View tracker

Im back fighters!
Jag har haft en tuff vinter och det har tagit mig ett tag att återhämta mig både psykiskt och fysiskt.

Träningen och kosten lades på hyllan helt. Det fanns ingen ork över och motivationen försvann. Hade även dragit på mig en knäskada.

Men nu ska jag ta tag i det igen och försöka att köra stenhårt igen. Förra veckan tränade jag nästan varje dag. Tog det förvisso relativt lugnt, men bättre köra igång långsamt när det var så länge sen jag tränade.
Måste börja tänka på att stretcha varje dag också. Det känns tungt, jag kommer inte ihåg det.

Ska försöka vara mer aktiv här nu. Det har hänt så mycket sedan sist. Helt galet!

Puss på er fina 😘

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Senaste veckorna så har jag varit tvungen att masa mig iväg till gymmet och ta itu med min träning själv. 

Jag har fortfarande inte speciellt stor koll på vad jag ska göra där och det blir lätt att jag bara kör samma schema om och om igen. 

Det som jag tycker är det jobbiga är att jag inte vet om jag gör rätt, och hur jag ska göra!!! Jag blir tokig på det här. Jag kollar på youtube och försöker läsa på men när jag kommer till gymmet blir jag så rädd och vet inte hur jag ska göra. Jag skäms liksom.

Det ända jag i dagsläget egentligen känner mig riktigt bekväm med det är squats, för det har jag fått göra så mycket, men ärligt. Jag vill lära mig alla maskiner och alla övningar. Jag vill veta hur jag kör rygg en dag, axlar, mage, ben, rumpa etc. 

Hur lärde ni er???

Likes

Comments

View tracker

Idag slutade jag jobbet ovanligt tidigt. Satt och drog mig kvar i brist på annat att göra när jag plötsligt kom att tänka på att jag ju faktiskt kunde gå och träna. Har en kille som jag börjat lära känna lite grann som jobbar i huset bredvid, så drog iväg ett mess till honom om han ville haka på. Sagt och gjort, det ville han.

Vi gick till mitt "gamla" gym som ligger där i närheten av mitt jobb. Jag visste att P inte skulle vara där idag. Det kändes lite olustigt när vi kom dit, det kändes tomt, ena tjejen i receptionen tittade lite konstigt på mig - jag sa nämligen att mitt kort ev strular lite och att jag kanske inte kommer in - de kollade upp mig i datorn och där står jag ju plötsligt skriven på ett annat gym - men den blonda kände igen mig sedan tidigare och sa att det absolut inte var några problem, brunetten däremot tittade lite konstigt på mig, det kändes som att hon såg rakt igenom mig, in i min själ och såg exakt vad som har skett och hänt mellan mig och P. Hennes ögon liksom smalnade och frös till för ett ögonblick, väldigt korta sekunder men tillräckligt för att jag skulle hinna uppfatta det.

Träningen gick iallafall bra. Det var riktigt roligt att träna med S. Vi hade kul och körde lite olika maskiner och även lite fria vikter.

Jag vet att jag inte borde kört benen idag eftersom jag körde dem med min pt igår. Var detta jättefel av mig??

Försökte iallafall att fokusera på överkropp och mage. Jag är fortfarande väldigt ovan och orutinerad på att träna själv utan pt, men jag gör små, små framsteg, som detta idag.

Jag är stolt över mig själv. Faktiskt. En stor klapp på axeln. Jag är grym. Vilken jäkla resa jag har gjort och vad enormt mycket jag har vuxit som människa - både psykiskt, mentalt och fysiskt.

Mitt gamla liv känns så ofräscht, orent och passé. 

Det går! Det hår att skapa förändringar! ✨✨

Peace and out.

Likes

Comments

Det blev för mycket för mig med P. Jag blev för känslomässigt engagerad och alldeles för sårad för att kunna fortsätta vara kvar på det gymmet där jag tränade. Ja, vi tränade på samma gym, och på slutet var det riktigt ångestladdat och jobbigt. Så - vad gör jag när någonting känns fel. Jag ser till att må bra igen. Yes fighters! Det är så vi starka kvinnor jobbar!!!!

Jag har bytt gym och pt, och kör med en kille nu som är stenhård med mig och kör total slut på mig. Älskar det! Det är så grymt och bytet var en av de bästa sakerna jag har gjort. Jag är så nöjd med min nya pt och vi kommer bra överens. Vi boundar, har kul tillsammans.

