Header

Jag bävar lite inför nästa vecka. Jag jobbar ju som sagt i på ett stall som hästskötare i två veckor till men jag hade glömt bort lite att jag nästa vecka dessutom som grädde på moset ska passa min granne/barndomsvän/sister from an other mister’s häst...alltså i en hel vecka! Och då ska jag som vanligt rida mina två lektioner i Eksjö med...

Så stall 1 på morgonen, efter det till stall 2 och sedan plattan i mattan till stall 3. Asså hjälp! Tur det inte blir ett stall 4...dvs här hemma haha för det sköter mamma. Puh! Det kan alltså bli för mycket av det goda!

Men men...”M” är skyldig mig en gentjänst sen så hon vet vad som kommer vänta henne hihi!

Har i övrigt en sak vad gäller hästarna som jag ska skriva av mig om sedan. Det är ett stort beslut som tagits och jag vill dela med mig av det...men jag skriver om det senare när jag orkar formulera orden ens!

TB till mera sol...sol är temat denna vecka tror jag.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Nu har jag jobbat en vecka på detta jobbet som jag skrev om. Jag jobbar nämligen som hästskötare nu och kommer göra det månaden ut. Jag har nu äntligen fått prova på en av de där drömmarna jag haft som barn, att jobba med hästar.

Jag kommer dock bara jobba denna månaden ut och det är ett val jag gjort enbart grundat på att jag inte orkar med jobbet så som jag önskat. Att mocka tolv boxar i snorkall vinter tar döden av mitt dåliga knä. Voltaren biter inte på det när jag blir så kall. Jag vet att det är tungt att jobba med hästar, jag har gjort det förr fast i ett ridskolestall...men det var innan jag råkade vrida sönder knäet.

Annars är de som håller i och äger stallet helt underbara människor och de är så varma och mänskliga. Även hästarna är fantastiska. Just nu står Maria Gretzers tre hästar och Royne Zettermans ena unghingst hos oss. Detta är troligen hästar som vi kommer se på de stora FEI tävlingarna om några år och att få vara nära dessa hästar och sköta hand om dem är en ära.

I vilket fall så är jag den som aldrig vill gå arbetslös så jag har ordnat så att jag redan helgen efter min sista vecka på stallet ska börja provjobba på ett annat jobb. Detta är i en butik där jag kommer jobba som säljare. Med andra ord så kommer jag kunna vara inomhus och inte bli kall om mitt knä...och typ halvt dö av smärta (yey!). Plus att jag älskar dessa typer av jobb. Jag är själv en storshoppare så att sälja måste ju komma naturligt eller?? Haha!

Det blir ju lite hoppigt mellan jobben när man inte heller ät 100% säker på vad man kan tänka sig att jobba som. Jag tror att om man aldrig testar så kommer man aldrig att veta, därför tycker jag att det är helt ok att hoppa lite mellan olika yrken för att testa sina vingar. Det som jag alltid ramlar tillbaka till är dock olika jobb inom service. Jag älskar ju att jobba på platser där jag träffar människor, därför har jag väl alltid hamnat inom vård, bakom kassan eller som receptionist. Jag älskar ju dessa typer av jobb!

Jag hoppas nu att allt klaffar och att jag kommer trivas där, för trivs jag så har man mig som i en ask.

Råkat bli två soliga bilder på raken nu men jag kan inte låta bli att sakna solen lite!

Likes

Comments

I veckan så tog jag ett nytt jobb...eller ja...jag kommer jobba i en månad för att se om jag och chefen kommer överens, om jobbet är vad jag förväntade mig och om jag fortfarande känner att detta är något jag vill satsa på.

Jag är nu supernervös och samtidigt jätteglad! Detta är ju en barndomsdröm som går i uppfyllelse. Jag säger inte redan ikväll vad det är...jag tror jag håller lite på det för er som inte redan vet.

Så om en månad vet vi alltså om jag kommer fortsätta att jobba inom vården, söka andra jobb eller om mitt liv nu kommer göra en helomvändning. Superspännande ska det bli i alla fall. Och jag är så nervös och förväntansfull inför morgondagen! Klockan 6:45 ringer klockan (sovmorgon om man jämför med tidigare jobb) och då hoppas jag att RMI:et sitter på rätt ställe...taggar!

