart börjar våra Midterms och då har redan hälften av tiden här i Bali flugit iväg. Något som jag ännu har lite svårt att förstå.


Likes

Comments