Vi kör stenhårt och jag känner mig så bra och så stark i kroppen efter ett pass med honom.

Kommer att köra två dagar i veckan med honom nu tillsvidare. Måste köpa fler pt-timmar. Det svider lite, för det är inte helt billigt, men det får det fasen vara värt, jag försöker se det som en investering i mig själv för resten av livet. 

Mitt mål idag är inte detsamma som det var när jag började träna för några månader sedan. Nu vill jag bli riktigt vältränad och fit! Och stark.

Här är en inspirationsbild:


Så snyggt, men vill inte ha lika breda ben. Men typ, där är min figur jag strävar efter just nu.

Det nya gymmet är superfräscht. Jag verkligen älskar det! ÄLSKAR DET!

Det känns så bra i hela magen. Jag bara myser när jag kommer dit. Det blev verkligen helt rätt. Med ett stort R. Verkligen min stil. Känner mig redan så hemma där. Stod och surrade lite med en av killarna i repan idag. Jättetrevlig. Det känns så kul att få komma till ett nytt ställe, helt anonym, som ett nytt oskrivet blad, med erfarenhet, med en tränad kropp och bara köra. Ingen fokus som läggs på annat. Bara träning. Jag tror fasen att jag har blivit en riktig gym tjej, idag bredde jag ut mina prylar i omklädningsrummet och stod och fixade mig. Plattångade håret, sminkade mig osv. Kändes inget konstigt alls.

Nu är min motivation på topp igen och jag bara längtar efter gymmet igen.

Idag körde jag squats och sumo-marklyft med kettlebelles 28 kg, samt knäböj ifrån steppbräda med kettlebelles 20 kg (10 kg i varje hand). Skriver mest för min egen skull, kul att se utvecklingen. Min pt tycker att det är så roligt med mig, för han tycker att jag är så stark för att se ut som jag gör. Jag är ca 174 cm lång och väger ca 55 kg. "Du är stark. Det är ganska tunga vikter det där" säger han och jag märker att han är lite imponerad av hur mycket styrka och uthållighet det finns i den här tjejen.

Körde även lite maskiner, minns inte vad de heter, men det var för rygg och armar. Det är så kul att han lär mig maskinerna som ett naturligt inslag i pt-timmen så att jag ska kunna träna på egen hand. Jag har verkligen velat lära mig maskinerna. Där vid ett tillfälle så påminde han mig om att spänna magen och när han kände på den så sa han "Du har en riktigt hård mage - bra!". Sådana där små kommentarer ger mig styrka och jag inser att, shit, det finns nog lite potential i mig iallafall. Sen tränade vi magen mot en sådan där stående boll, vet inte vad den heter och jag var tvungen att köra utsträckta ben. Körde typ 10 sådana och sen ytterligare 10 med böjda knän högt. Det var riktigt utmattande. Jag klarade knappt de sista.

På torsdag kör vi igen - och det värsta - no more cardio for me!

Nix, inga fler powerwalks eller löprundor. Nu ska jag spara på varenda liten kalori som finns för att stoppa in i musklerna. Det känns väldigt ovant, jag som har kört cardio minst 3 ggr/veckan. Men nix, nu byter vi ut fettförbränningen till styrketräningen. Känns både läskigt men samtidigt skönt. Nu slipper jag den stressen och ångesten att hinna komma ut och förbränna. 

Låt som snurrat högt och mycket i mina högtalare senaste veckan, Everything is embarrassing med Sky Ferreira 💗

Det var allt för nu. Peace and out!

Likes

Comments

Jag har varit på landet och hälsat på mina föräldrar i helgen. Det har varit ett underbart väder och jag har passat på att köra både powerwalks på morgonen och löpning på kvällen. Var helt underbart att vara ute och gå imorse. Jag brukar dricka en Celsius innan morgoncardion, men ute hos mamma så fanns de inte att få tag i, så blev en svart kaffe bara. Solen sken och jag passade på att gå i bara en sport topp för att samtidigt få färg. Nytta med nöje eller vad säger ni? 😉

Slog dessutom personligt rekord enligt Runkeeper appen, så det var jättekul. Nu får jag en ordentlig morot att slå det. Vad synd att jag inte började använda den appen tidigare. Tog ner den för bara någon vecka sedan..

