Regnet vräker ner och det blåser kallt, hej hösten ✋🏻dock vill vi hellre ha den där fina hösten med färg glada löv, blå himmel och sådär lagom kallt!

Ska sätta mig på tåget ner mot Jönköping! Ska roa mig med att läsa historien om body store, väldigt intressant faktiskt 👌🏻

I morse avverkade jag ett ryggpass på gymmet, en av de bästa hittills! Den här dieten ger mig verkligen energi och jag känner mig både stark och pigg när jag är på gymmet, precis den känslan jag har eftersträvat länge 💪🏻 Innan jag började med dieten så åt jag väldigt lite vilket bidrog till att när jag tränade så kände jag mig svag och orkeslös i kroppen :/ Ett bevis på att maten är grunden för att kunna prestera på topp 🙌🏻

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Efter dagens lektion följde jag med min klass kompis Sofia hem gör att skriva klart vår inlämning, så nu är den klar ✔️ Skönt att få den gjord i tid och kan nu släppa den! På tal om Sofia så har hon fått sin lägenhet i helgen, otroligt fin var den och riktigt modern! Den blev renoverad för bara något år sedan så den är i toppskick! Jag kan verkligen gå och längta till den dagen jag köper lägenhet och kan få inreda den precis som jag vill 😍 Tyvärr är jag så kräsen av mig att jag vill ha en modern och fräsch lägenhet som gärna få vara ljus och öppen, inte direkt något för en studerande människa haha! Tänk vad roligt att få köpa massa inredningsprylar och blommor m.m 😀

Idag är det vilodag ifrån träningen, den får man absolut inte glömma! Jag tycker det där med vilodag är jobbigt efter jag älskar att röra på mig så det känns fel att inte gör det! Men som sagt kroppen behöver den för att återhämta sig:)

Likes

Comments

Jag blir alltid förundrar över hur chockade personer blir när jag berättar att min träning ofta utförs klockan 04.00 på morgonen, och att jag just nu följer ett kostschema. Den första frågan burkar oftast lyda - Hur kommer du ens upp ur sängen då? Svar: självdisciplin. Den andra frågan nu är- Hur kan du stå emot alla godsaker eller att äta vad man känner för? Svar: självdisciplin.

Svaret på de flesta frågor handlar i botten om självdisciplin som i grunden handlar om att jag hellre vill uppnå mina mål än att skita i träningen och sova några timmar längre eller att äta den där kladdkakan med kompisarna på rasten. För att få riktig själv disciplin så måste du vilja den där saker lite mer än de saker du "väljer bort". Dock anser inte jag att jag missar något då klockan ringer 03.45 för jag ÄLSKAR mina timmar ensam på gymmet. För mig blir det istället en belöning och ett sätt att koppla av skolan och jag kan fokusera på mig själv de timmarna innan dagen tar fart. Hade jag istället tränat på eftermiddagen hade tankarna hela tiden varit bland skolböckerna.

Sen tror jag även att självdisciplin är något man får bygga upp under en längre tid samt hela tiden arbeta med. Hur kom det sig då att jag har fått det och hur gjorde jag? För det första så har jag alltid satt upp höga min framför mig. Det kan vara allt ifrån skola, till träning, till något helt annat. Dessa mål har hela tiden betytt något för mig vilket ha gjort att jag hellre lägger tid på mina mål än på det där andra som man egentligen också vill göra, men som ändå inte väger lika tungt. Jag försöker också ta ett beslut, har jag bestämt mig så har jag bestämt mig. Då går det inte att dividera med sig själv om hur man ska göra. Det hela blir fruktansvärt mycket jobbigare och kanske väljer man fel? Att sluta dividera med mig själv har höjt min självdisciplin gånger tre, minst!

Vad menar jag med att dividera med sig själv ? Låt mig få ta ett exempel. Varje morgon när jag vaknar och klockan ringer tror ni väl inte att jag vaknar super pigg och skuttar upp i sängen? Nej inte dirket! Fast jag vet mycket väl om varför klockan ringer och vad som förväntas av mig, därför går jag upp ur sängen utan att egentligen längre lägga någon tanke bakom det. Förr kunde jag ligga där i sängen och fråga mig själv, ska jag verkligen gå upp? Det är ju så varmt och skönt, ska jag inte träna i kväll istället? Förtjänar jag inte lite sömn, jag är så trött. Alla dessa tankar gjorde allt mycket jobbigare. Jag visste mycket väl att jag måste gå upp och bara jag kommer till gymmet så känns det bättre, men ändå så ifrågasatte jag mig själv och mina mål.