Bjuder på en solig dag ifrån maj...nu saknar man faktiskt solen när man går tillbaka och tittar på bilder.


Likes

Comments

Lite bilder från en mysig kväll i hästens tecken.

Man blir såå inspirerad av att åka och titta på sådant här! Inte för att jag skulle våga hoppa 150 själv...kommande år iallafall.

Nu var det visserligen en vecka sedan Elmia var men jag har känt mig så stressad i veckan att jag inte kunnat sätta mig ner och blogga något. Har planer som jag smider och de tar tid och energi.

Men jag kan säga att Peder och Henriks Clinic var sevärd absolut! Kloka ord...mycket av det dem säger är något jag redan vet om men det är bra att höra det igen...framförallt från någon som man kan se upp till på det viset.

Nästa vecka är fullsmockad! Det är två lektioner inbokade. En vanlig hopplektion på tisdagen som vanligt och en dressyr special på torsdagen. Sedan är det KM och Pay and Jump på lördagen. Dock är jag inte så sugen på det, inte kul att tävla mot ponnys när man rider storhäst. Får se hur jag gör med lördagen, kanske blir en PnJ bara för att det kan vara nyttigt att vara där och lufta hjärnan lite. Sen är det clinic med Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist som red polishästen Utter för er som är gamla nog att minnas honom på söndagen.
Den ska dock bli rolig att gå på, jag vet inte alls vad vi ska göra. Tänk så är det massor med skrämsel grejer som vi ska rida igenom, stackars Chagall som trots sin trygga ridskole anda är en av de mest lättskrämda i stallet! Haha får se om hans nerver håller!

Likes

Comments

I helgen som var så åkte jag och min pojkvän iväg på en liten minitrip till Oskarshamn. Jag har nämligen gått på en basledarkurs där och A följde då med. Så vi åkte dit en dag tidigare än kursen och spenderade natten på hotellet som kursen ägde rum på.

Det var ju inget 5-stjärnigt lyxhotell i väldens lyxigaste stad men det var en liten avstickare från vardagen iallafall. Så vi njöt av att cykla runt i Oskarshamn och åt lite flotting pizza, mest för att jag aldrig äter pizza längre så man passar på när man ändå har lite semester. Sedan när mörkret kröp sig på så drog vi på oss badrockarna och gick ut i den uppvärmda jacuzzin.

Morgonen därpå var det upp med tuppen. Jag tycker personligen att kursen kanske inte lärde mig så mycket nytt MEN det var otroligt intressant och peppande. Jag tycker det är så inspirerande att kunna prata med andra människor och dividera fram och tillbaka om olika lösningar. Det finns så många kloka svar på en fråga som man själv kanske inte tänker på. Dock är jag liiite sur över att den del på kursen bara gled på räkmacka och inte var så sugna på att dela åsikter eller skriva uppsatser. Såg några som skrev någon mening under tiden som alla andra delade in sina färdigskrivna uppsatser, wow seriöst...



I vilket fall så är jag hemma nu och kommande två veckorna kommer nog bli lite halvt fullsmockade!

Bara idag satt jag och svettades över att få ut alla preliminära startlistor och ryttarmeddelande...det är verkligen så sjuuukt krångligt och jag vet knappt om jag ens fick till det rätt?! Jag väntar ännu på svar. Det är dagar som dessa som jag önskar att jag inte satt helt ensam och strandad i dressyrsektionen...det suger verkligen att vara den enda som typ kan programmet...notera TYP för idag har jag fått lov att leta mig fram då det är lag denna gången. *gråter av stress!*

Ska även börja söka efter nytt jobb. Jag känner att jag vill gå vidare till något annat nu. Det är dags att skriva om i CV't och leta upp passande arbetsplatser. Tagga den stressen med!

Och på fredag så ska jag åka och kolla på bilar igen. Hittade ingen passande bil i måndags som jag gillade så jag gör ett nytt ryck nu på fredag. Finns en bil som jag har mina ögon på, jag hoppas att den är kvar på fredag så jag kan provköra den!

