Hallå hallå!
Skrev inget igår för kände att jag inte hade så mycket att skriva. Det blev i alla fall ingen svetsning för mig då vi hade sexualkunskap istället, så har pratat med båda lärarna och jag ska göra det på tisdag nästa vecka istället. Har inte mycket kvar där tydligen så kommer förhoppningsvis bli klar på tisdag. Jag är ju den enda i min klass som fortfarande har svets 😁 Men det är skönt för då kan läraren stå med mig hela tiden och då känner jag ingen press på att jag ska vara duktigare än alla andra.

Sen utöver det har det väl inte hänt så mycket.
Skulle gå ner o röka nu för nån timme sen, måste gå ner o ställa mig utanför porten för får inte röka under fläkten här hemma, och porten har börjat strula nu så den stängs inte alltid så jag tog inte med mig nycklar. Gick ner och stängde porten försiktigt. Precis när jag tänt ciggen går porten igen???? Mamma sover och jag har inte nycklar med mig? Testade att gå runt och kollade om den porten var låst, för den är inte alltid det heller och jag hade sån tur alltså! Den var inte låst! Så satte dit en av tofflorna jag hade på mig och rökte klart och sen gick jag upp.

Nu har jag växtvärk i ena nedre delen av benet, typ precis vid foten men inte så långt ner vid hälen. Har verkligen jätteont, när jag inte rör foten känns den förlamad men det går att röra den. Har haft såhär några gånger nu under 2-3 veckor och jag har läst att är det såhär borde jag kontakta en läkare? Men det känns ju rätt så onödigt att kolla upp lite växtvärk? Nån som kan komma med nå tips?

Godnatt!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 23 readers

Likes

Comments

Hejhej, tänkte faktiskt ge det ett försök igen att börja blogga lite, har så mycket i mitt huvud och liv som jag vill få ut och jag har massa mål och förhoppningar och man kommer ju ingenstans om man inte gör något ellerhur?

Idag har jag och Nicklas varit tillsammans i 4 månader. Är lyckligast i världen med honom, han är verkligen den rätta för mig. Älskar honom mer och mer för varje dag, om det ens går? Han har aldrig haft ett förhållande förut och är väldigt blyg av sig, men han är helt underbar mot mig och visar verkligen att han bryr sig om mig och älskar mig. Typ när jag är ledsen eller arg backar han inte undan utan han finns för mig lite extra då, hur gullig är han inte? 😍

Men vad har hänt sen sist med mitt mående då? Börjar komma upp ur den senaste svackan nu. Såklart kommer det dagar då allt känns skit och jag bara vill sjunka under jorden, men det är inte lika illa som innan och definitivt inte lika ofta.
Sömnsvårigheterna är kvar och bup vill inte kolla över det än så länge utan dom vill endast fokusera på min andra medicin.
Dock har min "aggressiva ilska", som jag kallar den, kommit tillbaka. Det är den ilskan jag inte kan kontrollera och den kommer snabbt och intensivt. Min vanliga ilska blir jag mestadels bara sur men min aggressiva ilska är farlig, både för mig och andra. Jag kan säga saker jag inte menar, jag kan slå på saker eller människor och jag kan skada mig själv och andra. Men det är omedvetet då allt blir svart. Än så länge har jag någorlunda kontroll över den. Jag kan inte bestämma när den kommer och inte, men jag har kontroll så att det inte går för långt.

Vad har jag gjort idag då?
Somnade vid 05.00-05.30 imorse och vaknade av väckarklockan vid 11 men gick upp vid 12 och fixade mig. Sen tog jag bussen ner till stan och mötte upp Johanna med hennes bebis och kollade runt på stan på bebiskläder, och såklart gosade jag lite bebis. Vi tog en fika och sen skulle hon vidare. Då tog jag bussen hem och var hemma ungefär en timme till Nicklas slutade och kom och hämtade mig så åkte vi till honom och åt mat och bara myste. Sen var det ju att bege sig hem och nu sitter jag här i sängen och kollar på tv.