Kosten har gått sådär. Har inte ätit ngt onyttigt men däremot så missade jag mina mellanmål och lunchen vart alldeles för sen. Det är svårt att "ställa krav" när man är bortbjuden hos andra, dessutom så är inte mina föräldrar något vidare stöd när det gäller träningen och kosten. Min mamma ser det mest som en fåfäng grej och hon mutar mig hela tiden med onyttigheter. Ex igårkväll när vi skulle se en film så plockade de fram vin med ost och kex, och trots att jag tackade nej så tog de fram en extra tallrik till mig och tyckte "att jag kan väl iaf smaka". Jag stod emot, var visserligen inte ens kämpigt för jag var inte ens sugen, men kan känna mig lite ledsen att jag inte får något stöd eller peppning.

Likes

Comments

  • Jag fattar ingenting, men nu har datorn fått hit massa punkter vid alla stycken och jag förstår inte hur jag ska få bort dem! Så irriterande 😱
  • Jag vet inte vad det har tagit år mig den här veckan!? Hela veckan har gått åt helvete när det gäller kosten. Vet inte ens vart jag ska börja? Choklad, våfflor, vitt bröd, Ahlgens bilar, mer choklad. Blä.
  • Och så kommer ångesten och självföraktet och då straffar jag mig själv med ännu mera choklad. Då bokstavligen vräker jag i mig, hetsäter. Hatar det här. Känner mig så extremt misslyckad, att jag har världens sämsta karaktär, ingen disciplin, tjock, äcklig, känner mig som en förrädare gentemot min pt. Jag vågar inte ens berätta för honom, hur och vad jag har ätit. Blir så ledsen på mig själv, men det är så himla svårt. Speciellt dom veckorna jag har barnen, allting är så himla stressigt, jag hinner inte äta någonting under dagen på jobbet, tokstressar hem, ska laga mat till dem och BAM! Just där trycker jag i mig en näve choklad, eller så äter jag onödigt mycket mat. Blir så himla ledsen. 
  • Sen så har den här veckan varit ganska tungt mentalt. Har haft ångest och mycket funderingar. Försöker att ta lätt på tillvaron men det finns plötsligt så mycket tid över som jag inte har haft förr. Nu upptar ju det här med träningen och kosten all min tid - jag måste tänka på att äta, när jag ska äta och vad jag ska äta. Allt går ut på att tänka - äta rätt! Och jag tycker verkligen att det är jättejobbigt. Jag är inte van vid att äta och varje gång jag gör det så känns det fel. Gammal ätstörningsproblematik. 
  • Träningen funkar ju, det är det minsta problemet - jag går dit och gör det jag ska göra, men sen har jag så mycket "ledig" tid och jag är inte van vid det. Så det är en hel del tankar och funderingar som har satts igång. Tankar och känslor. Jag känner mig i ganska obalans just nu, nästan lite som att vara i en identitetskris. Vem är jag? Vad gör jag? Är det här rätt? Kommer detta att bli bra? Kommer jag att lyckas?
  • Alkoholen i sig är inte the big deal - the big deal är att inte festa, att inte mingla, att inte ragga, att fan inte ligga! Alla andra går ut, unnar sig vin, god mat, dejtar. Jag har suttit hemma, känns det som - och tittat på film. Jag har tom tittat på David Hasselhoffs egna talkshow. Då är det fasen illa!!! Så groteskt tråkigt. Och ensamt. Jag känner mig plötsligt så himla ensam.
  • Men jag ska inte ge upp. Från och med imorgon ska jag ta mig fan ge allt! Jag måste ge mig själv detta nu och inte deppa ihop. Jag ska sköta min kost, jag ska planera mina matlådor, planera min kost och INTE äta godis!
  • På jobbet är det inga problem - där har jag full kontroll över mig själv, utan det är när jag kommer hem och plötsligt sitter i en tom, ensam lägenhet som jag tappar disciplinen och kontrollen. Jag tycker att det går segt med kroppen och ser ingen större förändring, tvärtom, jag känner mig större, tjockare, klumpigare, det väller på sidorna av jeansen. Jag får panik. Min pt säger att det är fullt normalt när man börjar med styrketräning för att kroppen de första veckorna samlar på sig vätska, men jag blir ju givetvis livrädd. Jag tappar motivationen och vill bara återgå till mina gamla vanor och börja svälta mig själv igen. 
  • Det är läskigt hur den här killen P plötsligt har blivit en så stor del av mitt liv. Det skrämmer mig. Jag har nästan blivit lite betuttad i honom och det gillar jag inte alls. Det känns som att det ligger en attraktion i luften mellan oss men samtidigt (nu ska jag INTE börja analysera) vet jag inte om jag bara inbillar mig. Han kanske är lika fliritg med alla, det kanske bara är sån han är? Han har ju tjej. Jag fattar ingenting.
  • Missförstå mig inte nu! Jag saknar inte mitt gamla liv, det är bara det att mitt nuvarande liv känns ganska tomt och ensamt just nu.