Ett annat exempel kan vara att min mamma exempelvis frågar om jag ska ha mat, vi säger att det är en lördagskväll och de ha gjort tacos. Jag vet att jag går på kostschema nu och säger bara nej tack utan att lägga någon större vikt vid det. Jag har ju valt att göra detta och då är det så, punkt slut. Om vi spolar tillbaka tiden flera år så hade jag vid den tidpunkten dividerat med mig själv först, även om jag ändå inte skulle välja att äta tacos. Jag hade tänkt tankar som, en liten bit tacos skadar väl inte, jag har ju tränat idag. Eller det skadar väl inte men en liten bit, man måste ju få unna sig! Alla dessa tankar tar både kraft och energi men gör också själva processen mer krävande än vad den behöver vara. Under diet får man inte avvika från kostplanen så varför ens fråga sig det! När jag slutade att dividera med mig själv under pågående diet så blev allt mycket enklare. Jag äter i förhållande till mina mål,punkt.

Att sluta dividera med sig själv är ett sätt att bli mer disciplinerad. Det andra är att sätta upp mål som du verkligen vill uppnå, och där efter planera hur du ska nå dit. Gäller det exempelvis träning så kan ett träningsschema vara bra, där det står vilka dagar du ska träna och vad som ska utgöras. Här gäller det också att ha disciplin att följa schemat. Självklart finns det dagar då man inte känner för att träna alls, och det upplever alla som tränar! Det är då som det gäller att ha den styrkan att har du bestämt att träna idag så gör du det. Tänk känslan efteråt när man har gjort det istället för att skita i det!! Så himla härlig!


Det jag vill säga med detta inlägget är egentligen att att kan få självdisciplin och det finns flera sätt att göra det enklare för sig själv! Jag är stolt över att ha så bra självdisciplin när det gäller skola, träning, och kost. Detta är anledningen att jag kan hålls på med flera saker samtidigt!!


Likes

Comments

Startade denna måndag med ett biceps/ triceps pass på gymmet! Idag kände jag mig både stark och fylld med energi i kroppen 😀 Fattar inte hur man kan gå från att må så dåligt i kroppen ena dagen till att må hur bra som helst andra🙄 konstigt de där 🤔

Sitter på tåget just nu påväg till skolan. Läser lite i entreprenörs boken samtidigt som jag blickar ut mot de dimmiga landskapet. Det är alltid så fint att åka tåg tidigt på morgonen.

Sen har det börjat bli riktigt kallt på morgonen! Någon veckan till och sen behövs det vantar. Jag frös ordentligt när jag kom till gymmet så måste beställa en tjocktröja och ha på mig! Har ni tips på någon snygg!? :)

Hoppas ni får en bra start på den nya veckan :)
Vad är det för veckonummer nu förresten?😅

Likes

Comments

Har varit och träffat mina fantastiska vänner ifrån gymnasiet! Att alla vi just nu pluggar på universitet runt om i hela Sverige känns så overkligt och våra liv har verkligen förändrat bara på något år. Denna helgen åkte alla hem och då passade en brunch perfekt! Oroa er inte jag åt enligt mitt kostschema ;)

Annars så startade jag dagen med att släppa ut hästar och sedan vidare till gymmet. Dock så mådde jag fruktansvärt illa och spydde innan jag skulle gå där ifrån.. Vet inte riktigt varför jag mår så himla dåligt just nu och dags formen ändrar sig från minut till minut. Jag ska i alla fall ringa och boka en tid med min läkare i morgon så får vi kolla lite prover och så!

Resten av eftermiddagen ska jag göra matlådor, handla, skriva ut mina posters som ska upp på skolan i morgon, samt plugga lite:) dags att sätta fart med andra ord ;)

Likes

Comments

Redan som liten har jag alltid haft en övervikt, en övervikt som jag i tidig ålder blev medveten om. Kompisars kommentarer och vuxnas blickar var jag ständigt närvarande och jag förstod att jag var tjock. Mina föräldrar såg alltid till att jag rörde på mig och därav var jag aktiv i flera sporter. Jag har spelat fotboll, åkt konståkning, spelat badminton, dansat balett, vanlig dans, ridning m.m. Trots detta blev jag bara större och större. När jag började årskurs 5 så tog mamma med mig till gymmet som hon tränade på och där fick jag träffa en som skulle ge mig kostråd. Det var inte lätt för en tjej i min ålder att börja äta havregrynsgröt på morgonen eller sur naturell youghurt, men jag gjorde mitt bästa. Jag började också att gå på pass där, spinning och bodypump blev snabbt min grej. Men inte ens nu gick jag ner något speciellt i vikt.

