Hej på er! Länge sedan nu men här kommer ett inlägg iallafall.

Jag och några av mina vänner har varit på Bråvalla de fyra senaste dagarna och tro mig, det har varit hur kul som helst. Vi jobbade dock så vi kunde inte se alla artister vi ville se och inte heller stå i publikhaven vilket inte alltid gjorde så mycket då vi ändå hörde musiken. Jag tycker ändå att vi fick en stor del av festivalupplevelsen trots att vi jobbade stora delar av den tid vi var där och jag är därför väldigt glad och nöjd med helheten.

Något som däremot inte gör min lika glad och nöjd är våldtäkten som skedde. En tjej på ca 15 år står i publiken på en av de största konserterna under hela Bråvalla. Hon blir våldtagen mitt i ett folkhav och ingen gör något. Hur kan detta ske och hur kunde mannen som gjorde detta komma undan med det? Att en tjej som vara ville gå på en festival och ha kul helt plötsligt blir våldtagen är helt ofattbart. Vi kvinnor har tyvärr lärt oss att alltid vara på vår vakt och jag tycker att det är så jävla synd att det ska behöva vara så. Män kommer undan med detta alldeles för ofta och det är helt ofattbart. Därför tycker jag att arrangörerna för Bråvalla tog helt rätt beslut i att inte hålla någon festival nästa år. Det är starkt av dem att ta en så pass stor ställning i denna fråga och verkligen säga emot dessa män som tror att de kan göra vad de vill, när de vill. Såklart är det synd att det ska behöva drabba alla som absolut inte utför våldtäkter, sexuella trakasserier eller liknande. Trots detta tycker jag att det blir väldigt mycket bättre i längden när arrangörerna ta ett så pass stort avstånd från de ofattbart hemska händelserna som sker för att visa att det absolut inte är okej.

Nu får vi hoppas på ändring i dessa mäns beteende till nästa festival, oavsett vilken. Till dess eller till nästa inlägg, ta hand om er!<3

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag vill verkligen tipsa er alla om denna poddserie gjord av två fantastiska tjejer, Mathilda och Andrea. De har gjort en poddserie som heter "var femte kvinna" där de pratar om sexuellt ofredande, sexuella övergrepp och våldtäkter med mera. Man får ta del av flera helt vanliga tjejers berättelser om när de har varit med om helt sjuka saker som oftast utförts av helt vanliga killar. Denna serie väcker så sjukt mycket ilska hos mig och jag blir så förbannad på att samhället låter detta ske, normaliserar det och sopar det under mattan. Inget av det som berättas i dessa historier ska egentligen få hända i ett modernt samhälle och det gör mig så förbannad att många av dessa tjejer inte ens fått det stöd de bör få och samtidigt behövt. Många av tjejerna fick skratt, bortförklaringar och förnekelse som svar när de berättade för andra vad som hade hänt. Det är helt sjukt och vi bör absolut uppmärksamma dessa fall mer än vad vi gör idag. Dessa tjejer och alla andra drabbade där ute som inte vågat berätta om sådana händelser eller de som det tyvärr antagligen kommer drabba i framtiden måste vi hjälpa. Vi måste jobba MYCKET för att förebygga dessa hemska saker kvinnor dagligen "måste" stå ut med och det kan vi endast göra tillsammans. Denna podd är absolut ett steg på vägen och jag uppmanar därför att ni alla går in och lyssnar på när de tar upp detta extremt viktiga ämne.

Ta hand om er.

Likes

Comments

Nu är det snart sommar och jag är så sjukt taggad!! Just nu är studiemotivationen nere på noll eftersom jag bara kan tänka på allt roligt jag kommer att hitta på i sommar. Jag ska bl.a. jobba med ett företag på Bråvalla och därmed även få festivalpass vilket är väldigt nice. Det kommer alltså bli en hel del häng där under de dagarna. Jag ska även jobba med flera av mina vänner vilket gör hela upplevelsen mycket bättre så vi kommer nog ha superkul med nice musik och härligt folk överallt. Någon vecka efter det drar jag och pappa till Menorca och stannar där i värmen i en vecka. Det ska bli hur skönt som helst att bara dra iväg och slippa tänka på skolan och lilla Linkan. Jag tror att jag behöver komma iväg lite under sommaren så det blir säkert några kortare resor till andra städer förutom utlandsresan. Det ska bli skönt att kunna åka till andra ställen där man bara kan dra runt och ha det bra och säkert ta lite fina bilder som kan komma upp här sen. Förutom det blir det väl bara att chilla och ta det allmänt lugnt vilket jag verkligen behöver redan nu känner jag men snart så!

Puss och kram så hörs vi snart!

Likes

Comments

Denna helg har varit hur bra som helst. För det första var det långhelg, vilket alltid är skönt, samt att jag inte hade överdrivet mycket plugg denna helg. Med andra ord kan det ju inte bli bättre! Under helgen har jag iallafall haft det hur bra som helst. Jag har träffat många av mina fina vänner, grillat, haft mysiga utekvällar och bara mått riktigt bra! Jag har även spelat lite golf vilket alltid är kul trots att jag inte är den bästa i världen kanske. Man får åtminstone vara ute i det vackra vädret som varit under hela helgen vilket var helt underbart och absolut varit pricken över i. Det var helt enkelt rent allmänt en riktigt välbehövlig helg och en sjukt bra uppladdning inför sommaren där jag hoppas på mer mysigt häng hela lovet med härliga personer. Att sommarlovet är så pass nära nu är ju dock helt sjukt. Jag har nog aldrig längtat så mycket som jag gör nu till sommaren men det är som sagt inte långt kvar nu vilket jag är väldigt tacksam över. Det är dock endel prov kvar för min del men det är det absolut värt med tanke på den långa ledigheten som kommer sedan.