Och sedan på fredag nästa vecka så har jag bokat in Clinic på Elmia Horse Show. Det är nämligen Peder Fredriksson och Henrik von Eckermann som håller i den. Ni kan ju bara gissa hur kul det ska bli! Får se vilka som följer med...tycker det är så jobbigt när man inte få svar ifrån folk om de ska med eller inte. Åker hellre själv än att hålla på att jaga svar efter alla ''kanske'' människor...förstår ni vad jag menar haha!

Och efter det så är det klassåterträff med min gamla grundskoleklass. Asså fatta att vi alla är ''gamla'' nu och inte längre typ 15-16 eller va vi nu var när vi alla började gymnasiet haha! Ska bli sjukt kul...även fast det finns vissa i den klassen som jag minns som energisugande. Men mycket händer på...vänta 5år! Omg va länge sedan!

Jo men kommande två veckorna kommer vara massiva tror jag...har ju inte nämnt alla saker ens...då blir väl detta inlägg en hel bok! TAGGA!


Likes

Comments

Äntligen har jag nu mitt körkort! Jag var inskriven på trafikskolan i ca 1 år men tyvärr så fanns bara en bra lärare där...och han var ofta upptagen. Så under den tiden så körde jag typ enbart hemma. Jag tog två lektioner med en annan körlärare från den körskolan 2 gånger och det ångrar jag djupt. Skriver mer om det när jag vågar berätta om det.

I vilket fall. Uppskrivningen gick som en dans. Jag hade ju pluggat och läst in allt jag behövde veta, så jag var iskallast av alla i min familj när jag klev in innanför dörren till provsalen. Jag kunde ju redan lixom.

Uppkörningen körde ihop sig dock. Den där läraren som jag ångrar att jag åkt med hade totalt brutit ner och förstört allt mitt självförtroende jag hade. Dagen då jag satte mig i bilen så ville jag bara gråta...jag hade ju fått sådan skit för att jag körde så fruktansvärt dåligt och "lilla flickan" visste minsann inte vad hon höll på med. Med de tankarna i bakhuvudet så gick ju uppkörningen därefter.

Men jag gick hem. Bröt ihop i 5minuter för mig själv och bokade sedan direkt en ny tid till uppkörning. Denna gången privat. Jag ville inte tillbaka till körskolan mer. Jag valde då att kolla på en ny körskola i den stan jag nu flyttat tillbaka till och valde då Vetlanda Trafikskola. Jag har aldrig gjort ett bättre val förut som då. Kim som tjejen jag körde med var helt underbar! Pedagogisk, peppande och hade massor av tips och knep att dela med sig av för att göra vardagskörningen bättre.

Efter denna enkla och enda lektionen jag tog med henne så hade hon byggt upp HELA mitt självförtroende på bara 35 minuter! Jag beundrar denna lärare för hur hon på något magiskt vis kan lyfta en människa från botten och rakt upp i skyarna!

Så uppkörningsdagen var kommen. Jag låssades återigen när jag satt i den främmande bilen med ännu en helt främmande människa bredvid mig att jag helt enkelt satt där med Kim. Jag grävde fram hennes peppande stämma och körde bara som vanligt som jag brukar. Lite kanske det också hjälpte att jag denna gången åkte med en kontrollant som var väldigt lik Kim. Hans närvaro var lika glad och lättsam som Kim...eller mamma för den delen.

Väl klar och parkerad så sträckte han bara fram näven och sa grattis till körkortet. Föreställ er en gråtande...nej störtgråtande Emelie med skakig hand som bara sätter igång och stortjuter i bilen.

Jag märker verkligen nu att det är skillnad på bra och dåliga lärare. Hur vissa kan totalt psykiskt förstöra någon...jag kände mig nästan rånad på mina körkortspengar nu i efterhand. Man ska inte gråta över spilld mjölk men jag blir lite sur när jag tänker på hur fort det hade kunnat gå om jag bara tackat nej och gått till Vetlanda Trafikskola tidigare. Aja...jag är för envis ibland.

Jag ska kontakta den gamla körskolan och lägga fram hur jag kände kring denna andra läraren och sedan bara tacka för min tid med ett långfinger och körkortet i fickan. Så som jag blev behandlad där var så gott som psykisk terror och bedrägeri. Jag vågade såklart knappt tala om det förens jag hade körkortet då jag var så rädd för att få hemska konsekvenser.