Imorgon är det verkstadsdag och jag funderar på att ta tag i det där med svetsen igen och faktiskt göra klart det, för det är det enda som håller kvar mig på låg nivå. Men det får vi se vad morgondagen har att erbjuda.

Ni får ha det så bra sålänge!

  • 25 readers

Likes

Comments

Olyckan skedde strax efter 23:30. Efter lite om och men med en av de skadade kom vi upp till akuten ungefär 00:40. Den värsta skadade hade nacksmärtor och huvudvärk. Den andra kunde knappt andas på grund av smärtor i bröstet/revbenen efter bältet som suttit fel och den tredje hade ont i bäckenet efter mittenbältet som personen hade haft på sig. Den fjärde personen följde med upp för att kolla sig ifall det skulle vara några skador som personen inte känner pga chock, men han fick inte det för han inte hade ont någonstans och dom tänkte inte ens på att nån av dom kunde va i chock, efter en bilolycka.
Efter ca 10 minuters väntan i väntsalen inne på akuten fick jag gå fram till luckan och be om en krage till den personen med nacksmärtor då personen började få väldigt ont. 10 minuter senare fick personen och jag som sällskap följa med in till ett rum, där personen fick nackkrage, kollat blodtryck och fylla i ett olycksformulär. Dom andra två skadade satt fortfarande och vänta för att komma in. En timme efter vi hade fått komma in, fick personen med smärta i bröstet komma in men gick ut igen efter ett tag då han fick veta att han skulle få vänta på läkaren länge. Den tredje personen satt kvar i väntsalen, men drog därifrån med person nummer 2. 03.00 kom en annan kompis som varit hemma under kvällens gång och bytte av mig för kompisen tyckte jag behövde åka hem och sova och smälta det som hänt. Runt 10.00 kom läkaren för att kolla på nacken och bestämde att personen behövde röntgas. Läkaren hade då precis börjat sitt pass. Klockan 12.30 ungefär fick personen gå därifrån med endast blåmärken på nackmusklerna. Personen hade varit där i ca 12 timmar.

Hur i helvete ska det vara okej att vänta så länge? Nackskador är en av det mest prioriterade skadorna i sjukvärlden, men ändå fick hon vänta så många timmar på att ens bli kollad. Notera att hon varken fick en säng man faktiskt kan sova i eller täcke/filt under nattens gång, och kompisen som var med fick sitta i en stol som är till för att kolla ögonen, alltså otroligt oskön.
Det tar, eller rättare sagt, tog ungefär 5-10 minuter att kolla personen innan läkaren bestämde sig för att hon skulle upp till röntgen.

Ännu en sak jag stör mig på är att jag fick gå fram och be om en nackkrage till personen som tidigare sa till sköterskan eller läkaren i luckan att hon hade väldigt ont i nacken efter en krock, och dessutom kunde hon knappt röra sig pga smärtorna.

Vad fan är det för fel på sjukvården i Nyköping? Dom två andra skadade struntade i att åka tillbaka under den kommande dagen trots fortfarande smärtor för dom inte kände för att sitta och vänta i flera timmar på en läkare som ändå inte har tid för dom.

Vill även tillägga att inne på akuten var det inte många skadade, det fanns ingen i väntsalen och många rum var tomma. Plus att sköterskan som tog in oss var otrevlig i sättet, precis som att hon tycke att vi tog upp hennes tid med onödiga saker.

Är det såhär det ska vara på akuten? Är det såhär det ska vara när man har varit med om en krock och har nackskador? Ska man behöva vara döende för att få hjälp?

  • 38 readers

Likes

Comments

​"Ni kommer inte få nån utbildning" 

"Ni kommer inte få något jobb" 

"Det är bara folk som är dumma i huvudet och som inte klarar av skolan som går där"

"Ni kommer inte tjäna mycket när ni väl får jobb"

Det här är några av många kommentarer fordonselever får. 