Likes

Comments

Som det ser ut i dagsläget så tränar jag med min pt två dagar/veckan och kör cardio själv på cykel på helgen, både lördag och söndag. Mitt matschema ser ut ungefär såhär; 

Frukost; 20 g kvarg, 1 kokt ägg och en kopp svart kaffe

Mellanmål; Proteinshake

Lunch; Sallad, keso, avokado, lax elr kyckling, tonfisk etc

Mellanmål: Proteinshake

Middag: Samma som lunchen

Jag är jäkligt less på keso! Men det går bra iaf. relativt bra iallafall. Jag har fortfarande svårt att motstå chokladen ibland - har cravings som jag aldrig någonsin har upplevt förr. Helt bisarrt, det är som att hela kroppen bara skriker efter fett och socker.  Det känns tufft, men imorgon kommer jag att länsa hemmet på allt onyttigt. Ska kasta det om inte annat.

Jag stötte på en kille förra helgen, vi kan kalla honom P. Vi har gemensamma bekanta. Han flirtar ganska oblygt och öppet med mig, det känns som om det ligger en laddning och attraktion i luften mellan oss, men jag är osäker, han kanske bara är väldigt flitig, utåtriktad och social. Han skriver till mig hela dagarna på Facebook och vill hitta på massa saker med mig. Men han har tjej och lever ett sambo liv med henne. Jag känner mig väldigt förvirrad. Det känns som en oerhört dålig ide att lägga ner energi och fokus på honom, men jag kan inte låta bli att bli glad när han hör av sig och han får mig att må så bra. Jag bör snarast försöka lägga min fokus på någon annan, men det är så svårt nu när jag inte går ut längre. Går ju inte ut längre utan kör helnyktert nu med tanke på träningen. Jag har varit ute på två AW´s men har kört nyktert då. Wow! Bara det!

Kanske borde regga mig på någon sån där dejtingsajt bara för att lägga mitt fokus på någon annan, men tvi, såna där sajter är ju verkligen inte min grej!!!

Likes

Comments

Idag skrev jag in barnen på barnpassningen på gymmet för första gången. Min pt hade gett mig 45 min på cykel med motstånd 6, men vi vart så sena, jag har inte fått in några rutiner på det här än, så jag hann tyvärr bara cykla i 20 min, så nu måste jag dit imorgon igen och köra mina 45 min.  Herregud vad omständligt allting blir när man har barn! Det tar så himla lång tid allting. Hur som helst, det gick bra, jag kände mest av stämningen där inne idag och det kändes helt okej.

Någonting som oroar mig är att har fått såna cravings senaste tiden - jag kan inte stå emot! Så jäkla illa, har ätiti choklad både igår och idag, skäms så över mig själv. Jag som alltid har haft total kontroll över vad jag ätit. Såhär kan och får det absolut inte fortsätta!

Jag är så sugen på att träna mer, men jag får inte göra det än för min pt, jag får inte överbelasta kroppen och dra på mig skador. 

Hittade några tänkvärda ord på Facebook igår som jag tyckte om och lade på minnet. De stämmer ju så bra.

´As I look back on my life

I realize that every time

I thought I was rejected from something good

I was actually being re-directed

to something better ´

Likes

Comments

Jag har skött mig sådär med kosten den här veckan. Det är väldigt svårt att plötsligt lära mig att äta. Min pt vill att jag ska äta upp mig lite så kommer träningen att ta effektivare sen säger han. Jag är alldeles för smal och svag, just nu finns det ingenting för musklerna att ta av. Jag har inget fett (säger han - jag är ju givetvis av en annan åsikt). 

Jag har börjat äta frukost, lunch och middag samt två mellanmål där emellan. Då kör jag proteinpulver. Det passar mig bra, jag är van vid pulvershakes. De har varit min vardag. 

Det har i övrigt varit en ganska så bra vecka, träningen har gått bra, jag känner mig duktig. Tycker om den känslan. Nu handlar det inte bara om att jag är snygg, utan nu presterar jag faktiskt något. Det gillar jag. 

Likes

Comments