Vid årskurs 6 började jag skämmas mycket för min kropp. Jag gick och höll in magen för att se smalare ut och blev mer medveten om vilka kläder jag köpte, viktigast var att de gjorde att jag såg smal ut. Innerst inne mådde jag dåligt och jag började träna mer, det hjälpte inte.

Åren gick och jag mådde sämre och sämre över min kropp. Mina föräldrar lätt mig prova den ena dieten efter den andra och visst jag kanske gick ner några kilo men det var av ren svält. Tillslut kunde jag inte hålla den dieten och jag gick upp i vikt igen. Jag har alltid hör det att "hur kan du vara så kraftigt fast du äter bra och tränar". Ja, det undrade vi också! Jag var den av barnen i familjen som åt bäst och tränade fast ändå hade en övervikt. Svårast var egentligen inte själva dieten utan det var att klara av att stå emot det FRUKTANSVÄRDA suget som jag hade efter mat. Det behövde inte var något speciellt utan bara mat. Jag förstod inte varför jag hade detta suget och trots att jag kanske hade ätit mig proppmätt så fanns det fortfarande kvar och detta suget höll på att göra mig galen.

Mina föräldrar har tagit mig till olika läkare och försökt att förklara mina problem med vikten, dock har ingen tagit mig på allvar och bara frågat "har du mens". Mitt svar var då alltid ja, och då menade det på att det inte var något fel på mig. Detta var de jobbigaste av allt. Jag kände någonstans att det kan inte var så här, hur kan jag var så tjock och varför går jag inte ner i vikt. Tack vare det här suget efter mat så har jag aldrig bara kunnat sluta att äta och svälta mig själv totalt, och glad ska jag ändå vara för det för annars hade det nog gått väldigt illa. Hur som helst så beskyllde jag mig själv för vikten, att jag var totalt misslyckad och jag hatade mig själv mer och mer. Jag undvek när jag blev äldre att gå på fester för jag skämdes för mycket, och när alla mina kompisar som var smala och fina stod där med massa killar runt omkring sig på dansgolvet så fick jag inte en enda blick ifrån en kille. Mina kvällar brukade sluta att jag med tårar rinnandes ner för kinderna gick hem igen. Problemet är att jag än idag undviker fester för att jag fortfarande skäms för mig själv och inte har någon självkänsla alls... Redan som liten tog jag ett steg tillbaka för att slippa riskera att få några kommentarer.

Efter jag blev sjuk med huvudvärken och gick upp ännu mer så fick jag nog. Jag ville inte se ut så här längre och önskade därför ett kost och träningsprogram av en fitness coach. Detta var vad jag fick och jag började programmet. Problemet var att jag satte alldeles för mycket press på mig själv. Jag åt lite, hade massor i skolan, hade en skada häst och ville inte vara på gymmet när det vara massa folk där så jag gick till gymmet kl 20.00 på kvällen och gick hem kl 23.00 och var i säng vid 00:30, observera att jag gick upp 05.00 varje morgon för att plugga. Allt detta blev för mycket och jag drabbades av panikångest och ångest. Efter de tre månaderna med schemat så fick jag sluta med det och jag gick tillbaka till gamla vanor. Åter igen gick jag upp de 10 kg jag gick ner.

Vid den här tidpunkten var jag redo att avsluta mitt liv. Jag ville inte leva såhär längre och jag sa till mamma att jag måste få rikitig hjälp för det är omöjligt att jag kan var såhär tjock. Min mamma höll med och skrev en egen remiss till endokrin mottagningen på KSS. Vi fick en tid ganska snabbt och även läkaren där reageade på min historia och såg på min kropp att något var fel, Hon tog prover och vi fick åka hem i väntan på svar. Inga av provsvaren var direkt avvikande så jag skickade till gyn för att kolla där. Som vanligt brukar läkarna aldig hitta något fel så jag hade inte förväntat mig något resultat, men när de gjorde ett ultraljud så säger plötsligt läkaren, " du lider av PCOS". Jag blev såklar väldigt chockad och visste varken ut eller in, hade aldrig hört om det tidigare och visste inte vad det betydde. När vi gick tillbaka till läkarens rum frågar han mig "vill du ha barn i framtiden", Jag blev så chockad att jag knappt inte fick fram ett svar utan nickade ja. Då sa han åt mig att återkomma i framtiden och tills dess är det inget de kan göra.

