Header

Min förkylning är fortfarande ett faktum MEN är det Valborg i Uppsala. Och ens allra bästa vän dessutom är här. Ja, då tar man sig in till stan iaf. Hela staden är i fest. Folk utifrån tänker att jäklar vad Uppsalabor är glada människor. Ja, absolut. Men så är det också Uppsalas mest glansfulla dag. En härlig och häftig dag helt enkelt. Men inte som en vardag här.

Jag & bästis Frida satte oss faktiskt på ett fik och åt lunch ihop. På samma klockslag där man enligt Valborgsschemat skall sitta i Ekonomikumparken. Det var mysigare på caféet. Skön stund. Vi är väldigt lika. Det är skönt att få prata ut om saker som man tror man är ensam om att tycka. Men så visar det sig att mina tankar är hennes, och tvärtom. Hon är helt fantastiskt. Ikväll ska jag dit & grilla. Om jag hade fått önska något vore det helt klart att bo närmare henne. Hon ger energi!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Happ. Här sitter jag i soffan med en kopp te och MASSA honung. Sur som en citron dock. Inte söt som honung. Sjuk. Inställt långpass idag pga den där halsen och den där näsan som sitter mitt i fejjan. Just nu hade den gärna fått kapas av. Passets startskott var vid kl tio och vid halv tio ringde jag mor min om råd. Ja. 23 år. Pluggat medicin i 4 år. Kan inte ta beslut om en jäkla förkylning. Patetiskt. Men jag ville ju så gärna springa det där passet. Hon sa ju precis det jag redan visste, men skönt att höra det från henne. Jag är otroligt sällan sjuk. Eller jag definierar mig sällan som sjuk. Egentligen inte ens nu. Kanske upprör någon. "Håll dig hemma om du är sjuk." Men faktum är att jag sällan är sjuk. Annars står jag också på den där sidan där man tycker att man ska hålla sig hemma om man är sjuk. Inkuberad. Långt ifrån friska. Bara svårt att leva upp till de själv.

Det knasiga var att jag igår ändå sprang ett distanspass med fartökningar. Något jag nu i efterhand nog inte borde gjort. Kroppen var inte fit for fight vilket såklart först kändes efteråt.

Gårdagens kväll blev dock som planerad. Grill, vin och gotter. Det var mysigt att spendera lite tid ihop på en fredag med sambon min. Det är inte så ofta tyvärr. Åh han är ju väldigt fin att hänga med!



Likes

Comments

Morgonmorgon! Höjer kroppens koffeinnivå med en kanna kaffe som sväljs ner i en rätt smärtsam strupe. Det är inte ofta jag åker på sjukor. Jag får nog se mig själv som lyckligt lottad. Tacka immunförsvaret osv. Men. Alltid ett men. Jag har nu dragit på mig något som har lagt sig bekvämt i min hals. Svullen, slemmig och andra s-ord som gör det besvärligt att svälja. Nog om det. Vill ju inte att inlägget ska bli negativt osv.

Gårdagens kväll blev bak-kväll! Inte till mig. Utan till de som undervisat oss på slakteriet. Det blev en sockerkaka med smak av kardemumma. Min sambo godkände det hela. Alltså inte själva bakandet. Det hade varit lite läskigt kontrollerande. Utan själva smaken på kakan. Men han är tacksam att baka till. Gillar allt. Njuter av en pannacotta gjord på endast majonnäs och sylt. Ett skämt från någons sida som inte framgick av sig själv direkt. Var tog hans smaklökar vägen? Jag klagar inte. Jag är inte direkt någon stjärna i köket.

Jag körde även styrka på gymmet igår. Men kroppen min är rätt stel sen veckans träning så jag tog det rätt försiktigt. Men styrka är kul ändå. Roligare ju starkare man blir. Inte konstigt nog.

Ikväll hoppas jag på att kunna få till ett distanspass men får se vad halsen tillåter. Annars blir det förhoppningvis invigning av grillen och kanske ett glas rött. Det blir fint det.

Njut av fredag!

Förresten, vi har skaffat katt under vintern också. Han förtjänar ett längre inlägg. Underbar individ. När hund/hästmänniska blir kattmänniska. Den resan ska jag berätta någon dag.

Likes

Comments

Ja, var ska detta sluta. Har jag blivit bloggsugen igen? Ja men kanske, kanske hör det mina somrar till. Blogg och livet går i ide det mörka vinterhalvåret och sen när allt blommar, blommar även bloggen ut. Blommar kanske är att överdriva, men några rader kan jag allt knåpa ihop.

I knåpande stund sitter jag i en av ULs gula maskar (läs bussar) som slingrar sig ut mot Ultuna där hem är. Eller i alla fall ett av mina hem. Göteborg är ju också hem. Mest för min familj är hem för mig. Fasiken vad jag saknar dem.

Jag har precis avverkat ett pass med RunAcademy vilket alltid gör mig lycklig. Idag stod backstyrka på schemat. Vi varvade med vanliga backintervaller och löpskolning uppför. Väldigt nyttigt. De där med att behärska tekniken är svårare gjort än sagt. Men jag kämpar på.

Utöver allt ovan babbel har jag även idag övat på bedövning inför avlivning av nötkreatur. Speciell upplevelse som tog mer på nerverna en man kunde tro. Nu är första gången i alla fall gjord. Det får räknas som ett stort steg. Det där vill man kunna göra bra för djurets skull. Som tur var gick det väldigt bra idag.

Ha en fin snöig, regnig och solig kväll. April fortsätter som vanligt. I någorlunda väderkaos.


📸: Runacademy, lånad bild

Likes

Comments

Jag fick ett mail från nouw.com angående min blogg och dess ytterst minimala statistik, haha. Aja även om den siffran blinkade lågt så blev jag rätt glad av att gå in och läsa lite om vad jag hade för mig innan den mörka vintern kom. Det var bilder på sol, bruna ben och glass. Sånt där som gör en lycklig. Nu är det snart sommar igen och jag vet varken bu eller bä. Jag hoppas såklart att den blir bra men den blir nog annorlunda från tidigare år. Jag har de tre senaste somrarna jobbat på en klinik hemma hos mina föräldrar på så kallade Bästkusten. I år skall jag stanna i Uppsala och jobba på skolans klinik. Det är egentligen en stor dröm för mig som har kommit i uppfyllelse men det har inte gått som en dans på rosor att få det jobbet så att säga. Jag hade väldigt gärna arbetat även under terminerna men det har tyvärr inte blivit så.

Annars har detta året startat med otroligt mycket ny kunskap. Min klass roterar just nu runt på skolans olika kliniker - smådjur, ambulans, idisslare, slakteri, häst osv. Jag hade de stora nöjet att starta på Smådjursavdelningen och blev helt frälst. Jag ser verkligen en framtid inom det. Antingen vill jag satsa på akutvård eller något inom internmedicin tror jag.

Löpningen rullar på. Det har blivit några mil över vintern. Jag är faktiskt med i Runacademy i år istället vilket är väldigt roligt. Så kul att träffa nya människor med likasinnad glädje för träning. Dessutom fantastiskt att höra om alla andras utbildningar och jobb. Ibland fastnar man i sin lilla veterinär-bubbla och tänker att alla gör likadant som en själv. Så är det icke!

På återseende!

Likes

Comments