View tracker
Nouw Magazine

Jag kom hem sent samma kväll som jag hade fött fram fostret för jag ville inte vara kvar på sjukhuset nå mer ville bara hem.. Så fort jag kom hem så drog jag iväg ffrån mamma och till en vän som väntade på mig med grejer. Så var jag igång igen. Jag som hade tänt av och skulle iväg på behandling. Nu var jag inte alls lika sugen på att göra nån behandling. Men jag visste att det var precis det jag behövde för jag var så långt ifrån mig själv och sen var jag utan bostad och jag fick inte bo hos min mamma så länge jag var aktiv så nu var jag bostadslös också. Men den första tiden man är bostadlös så går det ju bra men efter ett tag så blir det jobbigt att bo runt hos vännner och man känner sig bara som en börda och som att man är iväg hela tiden. Men jag har alltid varit en driftig tjej som har haft många lösningar på problem. Så jag fixade ett tillfälligt boende, jag hyrde en husvagn av en som hyrde ut via en sida på internet. Det går alltid bra att bo första tiden innan dom fattar att dom har hyrt ut till en knarkare och då vill dom helst att man flyttar på en gång och så vart det denna gång med, jag hade för mycke spring och för många skumma typer som hyresvärden kallde det Men så blir det när man säljer och det var det jag var tvungen att göra för att kunna se om mitt opiat användande. Jag gick på mina möten som jag hade med soc och till slut så sa dom antingen så åker du frivilligt på behandling eller så får du ett LVM, så jag åkte iväg frivilligt. Först åkte jag på avgiftning och sen åkte jag till ett ställe som hette Öberga som låg i Älvsbyn men det stället är nerlagt nu. Det var ett kvinnohem men manshemmet låg i huset bredvid men vi fick inte prata med killarna och personalen åkte hem på kvällarna, så då var vi tjejer i killhuset och hängde. Under den här tiden var jaag ju tillsammans med han jag flyttade till Lycksele för. MEn efter kanske tre eller fyra veckor i behandlingen så gjorde jag slut med han för jag hade börjat hänga med en annan kille från mansbehandlingen. Fast jag vet inte om man kan kalla Öberga eett behandlinghem för det var inge grupp på dagarna och en gång i veckan så träffade man sin kontaktperson och gjorde upp ett veckoschema över vad som skulle göras under den veckan sen åkte man kanske ivög på nån aktivitet på helgen. EFter att jag varit där i en månad så fick jag en dags permis där jag åkte hem till Piteå med bussen. När jag klev av bussen så trodde jag att jag pissade på mig, där och då förstod jag att nånting var fel för jag fick riktigt ont i nedre delen av magen precis som när man har mensvärk fast tio gånger värre. Innan jag hade tagit mig från busstationen till cubus som ligger mitt i stan så hade jag blött ner hela mina byxor och det ran n blod efter benen. Så jag skyndade in på cubus och köpte byxor trosor och tamponger. Sen letade jag upp närmaste toalett där jag bytte om. Sen ringde jag behandlingshemmet och berättade vad som hade hänt och så träffade jag bara en som jag köpte dolcontin av och så for jag tillbaka till Öberga. För jag hade ingen lust eller ork till att springa på stan när jag mådde som jag gjorde. Den natten så fick jag inte sova mycke jag blödde så mycke att det tog ungefär tio minuter för mig att blöda igenom både tampongen och bindan jag hade på mig det var hemskt. Dagen efter så ringde vi till sjukhuset men dom trodde inte att det var någon fara utan om det fortsatte sådär så skulle vi återkomma vilket det gjorde. Jag blödde så kraftigt i tio dagar efter tio dagar fick jag åka till Sunderby sjukhus där jag hade gjort min abort. Och dom kollade upp mig och såg att jag hade en bit qav moderkakan kvar från när jag hade gjort aborten vilket hade lett till en inflamation i livmodern där av den kraftiga blödningen som jag hade. Och dom bestämde sig för att göra en skrapning eftersom att biten fortfarande var kvar fast jag hade blött så mycket. Så dom bokade en tid och jag kom tillbaka och gjorde skrapningen. Usch vilken panik jag hade när jag låg på uppvaket efteråt. Men det berättar jag om i nästa inlägg..


