View tracker

En ständig huvudvärk är vad jag har, jag kommer inte ihåg senats jag inte hade ont i huvudet under en dag. Jag var tidigare idag ute på en promenad i det kyliga höstvädret och sen dess har huvudvärken hållit i sig, nu är det värre än på länge.
Jag vet inte vad det beror på riktigt, eftersom att jag får ont i huvudet trots att jag använder mina glasögon. Resten av kvällen blir det iallafall sängen och vila, det känns som det ända sättet att bli av med det är att vänta ut de 😪
Godnatt från en trött och less Emelie 🌸

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Nu under flera månaders tid har jag nästan varje vecka känt mig hängig och slö, känt den känslan man känner precis innan man blir sjuk. Men jag blir aldrig sjuk, utan jag kommer bara till det där dryga mellanstadiet och sedan vänder det och jag blir piggare. Sedan är det samma visa om och om igen. 

Idag har jag inte känt mig särskilt pigg, jag har knappt sovit något inatt pga att jag kallsvettats som en tok. Under dagen har jag haft huvudvärk, magont, värk i muskler & leder samt illamående och en otroligt dålig matlust. 

Det är nästan så jag hoppas att det får bryta ut nu och att jag blir sjuk på riktigt i några dagar så att jag sedan får slippa detta! Nu tänker jag bara ligga nerbäddad och vänta in sjukan 😠

Likes

Comments

View tracker

I förrgår fick jag hem något väldigt fint på posten, något som redan nu betyder väldigt mycket för mig.

Det jag fick var ett armband som mina föräldrar beställt från Aldrig ensam. (länk till deras hemsida samt mer info)



Jag kommer verkligen att bära detta med stolthet och det sitter nu där det sitter, och jag kommer aldrig att ta av det. Jag vill påminna mig själv och andra att man aldrig ensam. Alla är värdefull och unika, alla är värd att må bra och kommer en dag att bli fri från sin psykiska ohälsa (om man nu lider av det). 

Det finaste med detta armband är att det påminner mig om att jag under min resa mot psykiskt välmående ​aldrig någonsin​ är ensam. 

Likes

Comments

Idag kände jag att det var dags för lite förändring i mitt liv, jag bestämde mig för att börja om helt och skaffa ett nytt instagramkonto. Jag har gjort det flera gånger tidigare men har alltid fallit tillbaka i samma spår.

Mitt feed har för det mesta bestått av en massa fitnessmodeller och träningskonton. Detta ser jag som både bra och dåligt då jag älskar träning och allt där omkring, men pga min just nu skeva bild angående det anser jag att det inte är bra för mig och mitt tillfrisknande. Jag började helt enkelt om, gjorde ett nytt konto där jag nu ska se till att välja vilka konton jag följer med noggrannhet.

Så gå jättegärna in och följ mig, mitt nya konto heter westrinemelie 😊

Likes

Comments

En lugn och stillsam dag som vanligt, jag börjar känna att mitt liv inte är särskilt spännande eller händelserikt. Trots att det kan ses som relativt långtråkigt så uppskattar jag dagar som dessa, det ända negativa är att jag trots lugnet känner konstant stress. Jag stressar över något jag själv inte ens vet om, kanske stressar jag över att jag har en för avslappnad vardag, hur det nu skulle kunna vara så vet jag inte.
Jag är iallafall stressad.

Under dagen har jag för det mesta glidit runt som ett spöke här hemma. Jag har målat mina naglar, tagit reda på min och min brors rena tvätt, gjort mat som jag sedan ätit och tagit en liten promenad.

Promenaden var det jag kände var mest behövligt, trots min värkande fot. Jag lyckades tappa en tonfiskburk på foten igår när jag skulle packa upp matvaror 😂 och det ledde i sin tur till ett blåmärke som gör sig påmint så fort jag rör på foten, men en prommis på 45 minuter blev det i vilket fall

En positiv sak med denna dag är att det nu är officiellt höst, då jag under min promenad bar både mössa och vantar eftersom det varit runt 2-3 grader "varmt" hela dagen, och luften har varit väldigt frisk vilket är en av de bästa sakerna med hösten!