Jag förstod inget. Vaddå kan jag inte få barn`? Vad är det för sjukdom? Kan jag bota den eller göra något åt det? Inga svar fick jag utan jag lämnade rummet utan att veta något. Jag vet att jag ringde min mamma på dirketen och hon blev lika förvånad hon. Efter många forskingar på nätet fick jag själv fram att jag kan visst få barn, jag har ju liksom min mens och därför har jag PCO och inte PCOS. Jag läste också att man kunde var inslulinressistent och man hade denna sjukdomen och att man i så fall hade mörka fläckar på kroppen. Fläckar jag har och har sökt för ett antal gånger men ingen läkare har reagerat.

Jag har självklart väldigt ledsen över denna diagnosen då jag inte visste vad den innebär. Tack vare min fantastiska mamma som inte är den som nöjer sig med något efterforskade själv och fick fram en klinik i Uppsala som var experter på området. Väl där fick vi träffa en fantastik läkare som förklarade hela diagnosen. På direkten när han såg mig sa han att jag var insulin resistens och att jag skulle börja äta metformin. Jag hade många förhoppningar efter detta besöket om att det nu fanns ett sätt mig för att gå ner i vikt och att det skulle bli lättare. Visst något lättare blev det, men inte mycket. Vid återbesöket fick jag öka dosen metformin och läkaren förklarade att jag gjorde allt rätt och att jag faktiskt var en av de få kvinnorna som har regelbunden mens, troligtvis tack vare att jag tränar så pass mycket och äter rätt. Dock var inte de svaret jag ville ha och det kändes som jag var fast i en fet människas kropp. För sanningen är det att jag innerst inne inte ser mig som en tjock människa och sedan ser jag mig i spegel och det känns inte som jag... Vet inte hur många dagar jag och nätter jag har gråtit mig i genom för denna kroppen och viktens skull. Allt jag vill är att vara smal.

Vissa dagar hatar jag denna sjukdomen så mycket. Vissa dagar vill jag bara försvinna och slippa den otroliga smärta som jag bär på hela tiden. Varje dag varje minut så tänke jag på min vikt och mat. Jag får alltid dåligt samvete så fort jag äter något, även om det är nyttigt. Jag planerar allt i delalj, ex om jag äter såhär mycket då måste jag träna såhär och göra si och så. All min energi går till detta och blir det så att det går fel på vägen så mår jag väldigt dåligt.. Jag unviker att ibland att festa, Att festa för mig innebär att jag dricker alkohol --> jag går upp i vikt, plus att jag skäms för min kropp att jag inte vill vissa mig ute bland folk i min egen ålder, Det finns heller inga snygga festklänningar / kläder som jag känner mig snygg i.

PCO/PCOS har mer symptom än bara övervikt. Man kan också ha ökad behårighet av manlig typ, ackne, fett just kring magen, humörsväningar, depression m.m Det symptom jag jag har fått mest av är problem med vikten, de andra är att jag har väldiga humörsperioder, vilket jag har kommit på mig själv den sista tiden. Under vissa perioder typ precis innan mens så är jag extremt ledsen och jag gråta för vad som helst, andra perioder kan jag nästan vara deprimerad och andra hur motiverade och inspirerad som helst. Detta är också väldigt krävande för psyket att hålla på att växla i humör hela tiden och jag märke tyvärr att det påvkerar min familj, Mina bröder brukar liksom fråga mina föräldrar " är Emelie psyk idag eller" alltså att jag är på dåligt humör. Detta är verkligen hjärtkrossande för jag vill inte vara ett "problem" barn som håller på att växla humör, Jag vill vara glad, postivi och motiverad precis som mina syskon.

Jag önskar inte ens min värsta fiende denna sjukdomen och jag önskade att den hade blivit mer uppmärksammad. Det är såhär att 10% av alla kvinnor har denna diagnosen, men många vet inte om det! Tänkt om det hade funnits mer pengar inom sjukvården så kan kunde hittat ett sätt att hjälpa oss som har viktproblem, Det finns extrem många där ute som mår väldigt dåligt!! Vi är inte lata för att vi är överviktiga som många kan tro. Många människor har blivit förvånade när jag har berättat att jag tränar för att det kanske inte syns på mig. Men de har blivit väldigt chockade när de märker hur "vältränad" jag ändå är. Jag var den ENDA i min klass av tjejerna som fick ett MVG i idrott, trots att jag vi den tiden kanske vägen 30 kg mer än dem, de ni ;)

Jag är mitt i min resa mot en kropp som jag mår bra i. Det är otroligt tufft och det kräver extremt mycket av mig hela tiden. Emellanåt så vet jag inte hur jag ska orka och andra dagar går det bra. Mitt mål är att skaffa mig en vältränad kropp och hitta den balansen då jag känner mig nöjd över hur jag ser ut och inte behöver ha den pressen att jag måste gå ner massa i vikt, utan istället kunna då och då unna mig saker. Exempelvis kunna gå ut och festa utan att tänka på hur många kalorier jag har fått i mig och hur jag ska kunna kompensera detta.