Fortsättning följer..

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag åkte hem samma kväll som jag hade fött fram fostret för jag var så drogsugen och visste att de väntade grejer där hemma som var mina, då så jag var igång i snurret igen. När jag anlände till Sunderby sjukhus så trodde jag att jag bara skulle behöva vara där ett par timmar för det var den informationen jag hade fått från Piteå lasarett men det stämde ju inte . Så jag var kvar där i ett och ett halvt dygn vilket var dom längsta i hela mitt liv. Men som tur var så behövde jag inte gå igenom det jobbiga dygnet själv utan jag hade min väninna med mig första dygnet sen var hon tvungen att åka och jobba men då kom min mamma och jag hoppas att både min mamma och min väninna som jag inte har kontakt med idag dock vet hur tacksam jag är över att dom fanns där för mig under dom dagar. Från början när jag låg där i sjukhus sängen så tackade jag nj till medicinen för det var smärtstillande och jag hade ju precis tänt av. Men det slutade med att jag fog medicinen förr jag pallade inte att ligga där och vara med mig själv för det hade jag inte varit på länge. Så jag visste precis hur det skulle sluta när jag tackade ja till medicinen där på sjukhuset. Jag visste att jag var tillbaka i snurret igen. 


Fortsättning följer! 

Likes

Comments

View tracker

När jag stod där i Lycksele själv så visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Jag kände mig så himla ensam just vid det tillfället. Han lämnade mig helt själv gravid i Lycksele med knappt nå pengar och lite knark, men han ville dock inte att jag skulle använda knarket jag hade kvar för han hade sönder verktygen innan han drog. Jag kände mig helt förtvivlad där jag stod i dörröppningen och såg bilen åka iväg. Jag ville bara ta en fix när jag stod där med det kunde jag inte, och jag ville inte använda heroinet på något annat sätt än att sätta det i armen. Men jag fick inte tag i några verktyg så jag snortade lite grann och rökte resten. Sen var jag tvungen att bestämma mig för vad jag skulle göra, så jag bestämde mig för att åka hem till Piteå och ta tag i mitt liv. Så jag packade ihop mina saker och satte mig på en buss hem till Piteå. När jag kom hem till Piteå så åkte jag hem till mamma och berättade allt för henne. Jag berättade att jag var gravid och att jag använde heroin, att jag ville in på behandling och att jag skulle göra abort. Jag är så tacksam över att jag hade min mamma just då. För hon ställde upp och hjälpte mig och helt plötsligt så kände jag mig inte så ensam. Det tog inte lång tid för mig att bli dålig för knarket var slut och inga pengar hade jag heller så jag och mamma åkte till 25:an för att jag ville lägga in mig på avgiftning. När vi väl är där och jag har träffat läkaren som konstaterar att jag är väldigt abstinent och behövs läggas in för avgiftning så nekar dom mig ändå att plats pga att det inte fanns plast. Och inte kunde dom skicka mig till nått annat ställe utan det var bara för mig att åka hem. Min mamma vart helt galen och undrade hur det ens var möjligt att dom får neka en människa avgiftning. Så jag fick köpa mig subutex och göra en snabb avgiftning hemma istället. Det är det värsta jag har varit med om. Mamma ringde runt till alla instanser som går att ringa och menade på att om jag tar en överdos och dör nu så är det på deras ansvar eftersom att jag vill ha hjälp men dom nekade mig. Efter en vecka drogfri så skulle jag genom gå aborten utan killen eftersom att han var på behandling. Eftersom att jag var så långt gången så fick jag först ta ett piller och sen två dagar senare åka till sunderbysjukhus och ta nå piller som framkallade värkar så att jag skulle föda fram fostret. Det är det absolut jobbigaste jag har varit med om, det  var en himla process och dessutom så fick jag massa smärtstillande, från början tackade jag nej till all smärtlindring men efter ett tag hade jag så ont att det gick bara inte. Efter två dygn på sjukhuset så födde jag fram fostret i ett bäcken i toastolen och fick åka hem. Jag är så tacksam över att jag hade en vän som ställde upp och var där med mig första dygnet och sen kom mamma dit. Jag hade aldrig fixat det själv kan jag säga.