Fordon och transportprogrammet har tre utbildningar. Personbilsmeck, tungmeck och transport. Går man personbilsmeck får man hålla på att mecka med personbilar och lär sig hur de fungerar, och går man tungmeck får man göra det på tyngre fordon som lastbil. Går man transport så får man köra, massor, för att kunna få körkorten för att jobba med det. Det är allt från personbil till lastbil med tungt släp till truck. Men för att få körkort från skolan måste man ha minst godkänt i alla ämnen och såklart klara körkortsproven. 

Yrkämnena på fordon är inte så lätta som folk tror. Det är faktiskt sjukt svårt. Du ska kunna vad varenda liten del i fordonet heter, vad det har för användning (varför det finns) och hur man plockar isär det och byter det. Man ska veta hur det ser ut när det är trasigt eller vilka problem som kan uppstå om olika delar. Det vet man inte från första början.

Vi på fordon har garanterat jobb efter studenten, eftersom det fattar mekaniker i hela landet. Om 3 år kommer det fattas runt 3000-4000 mekaniker runt om i Sverige, eftersom man behöver en utbildning och dom flesta vill inte utbilda sig till det eftersom det finns så mycket fördomar. Det behövs folk på en verkstad, det behövs folk som kan och det behövs folk som vet hur man kör ett stort tungt fordon. 

Visste ni att fordon är den gymnasieskolan i Nyköping som flest elever får gå om minst ett år? Jag känner två stycken som har fått gått om, den ena har fått gått om 3 gånger. Den andra bara en gång. Såklart är det betydligt fler som får gå om, men det är två av dom som jag känner. 

Börjar jag jobba som lastbilschaufför kommer jag tjäna rätt så mycket. Jag kommer tjäna runt 20k+ i månaden efter skatt. Kallar ni det att inte tjäna så mycket? Visst, såklart finns det skitjobb som man tjänar ungefär 10k i månaden på, men det är inte många. En kompis till mig som jobbar på en bilverkstad tjänar 17k efter skatt. Är det lite tycker ni? Att ha ungefär 10k kvar efter räkningar, är det lite? 

Utan oss, som går den här utbildningen, skulle inte bilarna se ut som dom gör idag. Dom skulle inte dra lika lite. Dom skulle inte ha turbo. Dom skulle inte ha värme. Utan oss skulle inte ni kunna lämna in er bil när den går sönder. Utan oss, skulle ni stå där utan bil som fungerar för ni har inte tid eller kunnighet att laga det själv. Men det är vårat jobb, det är det vi tjänar pengar på. 

Sluta ha fördomar mot fordonselever, eftersom vi kämpar exakt lika mycket som ni, om inte mer.

Likes

Comments

Hejsan!

Jag vet att jag inte har skrivit här under några dagar nu men det är för att jag varken har haft tid eller ork. I lördags drog jag och en till kompis ut till Jessica i Tystberga och hade det mysigt. Visst vi gjorde inte så mycket men det var skönt att bara ta det lugnt. 

I söndags kom mamma o hämtade mig vid typ 14 och då drog vi hem o bytte om och efter det åkte vi till moster och fikade för hon fyllde år.

I måndags var jag ju ledig för jag har inte dom kurserna under den dagen, så skulle till NUM halv 11 och SOC 13. SÅKLART ska jag försova mig så jag missade NUM men mamma kom o hämtade mig så det blev SOC i alla fall. Trappade även upp med antidepressivan också.

Men jag har inte orkat skrivit för jag har gått o blivit genomförkyld.. Feber, huvudvärk, hostar, snuvig och ont i halsen. Men det stoppar inte mig, jag går i skolan ändå! Dock sov jag från 4 igår, till typ 11 på kvällen och då tog jag glass och te och sen somna jag om och sov till typ 10 idag. Mysigt.