Men men! Nu har jag körkortet så nu ska jag göra min röst hörd...och köra med min bil över hela Sverige.

Tut tut bitches! ❤️

Likes

Comments

Klockan ringde vid 6 men jag låg och dröna fram till halv sju. Var så sjukt trött imorse ni kan verkligen inte ana!

Efter en kopp kaffe (som jag verkligen försöker sluta konsumera) så var jag vaken! Fikakorgen packad och ridkläder på så var det bara att sätta sig i bilen och åka.

Var där straxt innan 8 och då började vi bygga banan. Det är alltid skönt att komma tidigt så man är med under banbygget. Hjärnan registrerar allt bättre på mig då. Man får tid att stega, planera och känna på hinderna. Nu rider jag ju ofta med dessa hinder på hästar jag nu ändå känner väl så inget är ju nytt men jag har otroligt svaga nerver och behöver verkligen mycket förberedelse för att känna mig lugn.

Första KM rundan på Chagall kändes bra. Han är en otroligt förlåtande häst att rida då han snällt rullar på i fel galopp och lyfter på fötterna när det blir snett. En riktig kompis är han. Det blev en 4:e plats idag, inte illa pinkat med tanke på att stora Chagall fick försöka vända lika kvickt som ponnysarna som var hälften av hans storlek haha!

Under Clearround rundan men Happy så startade vi direkt efter att en tjej ramlat av en ganska het häst som hon inte riktigt klara av och då åkte på storstryk av hindret när hon åkte av...herre Gud stackars tjej! Jag hoppas verkligen att hon inte bröt något för det var en jävla smäll rent ut sagt! Jag kände hur mitt omedvetna spände sig och ångest fylldes i bröstet...det där skulle lika gärna kunna vara jag om jag bedömer något avstånd fel eller kommer jättedumt in på ett hinder. Spänd ryttare + pigg häst = rus och dålig kontroll.

Happy vägrade på hinder 6 av den enkla anledningen att jag var spänd och tappade fokus och då inte kollade av tempo. Vi kom in för fort, jag gjorde en ordentlig förhållning och då blev det nästan lite för lite. Klok Happy är som stanna. Jag får verkligen inte bara chansa sådär och driva in på ett hinder med för lite kraft, då orkar varken hon eller jag över hindret. Jag tackar Happy för det, hon lär mig alltid något...eller påminner mig som i detta fall.

Eftersom att hinder 6 blev helt...ja. Så tappade jag hoppet lite. Hon hoppade fint på hinder 7 och jag valde då att ta den "långa" linjen till sista hinder 8. Långa linjen blir dock lite krokig om man inte verkligen flyttar in rumpan på hästen...vilket jag inte gjorde. Vi kom då för nära hinderstöden och jag bokstavligen SPARKADE ner sista hindret med foten! Hahaha asså jag dör! Vilken katastrofal runda!

Jag valde ändå att efteranmäla mig och gå ut sist på samma höjd igen. För jag kände att jag verkligen kunde förbättra.

Andra rundan blev 110%! Allt jag gjort fel i rundan innan gjorde jag rätt i denna. Lära sig av misstag kan man verkligen kalla det. Dock är Happy en het donna så ja det gick i nästan 180km/h därinne MEN det var kontrollerade 180! Hon lyssnade på mina förhållningar, som jag gjorde på rätt ställen, jag hjälpte och drev på när avstånden blev korta så sprången blev större ist för de där fruktansvärda halvsprången!

Så dagen sammanfattad, en fjärdeplats som sagt med en väldigt snäll Chagall som helt klart hjälpte mig igenom hela rundan. Men han är kvick in vändningarna för att vara så stor. Jag var snabbaste storhästen trots allt! Sedan min kaosrunda...den gjorde verkligen inte Happy rättvisa! Sedan 110 poängarn! Full kontroll, bra tempo och fina språng! Jag är verkligen nöjd över helgen.

Sen är min pojkvän så jäkla gullig! Han ilar upp i sekretariatet och köper två clearround rosetter till mig trots dagens bravader. Och jag skriver alltid på plattan bakom rosetten när jag red, vilken häst jag red och vilken höjd. Dessa fick dock datum, häst, höjd och ett tack till en sådan supportive pojkvän på sin baksida, min klippa!

