Header
View tracker

Hej!

Det här blir mitt första inlägg från Sverige!!! Because I'm back!! Har nu tillbringat 55 omtummlande, konstiga, lyckliga, olyckliga dagar i svea landet.  Det var väldigt väldigt svårt att säga hejdå till Usa. Upplevde och lärde mig så extremt mycket under mina 11 månader där och en del av mig kommer alltid att tillhöra Colorado. Det har varit jätte kul att blogga under mitt år, denna blogg har fungerat lite som ett bollplank för mig att skriva av mig lite. Jag hoppas att ni här hemma i Svea uppskattade att ni fick en liten inblick i mitt liv.

Det var inte alls länge sedan jag satt och skrev om min visumansökan, packningen och alla andra förberedelser i min blogg. Detta år har gått så fort. Kan inte ens förstå att ett år bara kan flyga förbi sådär, ett år är ju ingenting. Är sååååå tacksam att jag fick uppleva det här och uppfylla mina drömmar. Om du har chansen att göra nått sånt här, ta chansen utan att tveka. Det kommer inte vara lätt alla dagar, men det är så värt att kämpa för.  Strunta i vad du kommer missa, för det är ingenting om du jämför med det du kommer uppleva. Det är svårt att skriva med ord vad jag har upplevt för det här var min livs resa. 

 Allt var som vanligt när jag kom hem, allt var sig så likt och det kändes som om jag åkte igår. Föräldrarna blir lika tjatiga som vanligt :) , kompisarna är exakt lika dana som de var innan man åkte, allt var så vanligt. Det ända som skiljde sig vad jag, jag kände mig som en stor alien och jag ver inte hur många sms jag har skickar till min älskade värdmamma Simone i USA om att hur jag känner mig som en alien, hur jag inte passar in i Sverige osv. Man kan säga att jag fick en STOR kulturchock när jag kom tillbaka hem, och reverse homesickness till USA.  Men nu börjar pusselbitarna falla på plats, och nu är det nya drömmar som ska uppfyllas. Jag har inte fått nog av USA än och detta är inget slut. Åker faktiskt tillbaka den 23e oktober i 2 veckor. Sen får vi se vad som händer, this is not an end, just a beginning of something new. 

Tänkte fortsätta att blogga här när när jag åker tillbaka i framtiden och så! Så detta är nog inte mitt sista inlägg på bloggen. Så håll utkik! Tack för detta år! Har ni frågor så är det bara att ställa dom. 

Kram


Det jag möttes av i Sverige

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej! 

Mitt år börjar lida mot sitt slut och det är så mycket blandade känslor just nu. Måste bara säga tack till alla fantastiska människor jag har träffat. Skulle gått på bio med Ashley som är en familje vän här i lördags, så jag och Simone åkte till hennes hus. Jag gick in i deras hus och ca 40 människor skrek SURPRISE! Fattat ni, bästa brenda och simone hade ordnat ett surprise party med alla underbara människor jag träffat under året. Vi åt pasta och hade bästa festen. Det var ett Emma will be back party och inte ett Goodbye party. Fick världens finaste scrapbook från simone och ett super fin armband som det står simone på, och simone har ett som det står emma på från alla människor som var där. Fick också reda på att jag ska tävla på lördag på mango. OMG!! Så nu är det hård träning som gäller. Kommer starta ett program som motsvarar LB i Sverige och eventuellt en LA beroende på ifall ägaren får sina kval poäng. Ni förstår inte hur tacksam jag är för allt detta. Hade jätte kul på mitt se yaaa soon party och vi spelade massa amerikanska spel och jag hade en blast med alla fantastiska människor. Mitt hjärta håller på att gå sönder just nu, nästa vecka lämnar jag en del av mitt andra hem. Men, jag kommer tillbaka i år på mitt höstlov <3



Likes

Comments

View tracker

Hej!!!!

Lever livet här, det är exakt som en film. Har nu haft min sista skoldag ever på falcon high school jag tog graduation igår. Det var exakt som i en film! Vi var på world arena i co springs och firade detta. Allt började med att jag kom dit och var lost och nervös som vanligt. Trodde jag skulle ramla inför tusentals människor. Men jag hade väldigt kul och jag ramlade inte alls.  Vi började med att gå in och sätta sig på våra platser. Efter det var det en massa tal och min vän beau höll ett tal. Det var ett helt sjukt bra tal och alla ställde sig och gjorde som de gjorde i hunger games med tre fingrar i luften när han var klar. Sen var det dags att korsa scenen och få sitt diplom vilket var den delen som jag var mest nervös för! Men jag överlevde haha Sen så var det tassel cermony, då man vänder tasseln och sätter den på andra sidan. Vi var inte tillåtna att slänga upp våra caps i luften!!!! , men när vi var klara med allt så gjorde vi det ändå. Är så glad över att jag fick vara med om denna coola upplevelsen och har nu tagit min första student :) Efter det så åkte jag, pappa, simone och åt middag. En sååån sjuk lyckad dag var det! 

























Likes

Comments

Hej! Jag undrar hur håller du ditt kandar när du rider och rider du med det ofta? Kan man få rida med det på ridskola? Kram

hej! Det är ju lite från person till person och beroende på häst hur man håller sitt kandar. Jag håller bridong-tygeln som en vanlig tränstygel och stången mellan fingrarna ovanför. Rider med det ganska ofta, för det mesta så har jag det när jag rider fram hästarna åt min v-mamma. Rider jag ett eget pass på något av hästarna rider jag helst med vanligt träns om jag inte blir tillsagd något annat. 