Likes

Comments

Har precis avslutat ett långt samtal med min efterlängtade vän Isabell som numera är bosatt i Göteborg! :) Tiden har verkligen sprungit iväg det sista och jag har varit enormt fokuserad på plugget och därav har jag glömt att höra vad mina vänner har för sig ;) Härligt att få prata av sig lite i alla fall ;)

Idag var det en lång dag i skolan. Tågens gick som vanligt igen vilket jag tackar för och allt känns så mycket smidigare då! Dagen plugg har till mesta del bestått av affärsredovisning. Min grupp som har till uppgift att bokföra alla verifikationer som händer varje månad under ett år, samt göra ett bokslut på ett företag. Det är ca 200 sidor att trixa med och man är helt slut i hjärnan efter det 😅

I morgon är det fredag igen!? Känns som tiden aldrig har gått så fort som den gör just nu! Här är det bara måndag och fredag som gäller ;) Tänkte att jag skulle avsätta lite tid i morgon för att ta mig ut till stallet och rida en sväng, de är jag värd va ?;)

Likes

Comments

Sitter här bland mina böcker och filosoferar. Min tankar just nu kretsar till de där om man någon gång i livet känner sig redo? Ja menar innan jag fyllde 18 så trodde jag att bara jag blev 18 så kan jag allt och kommer att känna mig vuxen. Eller när man gick ur gymnasiet så skulle man känna sig så välförberedd inför universitetet. Inga av de känslorna kände jag när tiden väl var inne, tvärt om! När jag sitter här med affärsredovisnings boken och tänker på att jag ska kunna detta på riktigt blir jag nästan rädd! Är det verkligen meningen? När jag är klar med mina år på civilekonom programmet, kommer jag då känna mig redo att möta arbetslivet eller kommer jag vara en osäker före detta student? Ja tiden får väl utvisa! Dock tror jag inte att man någonsin känner sig redo, kanske är det en del av livet? Att  alltid ha en utmaning framför sig och på så viss utvecklas och växa i sin roll/roller. Vad tror ni ?:)

Likes

Comments

Startade dagen med en sovmorgon vilket var väldigt skönt och välbehövligt :) Det är otroligt viktigt att kroppen också får vila vilket innebär att det inte blir något tränat idag! Var hos kiropraktorn innan jag åkte till skolan och min rygg blir rakare och rakare! Det kommer kanske ta uppemot ett år innan den blir helt bra eftersom kroppen måste ställa om sig och bygga nya muskler i det "rätta" lägget.

Skolan idag gick också bra, vi arbetar vidare med företaget och snart närmar det sig trade show och då ska vi vissa upp våra trendiga kassar:)
Jag börjar att längta efter till att tågens går som vanligt igen. Det är ganska segt att sitta och köra mellan Falköping ock Jönköping, mycket bekvämare med tåg och man kan samtidigt plugga :)

Hoppas ni får en bra kväll :)

Likes

Comments

Åh, denna dagen kunde nog inte bli bättre än så här! Ena tandställningen är borta och jag fick 11/12 rätt på första tenta, yeeah!🙌🏻👊🏻 Tentan blev jag ändå gladast för eftersom jag fick chansa på 4 frågor och var helt säker på omtenta, men istället har jag samlat värdefulla poäng till den stora tentan :) vilken lättnad! Sen är det ju också ganska skönt att tandställningen i underkäken är borta, kommer bli snyggt sen när allt är klart! Helt värt det :)

Även om tentan är över så finns det alltid tusen andra saker att plugga på så här har vi inte tid att andas ut! Om mindre än 2 veckor väntas redovisning av företaget, inlämningsuppgift klar samt tenta nr 2, lets go!

Dieten rullar på bra! Dock är det väldigt konstigt att äta då himla mycket mat, ja ni ser ju min tallrik 😅 vanligtvis kanske jag äter knappt hälften av de där, men tydligen ska de vara så :) det enda som känns väldigt jobbigt är att inte få dricka någon celsius eller nocco på morgonen! Den har ju varit min räddning på morgonen när jag är trött så nu måste jag få kroppen att vakna till på andra sätt!

Ha en bra kväll 🌠

Likes

Comments