Fortsättning följer 

Verktyg= Pump och kanyl 

Likes

Comments

Jag blev bara ledsen när jag fick veta att jag var gravid eftersom att jag visste att jag inte kunde behålla barnet som växte i mig eftersom att jag hade använt heroin dagligen 4-6månder. Så när jag satt dör på toa golvet och grät över vad jag skulle bli tvungen att göra så stod min kille inne i köket och gjorde i ordning en dos åt mig. Jag ville bara få i mig en och slippa tänka och skjuta fram allt som hade med verkligheten och ansvar att göra. Jag vet att det låter hemskt att det var det första jag gjorde när jag fick veta att jag var gravid men jag visste inge annat sätt att hantera situationen på än att fly, för det var det jag gjort hela mitt liv när jag tyckte att saker och ting blev för jobbigt för mig. Han kom in till mig på toa med en färdig lösning och när han gav mig den så gav han mig en kram och pussade mig och jag vet att han kramade mig länge och sa till mig det ordnar sig men du vet vad du måste göra. Det gjorde så ont i mig när han dom orden till mig  fast jag visste att det stämde. Men under den tiden så ville jag ha barn och familj med honom då precis då. Jag var så barnkär så det var sjukt det var det enda jag pratade om med min kille så fort jag såg nånting som hade med familj eller barn. Det var och vart ännu sjukare när jag fick reda på att jag var gravid det var knappt att han ville gå ut med mig där på slutet eftersom att jag bara pratade om det. Jag vet inte varför jag så gärna ville att han och jag skulle bilda en familj just då men kanske för att jag hoppades att det skulle förbättra våran relation och livs situation nog för att jag någonstans vet att det oftast bara gör det hela sämre. Han lovade mig att han skulle följa och göra aborten för jag skulle inte behöva genomlida en sådan jobbig sak själv. Men så plötsligt en dag så kom hans soc hem till oss för då skulle han åka iväg på behandling. Jag var så chockad över beskedet, jag stod verkligen och såg ut som ett frågetecken den förmiddagen. Men tydligen så var det bestämt sen en vecka tillbaka och han hade vetat om de en hel vecka utan att säga nånting. Så den förmiddagen drog han bara och där stod jag själv kvar i hans lägenhet i Lycksele gravid, ensam och med knark kvar på fickan.. 