Likes

Comments

Jag är så glad och tacksam att jag har dig min älskling! Inte nog med att du alltid finns där och hejjar på mig när jag tävlar, när jag rider lektioner eller bara håller min hand inför något som skrämmer mig. ❤️

Idag när jag kommer till stallet så möts jag av en bukett rosor, ett litet smycke du valt ut till mig och en stor varm kram. Du gör verkligen mina dagar mer fyllda med färg och jag är så glad att du vill stå vid min sida genom vått och torrt! 🌹✨

Tack älskling! ❤️🌹✨

Likes

Comments

Idag blev söndagsnöjet att åka på shoppingtur! Åkte till Kosta Boda eller vad de heter och gick på Kosta Outlet som ligger där. Jag blev faktiskt ganska glatt överraskad!

Klädbutikerna var ok. Köpte ett par nya svarta jeans, ett nytt baslinne och en jättefin röd tröja! Men det var inte ett så jättespännande utbud ändå. Kanske var en otursdag sortiment mässigt.

Däremot heminredning! Omg va mycket fint det fanns! Köpte två nya kuddfodral, höll på att bli fyra men jag höll mig i skinnet lite. Och det var änglasång som sjöng när jag såg prydnadspumpan ligga på en hylla helt ensam! Fick tag i den sista och oj va fin den är. Passar så bra var jag ån ställer den i rummet. Lite synd att det var den sista för annars hade jag nog köpt två!

Så är ändå väldigt nöjd med dagen!

Körde glatt hem i eftermiddagssolen i det fina höstlandskapet! Yey lycka!

Likes

Comments

Veckorna går verkligen fort, helt otroligt...känns som att jag inte hinner med! Men det är också veckor som dessa som det är skönt att bara sätta sig ner och skriva och reflektera över sig själv.

I skrivande stund så känner jag en liten ångest i bröstet. Studenten kommer. Det som jag valde bort på grund av allt som hänt. Ibland känner jag att jag offrade min skolgång...och för vad egentligen!? Ibland känner jag mig dum...att jag lät andras åsikter och viljor styra vad jag skulle göra. Hade jag valt till gymnasiet nu så hade jag valt efter MITT hjärta och inte efter några normer eller vad andra tycker, jag är starkare nu.

Men sak samma, jag är inte död än! Jag planerar att läsa till att bli diplomerad hästskötare ändå. Kanske inte redan nästa år. Jag vill nog jobba lite mer först, spara pengar och spontanresa lite medans jag ''kan''. Sedan läser jag på ca 1 år är tanken och sen vill jag jobba utomlands. Jag har spanat på Nya Zeeland bland annat, det är ett så spännande land. Men självklart även USA, inte för att jag nödvändigtvis tycker om USA speciellt mycket utan mer för möjligheterna som ligger där.

Så skulle jag resa dit och jobba så lär det väl bli på ca 6 mån - 1 år. Det känns som en evighet borta från sin trygghet, ni vet familj, partner och vänner. Men samtidigt...jordnära oxe må jag vara men jag hatar när saker blir tråkigt! Jag vill se nya saker! Jag tror absolut att jobba utomlands skulle vara något för mig. Vem vet jag kanske fastnar dit jag åker för alltid och lever ''the american dream'' eller något? haha!

Så conclusion av det hela...Student eller ej så står jag här idag...1000 ggr starkare och ärligare mot mig själv och mina drömmar än någonsin förr. Jag är trygg och mår ändå bra. Jag vet om många i min omkrets som hoppade av skolan (dock gjorde de andra de av ren lathet) som ändå lever de livet de egentligen önskat sig. Jag tror inte att det någonsin är försent.

Jag lever för nu och för alltid framåt...för mig!


Slänger in en bild på mig och Chagall som min privata fotograf/frisör (*host* pojkvän) tog! Ibland lyckas han verkligen med att fånga mitt rätta jag på bild. I stallet är jag verkligen alltid lycklig! Framförallt när jag har en sådan supportive partner att dela denna platsen med!

Likes

Comments