Men nu börjar min lektion så vi hörs

puss o kram

Likes

Comments

Trevlig dag idag, ingen skillnad från igår hur jag mår. Eller ja, mina aggressioner är typ tillbaka och jag är precis som vanligt men annars har jag inte märkt av något.

Har inte gjort så mycket idag heller, var i skolan först då och efter de gick jag hem en snabbis innan jag gick till Erik o va med Lisa, Erik och Felix.

Nu ikväll har det hänt massor "privat" och även för mycket för att orka skriva här men kan säga att det varit kaos.

Puss o kram

  • 80 readers

Likes

Comments

Idag har jag inte känt av biverkningarna så mycket som tur är. Mitt huvud är fortfarande lite efter och har skakningar då o då men annars har det varit lugnt.

Försökte få folk att göra mig irriterad eller arg men jag har varit helt neutral hela dagen så nu hsr jag lite blåmärken överallt men var inte arg alls 😂

Hade satt alarm i morse så jag skulle gå upp 7.45 för bussen från mig gick halv 9. Men sen tänkte jag att varför inte sova 10 minuter till, jag hinner ju det. Meniga somnade och vaknade i panik kvart över 8, alltså var det bara 15 minuter kvar till bussen gick. STRESS.
Men jag hann, tacka gudarna för det.

Sen har det inte hänt så mycket mer som jag kan skriva om nu, så vi får höras mer imorrn

Puss o kram

  • 86 readers

Likes

Comments

Fick antidepressiva igår så tog min första halva igårkväll. Så det här är dag 1 i princip.

Första veckan ska jag ta en halv tablett bara, men efter tisdag nästa vecka ska jag ta en hel varje dag, och det spelar ingen roll vilken tid på dygnet jag tar den, bara det är samma tid varje dag så jag valde kvällar.

Biverkningarna jag hade idag var as jobbiga. Vaknade med as ont i huvudet, var varm som ett element och när jag väntade på bussen mot Skavsta så fick jag massor med skakningar i hela kroppen. Jag har även varit seg i hela kroppen och varit smått yrslig, men enligt andra är det ganska lugna biverkningar o jag är glad för de även fast bara det här är jobbigt.

Massor annat har hänt oxå men det får jag ta nästa vecka för då får jag förhoppningsvis min skoldator så då har jag något annat än mobilen att skriva på

Puss o hej

  • 89 readers

Likes

Comments

Hallå där
Har inte skrivit något nu för har varken haft tid eller ork till de.
Men i alla fall, BUP mötet i torsdags gick asbra, kvinnan jag hade var as snäll verkligen. Kom fram till att det bästa för mig skulle va kontaktperson och antidepressiva, så får veta om jag får antidepressiva om två veckor ungefär. Kontaktperson försöker vi fixa men dom svarar inte när man ringer :/

Igår var det tjejkväll hos bella. Jätteroligt och mysigt hade vi.

Idag har jag inte gjort så mycket direkt. Va hos Andreas en stund under dagen, sen drog jag hem o sen drog jag till Bella en stund nu ikväll. Drog från henne ovh träffade Oskar i kanske 30 minuter innan jag drog hem.

Så nu sitter jag i soffan och kollar serier på ipaden, men ni får ha det så bra sålänge så hörs vi!

Puss o smek

  • 86 readers

Likes

Comments

Gick ju hos bup förut innan sommaren hos en psykolog, men när hon slutade tyckte hon att jag skulle försöka klara mig själv. Från att man ber om hjälp hos bup kan det ta upp till ett halvår innan man får ett möte. Sist tog det ca 1,5 månad innan mitt första möte.

Mamma ringde bup idag, och jag fick tid på torsdag. Ett akutmöte. Nu måste dom förstå att jag behöver hjälp. Mamma har förstått det, nu gäller det bara för min nya psykolog att inse att jag behöver hjälp, och att det inte funkar att dra upp samma jävla sak möte efter möte.

Så nu är det bara att vänta o se vad som händer, hoppas ni andra har det bra i alla fall :)

Puss o kram

  • 106 readers

Likes

Comments