Likes

Comments

Som sagt vi hade börjat pratat om att kanske åka på någon par behandling och att försöka fixa till våra liv så att vi kanske en vacker dag kunna skaffa barn och bilda oss en lite familj.. Under den tiden så var det verkligen det jag ville för jag trodde verkligen att han var den rätta, hur det nu skulle kunna vara rätt när det är ett på och av förhållande och det enda som förhållandet har och det som höll oss samman var drogerna. Men det insåg varken han eller jag under den tiden för vi visste ju vad kärlek var och vi älskade ju varandra. Jag kan med handen på hjärtat säga att än idag vet inte jag vad kärlek är och jag vet inte hur det känns att vara kär. För det jag har bara upplevt det jag har trott är kärlek men det är bara en sjuklig besatthet till en annan människa. Det har tagit mig lång tid att inse och ens våga erkänna det men så är det. Och det har jag och tacka drogerna för, för ett helt stört känslo liv det är vad jag har i dagens läge och jag vet inte ens om jag är kapabel att känna en del av alla känslor som alla "normala svenssons" känner. Men i alla fall under den tiden som vi pratade om behandling så började vi söka på olika ställen medans jag softade och tog det kanske inte på lika stort allvar som han gjorde, för helt plötsligt så berättade han att han skulle iväg på behandling om en månad. Jag vart helt chockad för Lycksele kommun ville inte betala någon behandling för mig och där stod jag och dessutom så hade jag haft en konstig känsla att jag var gravid ett ganska bra tah men inte vågat säga det till någon.. Men jag tog mod till mig och berättade det för han och vi gick och inför skaffade oss ett gravtest som visade att jag var gravid. Fan det fick bara inte hända just nu jag satt mitt på toa golvet hos min tjej kompis och grät och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var ju det här vi ville men inte nu inte nu.. Jag använde heroin dagligen och han också allt i mitt och hans liv var bara kaos och upp och ner.. För han var det helt glas klart vad vi skulle göra och det var ju en abort men det var inte lika klart för mig.. 

 

Fortsättning följer

Likes

Comments

Jag for tillbaka till Lycksele och jag kände mig lyckligare än vad jag hade gjort på länge, det kändes bra mellan mig och min karl och det var första gången på riktigt riktigt länge som det kändes så himla bra mellan oss. Ja under denna tid hände det inte så himla mycke utan det var ganska lugnt jag jobbade en hel del och så var det väldigt mycke droger som  florerade runt i kring mig och min kille. Vi hade börjat sälja en hel del för ska man ha råd och knark så måste man till slut börja sälja eller sälja sig själv för att kunna använda och varken han eller jag hade en tanke på att sälja oss själva till annat än till knarket för det kan man kanske säga att man har gjort mer än halva sitt liv.. Jag och min kille hade börjat prata om att kanske skaffa oss barn någon gång och ett stabilt liv där man jobbade och gjorde lite mer vardagliga saker. Men det var ett problem och det var drogerna för om vi inte hade haft några problem så hade vi slutat använda dom men nu var det ju ett problem och vi kunde inte bara slut hur mycke vi än ville så gick inte det. Så vi började prata om att kanske åka iväg på något behandlingshem vi skulle först på separata hem för att sen kunna åka iväg på en par behandling så att vi först och främst fick jobba med oss själva och sen jobba ihop så att våran relation hade en stabil grund att stå på.. Fortsättning följer..

 

 

 

Likes

Comments

Jag repade mig från helgen med den där killen men jag höll mig dock inte drogfri nå länge för det var ju det jag försökte göra efter den helgen, jag höll mig max två dagar drogfri efter den helgen. Jag pallade inte med att vara drogfri jag pallade inte med att känna allt som jag trodde och tänkte att jag skulle känna med tanke på att det var tre stycken inom loppet av fyra dagar som hade dött. Jag och den nya killen höll ihop vi for och bodde hos min mamma en vecka sen flyttade han ut och flyttade in hos sin låtsas pappa. Under den här tiden var det lite skakigt mellan han och mig för jag hade börjat dra mig undan från han. Jag kände bara att det hade börjat bli för mycke känslor mellan oss och jag pallade inte med det som det var just då fast det har jag aldrig pallat. Jag drog iväg och körde ett litet pundrace sen så sa jag till killen att jag skulle iväg på begravning och jag skulle komma tillbaka till Piteå på tre dagar. Jag vet inte vad som hände men jag vet att dessa tre dagar vart en och en halv månad och ett nytt nummer på min mobil. Jag åkte ner till Lycksele för att mitt ex ville ha med mig som stöd på begravningen och när han och jag träffades så vet jag inte vad som hände men det vart han och jag igen och därför vart det ett nytt nummer och istället för tre dagar så vart det en och en halv månad innan jag åkte tillbaka till Piteå. När jag kom tillbaka till Piteå så ville inte killen som jag hade innan jag for på begravningen träffa mig han ville inte ens prata med mig vilket är förståeligt, med tanke på att jag inte hade hört av mig till han på nästan två månader och så hade jag bara bytt nummer helt plötsligt. Men jag kan inte säga att jag just vid det tillfället kände allt för mycket det enda jag kände var att jag var tvungen att åka tillbaka till Lycksele så fort som möjligt för jag pallade inte att vara drogfri och det fanns inte mycke i Piteå som föll mig i smaken, det enda jag ville ha var min "stora kärlek" och med det menar jag heroinet. Fortsättning följer.. 