Här får ni lite fina bilder från helgen och jag hoppas att ni har det bäst. Puss och kram!

Likes

Comments

Jag har haft en bra uppväxt ändå kan jag tycka. Jag har en pappa som jag vet älskar mig över allt annat, jag har min mamma som nästan alltid funnits med i bilden vilket både är bra och dåligt. Jag har inga syskon men det har dock inte stört mig så mycket då jag ofta kunnat ha härliga vänner runt mig som jag kunnat prata med om det mesta och umgås med. Det har nog aldrig varit ett problem för mig att prata med människor eller ha kul med nya kompisar. Ja, man kan väl säga att jag är och nästan alltid har varit en social person vilket på senare tid hjälpt mig en del med mitt välmående.

Innan högstadiet hade jag inte ens funderat över mitt välmående. Jag hade haft många vänner, skrattat mycket och njutit av barndomen. Sedan började vi högstadiet. Jag hamnade i en klass där jag hade ganska kul med de flesta men endast verkligen tyckte om två stycken (shoutout till er). Under sjuan, alltså när jag va 12 eller 13 år, började jag att utveckla ett självskadebeteende. Jag trivdes inte i klassen, var absolut inte bekväm i mig själv alls, jag kände mig inte alltid älskad hemma och kände inte att jag platsade riktigt någon stans. Jag började lida av ångest och var antagligen deprimerad under en period, inget jag fått bekräftat av någon psykolog eller liknande. Under sommarlovet mellan sjuan och åttan mådde jag riktigt dålig, fick grova ångestattacker och kände att det kanske blev bättre i en ny klass och bytte därför klass när vi började åttan. Jag nog aldrig känt mig så hemma som jag gjorde i den klassen. Alla var så välkomnande, trevliga och bara urgulliga. Trots detta mådde jag fortfarande dåligt och hade fortfarande mitt självskadebeteende som absolut inte blev bättre. Detta pågick ända fram tills två av mina fina vänner uppmärksammade det och berättade för min mentor som både ringde mina föräldrar samt genast gav mig en tid hos kuratorn på skolan. Såklart var jag inte så glad i stunden, det kändes som att världen skulle gå under och jag kunde inget annat än att bara bryta ihop. Jag skämdes för att mina föräldrar nu visste allt. I dagsläget inser jag dock hur bra det var att de fick reda på det eftersom att jag nu, tack vare all hjälp jag fått, både av vänner och familj samt professionell sådan, kommit så pass långt som jag faktiskt har. Jag mår just nu mycket bättre. Ångesten finns fortfarande kvar och jag kan få enorma dippar, extremt dåliga dagar samt att jag ganska ofta kan skapa problem för mig själv. Detta beror på att jag pga denna ångest som nu funnits i mig under nästan 4 år gör att jag övertänker, drar förhastade slutsatser och lägger för mycket lycka i andra människor eftersom att jag ser dem som en tryggare punkt än mig själv.

Att jag har gett andra all min lycka eftersom att jag inte kunnat och fortfarande har svårt att tycka om mig själv har det gett mig mängder av problem. Jag har exempelvis det mycket svårt att ta mig förbi uppbrottet med mitt ex eftersom att han i stort sett var min enda lycka som alltid fick mig att må bättre. Att denna trygga punkt försvann rubbade mig och min värld en hel del. Jag är nu istället tvungen att omfördela lyckan och kämpa allt vad jag kan för att lägga mycket av den i mig själv för att kunna gå iallafall ganska hel ur svåra situationer. Det är svårt men jag försöker. Jag har underbara vänner som jag vet stöttar mig hela vägen vilket är en mycket stor hjälp och jag är så sjukt tacksam för det.

Till alla er andra som kanske är i samma situation som jag är eller har varit i, snälla prata om det. Det kan vara med en vän men allra helst en vuxen, en kurator, en lärare du litar på eller en förälder. Detta har hjälpt mig så enormt mycket och ja, jag vet hur svårt det är att berätta om att man mår dåligt och jag avskyr att det ska "behöva" vara det. Du bör därför prata med någon du litar på, någon som du vet stöttar dig och vill dig väl. Att bara prata ut om det kan hjälpa så enormt mycket, hur konstigt det än låter. Så snälla var rädd om dig, prata med någon och du är älskad, det kan jag lova dig!

Likes

Comments

Hej på er!

Jag har insett att jag är en ganska tankspridd människa som skulle behöva skriva av sig lite och tänkte då att vad är bättre än en blogg?! Just nu funderar jag mest över ämnena feminism, psykisk ohälsa och lite kring träning då det är ett ganska nytt intresse för mig. Jag kommer antagligen att mestadels lägga ut tankar om vad jag hört, läst eller sett någonstans och saker jag känner kan vara viktiga att ta upp. Tabubelagda ämnen bör pratas om och det är jag inte rädd för att göra och kommer därför antagligen att ta upp det en del eftersom att det är så viktigt för mig.

Puss och hej på er och hoppas att ni ser fram emot detta lika mycket som jag gör!

Likes

Comments