Resten av dagen kommer att spenderas genom att bara vara, kanske städa eller slöa framför en film på sofflocket, vad det än blir så kommer det inte innehålla någon form av action

Likes

Comments

​Min depression har tagit över mig totalt och jag mår värre än någonsin. Känslan jag känner just nu har aldrig tidigare varit så stark, känslan av att inte leva. Jag lever inte, utan jag bara existerar. Jag går runt på denna jord i ett tomt skal, då min själv är på en helt annan plats, långt härifrån. Jag är inte min depression, men min depression är mig. Jag har levt med denna sjukdom i 5 år, och jag kommer inte ihåg vem eller hur jag är utan den. Jag kommer inte ihåg hur det är att leva.

Under dessa år har jag under vissa tillfällen mått bra, känt mig levande. Jag har vissa dagar nästan trott att jag blivit frisk, för att sedan fått ett lite extra hård spark av depressionen som bara lurat mig. Jag kan inte nämna ett tillfälle under dessa år då jag mått bra ​på riktigt​. Ska jag vara ärlig så kommer jag inte ihåg när jag senast var lycklig. 

Lycka är för mig väldigt svårt att känna eftersom att depressionen anser det vara överskattat, något jag inte behöver. Jag vet innerst inne att lycka och välmående är något riktigt fint, något alla levande varelser förtjänar och behöver. Trots att det just nu känns oerhört avlägset så vet jag att det en dag är min tur att få känna det, och att jag en vacker dag kommer vara fri från denna sjukdom.

Likes

Comments

Denna dag blev dagen då jag ofrivilligt slog personligt rekord i smörgåsätning, 11 stycken. 

Min hetsätning har varit VIDRIG under flera dagar nu, och det känns som att den bara kommer att bli värre om jag inte sätter stopp för det nu. Jag äter i smyg, jag äter bara för att jag kan, jag äter för att jag är uttråkad. Inga normala mängder mat, och ingen bra mat.

Från och med nu är det hårt mot hårt som gäller. Jag ska äta mycket och bra mat, ge min kropp all den näring och energi den behöver och förhoppningsvis få tillbaka mina hunger och mättnadskänslor. För jag ska bli fri, och jag ska bli frisk får denna äckliga sjukdom. 

Likes

Comments

Hela veckan har jag varit riktigt sugen på pizza, och idag var dagen då jag äntligen fick min efterlängtade mag-dödare. Denna helg har varit lugn, skön, helt utan måsten och med en hel del utmaningar.

Jag har ätit vitt bröd, glass, chokladpudding och nu pizza. Min mage har verkligen inte gillat de utan har sagt ifrån i from av riktiga magkramper samt svullnad som kan jämföras med en 8-månaders gravidmage. Men vad gör man inte för att sparka lite extra hårt på ätstörningen när den är lite extra jobbig?

Jag var från början ganska så osäker på om det ens var friskt att köpa en pizza bara för att man var sugen, och det är klart som korvspad att det är friskt! För vem gillar inte pizza? Och vem tackar nej till en pizza?

Det gick inte alls ångestfritt och min mage hatar numera mig efter detta, men gott var det och mätt blev jag 😊

En ganska komisk sak är att jag omedvetet bar en outfit som var ganska passande för ändamålet 🍕

Likes

Comments

Alltså hur mysig och fin är inte denna outfiten? Dessa saker blir verkligen mina nästa inköp! 😍

Likes

Comments

Inatt var den värsta natten på länge, med en otrolig smärta i magen och en hel del jobbiga tankar. Trots att jag var riktigt trött och lade mig i lagom tid så kunde jag verkligen inte sova, utan bara låg. Jag stirrade upp i taket och kände en känsla av tomhet, som att hela min själ bara var ett svart hål, och sedan kom ångesten och skuldkänslorna som ett knytnävsslag.

Ångesten över att jag åt 300g kvarg med granola efter middagen, ångest över att jag inte kände någon mättnad efter det. Jag skämdes så mycket, över en sak jag inte ens ska skämmas över. Min sjukdom har gjort så att mina hunger & mättnads-känslor är rubbade, och jag skäms över det!? Ingen människa ska behöva skämmas eller ha ångest över att vara sjuk, eller över de saker sjukdomen bidrar med. Mat är bra, och igår kväll kände min kropp att den behövde lite extra, vilket jag gav den och ska vara stolt över!

Jag har nog sovit 4 timmar som mest inatt, och det beror nog till största del på min mage. Blir den inte bättre snart så måste jag nog se över min kost lite extra eller söka vård, för jag står snart inte ut, men jag har inte orken eller viljan att behöva ändra något i min vardag just nu så det får nog bli ett läkarbesök framöver. 

Likes

Comments