Likes

Comments

När han ringde mig och ville prata för att han mådde dåligt över sin kompis som precis hade dött i hans famn så var jag så jävla dryg och kall och fattade inte ens vad han sa typ. jag hade tryckt i mig så mycke droger och var totalt känslokall så samtalet avslutades ganska snabbt och det var inte förens han hade lagt på och inte ville prata mer med mig dom närmasta dagarna som jag insåg vad som verkligen hade hänt: Jag klev av från drogerna efter den helgen det kann dock lova att det var fan inte det lättaste men jag var drogfri i typ två dagar om ens det för det var för jobbigt: Jag orkade inte med allt som följde med där till när jag skulle vara drogfri, dessutom så när mitt ex ringde och ville prata med mig när kompisen hade dött så var det så att jag var hos en kille och ville inte riktigt erkänna det för han och denna ki)lle var nu vÄldigt intresserad av mig och jag pallade inte med han jag tyckte bara han var jobbig. Det har alltid varit så mellan denna kille och mig vi har kunnat umgås kanske en helg ibland sen har jag lessnat och dragit och så har det blivivt bråk och han har blivit sur på mig och så har vi inte pratat på ett par månader ibland har det nog kanske till och med varit ett åt i mellan och så gör vi samma sak och det slutar alltid på samma sätt: Att han sitter och känner sig sviken av mig för att jag bara drar därifrån för att jag pallar inte med han nå mer för det blir för mycke för mig på en och samma gång och då drar jag istället.. Det här med att jag bara drar ivÄg det är något som min pappa alltid har gjort när det har varit bråk hemma och jag har tagit till mig av det så nÄr det blir för mycke för mig så drar jag och kommer hem när det passar mig tycker jag; jag vet dock att det är helt  fel metod men det har funkat för mig och det funkar fortfarande. Det är som att när det blir för mycke känslor och sånt så orkar jag inte och då drar jag.. Jag är så himla rädd att bli sårad så då stänger jag av alla mina känslor och så drar jag för då slipper jag bli elak mot mina nära och kära tror jag eller har intalat mig det men jag är egentligen mer elak när jag bara drar iväg. Och jag vet om det egentligen men det förtränger jag allt för ofta för det är en av mina överlevnads strategier som jag har dragit på mig under mitt missbruk.. Fortsättinig förljer! 

Likes

Comments

Efter våran första vecka ihop så var det dags att åka hem och mitt hem var ju i Lycksele under den tiden. Så jag och kíllen åkte buss tillsammans fast han hoppade av i Skellefteå där hans mamma bodde och jag åkte vidare. Under denna period så var inte  jag och mitt ex från Lycksele inte tillsammans men det var inget ovanligt eftersom att det var ett typiskt på och av förhållande.Jag hade ett eget boende i Lycksele det enda som var jobbigt med det boendet var att det var vägg i vägg med exet. Och om jag inte minns det helt fel så under denna period så bråkade vi nästan konstant eftersom att han hade börjat misstänka att jag träffade nån när jag var hemma i Piteå, till en början så nekade jag till det men insåg ganska snabbt att det bara var jobbigare att ljuga och neka. Så jag berättade nästan hela sanningen fast jag vinklade om den lite grann till min fördel sen så var det ju så att jag inte hade någon som helst plikt att förklara för mitt ex i Lycksele. Men som jag skrev så berättade jag för han och det var enbart för att jag kände att jag inte riktigt kunde släppa taget om han, jag ville som ändå ha han där i bakgrunden för någonstans så hade vi ju hängt ihop i ett och ett halvt år. Sen så ville jag väl inte att någon i Lycksele skulle stöta på han, såg han lite grann som min egendom och det var ingen annan som skulle dit. Och så var det ett tag det var ingen som var där och försökte stöta på han men så småningom märkte ju brudarna att jag inte var i Lycksele lika mycke som tidigare och då tyckte dom det var fritt fram. Nu får ni inte glömma att under hela denna period så knarkar jag och håller på med opiaterna som var/är min stora kärlek här i livet.  Det är under denna period som tre stycken går bort inom loppet av en helg två stycken var vänner och en bekant. Det var två från Piteå och den tredje var från Vindeln. Mitt ex ringde mig natten den 27/3-10 och mådde riktigt dåligt för att en vän till han precis hade tagit en överdos och hade inte överlevt. Han ringde för han var i chock och behövde prata för det var han som hade gjort hjärt och lung räddning på vännen men han hade inte gått att rädda. Fortsättning följer....

Likes

Comments

Jag ska rätta till en av sakerna jag skrev i förra inlägget jag skrev att det var jag som hade pengarna och han kände folket visst var det så att han också hade pengar ibland och var det så att ingen av oss hade så lånade vi eller så driftade vi ihop det på ett eller annat sätt. Julen började närma sig och jag skulle hem till Piteå och fria jul med familjen. Det kändes väldigt skönt just då för det var väldigt gungit mellan mig och killen så det skulle bli en liten paus från den vardagliga kaosen. Det var julen -09 det var också min sista jul med min mormor men det visste jag inte då, hade jag gjorde det hade det kanske varit lite annorlunda eller jag hade varit lite annorlunda i alla fall. Jag åkte hem två dagar före julafton och där hemma i Piteå träffade jag en killkompis som jag inte hade sett på väldigt väldigt länge. Jag och han har varit kompisar i åtta eller nio år och vi kunde vara ifrån varandra ibland i flera månader utan ett ljud, men när vi väl träffades så var det som om vi hade sett dagen före. Men denna gång var det något som hade förändrat han hade förändrats jag hade också gjort det. Jag hade inte bara gått ner i vikt utan jag hade blivit annorlund till det positiva tyckte han och han hade mognat och hans förändring var också till det positiva. Så denna gång vart det  inte alls som det brukade vara. Vi har alltid haft en väldigt speciell relation till varandra. Vi har kunnat ha sex med varandra utan att blanda in massa känslor och svartsjuka det var det som var så skönt.. Jag kunde hjälpa han att ragga brudar på krogen och  och det samma gällde han. Han var min bästa vän, har aldrig haft en vän som han och kommer nog aldrig att hitta en sådan vän igen tror jag. Men när vi väl träffades den gången så var vi inte bara vänner utan det var nånting som var annorlunda, jag har funderat en hel del på det efteråt och jag vet att vi pratade om det också. Han var i en väldigt sårbar position i sitt liv och det var jag med. Eftersom att jag och killen hade det väldigt turbulent och det var ett på och av förhållande. Och jag vet livrädd för att vara ensam då fanns min bästa vän där och när han visade ett intresse för mig så vart jag upp över öronen kär i han också. Jag skulle egentligen inte nå länge i Piteå men det vart längre än planerat för att vi skulle kunna umgås. Vi var så kära och allt skulle bli så bra. Men det blir aldrig bra när man inleder en relation innan man har hunnit avsluta sin gamla och dessutom så inledde vi vår relation med att knarka i en vecka i streck om det nu inte var längre.

 

Fortsättning följer...

Likes

Comments