Nej, jag tror inte att man får rida med kandar på ridskola, och jag ser inte direkt någon anledning till att göra det heller. 

Kram



Hej! Är din värd mamma dressytränare och vad har hon för meriter?

Hej! Japp hon är dressytränare och dressyrdommare. Hon har även beridarexamen och placeringar internationellt. Vet inte riktigt vad hon mer har. 

Är det så glammigt som allt framställs att åka på ett utbytesår?

Ett utbytesår är inte alls så glammigt. Vet inte riktigt hur mitt år framställs här i bloggen, men det är inte alls en dans på rosor varje dag. Många bloggare försöker framställa sitt år som en stor dröm, när det gråter sif till sömns på kvällarna. Även ifall det kanske låter väldigt glammigt och bo i USA så är det inte alls det. Allt blir ju vardag här med. Men det har varit det bästa året i mitt liv och jag har lärt mig så extremt mycket och jag älskar denna plats.




Hur mycket pengar gör du av med varje månad och vad kostat programavgiften? Tycker du att det är dåligt att det bara är rika människor som kan åka som utbytesstudent?'

Vissa månader gör jag av med 500 kr andra månader så flyger tusenlapparna iväg. Nu är det ju gratulation, prom osv. och det är min sista månad här så nu gör jag av med ganska mycket pengar. Programavgiften är dyr, svin dyr. Den totala kostnaden inklusive visum, läkarbesök osv låg på ca 100 000 kr. Klart det är synd att alla inte har samma möjligheter att få åka på ett utbytesår, men man får inte glömma att ingeting är omöjligt och det finns stipendium att söka. Sen tror jag att min organisation sa på något möte att det fanns en avbetalningsplan utan ränta. Mina föräldrar har inte pengarträd hemma så ni ska inte tro att jag är en snobbig skitunge haha, är väldigt tacksam över att jag hade möjligheten att åka på detta.  

Ska du rida kvar på VRS när du kommer hem? 

Jag lite små planer när jag kommer hem med min ridning men det är inget stort och inget som varar för evigt, tiden får helt enkelt utvisa och är väldigt kluven just nu på hästfronten i sverige.

Likes

Comments

Shoppade lite när mamma och gänget var här och tänkte visa upp lite av det. Någon ville att jag skulle skriva pris och affär på allt jag shoppade, so I will do that.  

Nike, 40 $


Tröja som jag ska rida i, Gap 6 $


Klänning med asball rygg, kommer inte ihåg affär 6 $


Gap, 10 $


Ralph Lauren Tröja, 40 $


Kjol, 6 $

Byxdress, Forever 21 $



Tröja, Kohls 15 $


Kjol, Rue 21 

Likes

Comments

To all past, present and future exchange students: I did not write this insightful breathtaking text about exchange, however I strongly recommend everyone to read it. I know that the lenght looks terrifying, but don't be scared. I promise it will be worth your time. If you're an exchange student you're going to think: Wow, I'm not the only one who feels like this.

Exchange is change.
Rapid, brutal, beautiful, hurtful, colourful, amazing, unexpected, overwhelming and most of all constant change. Change in lifestyle, country, language, friends, parents, houses, school, simply everything.Exchange is realizing that everything they told you beforehand is wrong, but also right in a way.Exchange is going from thinking you know who you are, to having no idea who you are anymore to being someone new. But not entirely new. You are still the person you were before but you jumped into that ice cold lake. You know how it feels like to be on your own. Away from home, with no one you really know. And you find out that you can actually do it.

Exchange is learning to trust.
Trust people, who, at first, are only names on a piece of paper, trust that they want the best for you, that they care. Trust, that you have the strength to endure a year on your own, endure a year of being apart from everything that mattered to you before. Trust that you will have friends. Trust that everything’s going to be alright. And it is seeing this trust being justified.

Exchange is thinking.
All the time. About everything. Thinking about those strange costumes, the strange food, the strange language. About why you’re here and not back home. About how it’s going to be like once you come back home. How that girl/boy is going to react when you see her again. About who’s hanging out where this weekend. At first who’s inviting you at all. And in the end where you’re supposed to go, when you’re invited to ten different things. About how everybody at home is doing. About how stupid this whole time-zone thing is. Not only because of home, but also because the tv ads for shows keep confusing you.Thinking about what’s right and what’s wrong. About how stupid or rude you just were to someone without meaning to be. About the point of all this. About the sense of life. About who you want to be, what you want to do. And about when that English essay is due, even though you’re marks don’t count. About whether you should go home after school, or hang out at someone’s place until midnight. Someone you didn’t even know a few months ago. And about what the hell that guy just said.

Exchange is people.
Those incredibly strange people, who look at you like you’re an alien. Those people who are too afraid to talk to you. And those people who actually talk to you. Those people who know your name, even though you have never met them. Those people, who tell you who to stay away from. Those people who talk about you behind your back, those people who make fun of your country. All those people, who aren’t worth your giving a damn. Those people you ignore.And those people who invite you to their homes. Who keep you sane. Who become your friends.

Exchange is music.
New music, weird music, cool music, music you will remember all your life as the soundtrack of your exchange. Music that will make you cry because all those lyrics express exactly how you feel, so far away. Music that will make you feel like you could take on the whole world. And it is music you make. With the most amazing musicians you’ve ever met. And it is site reading a thousand pages just to be part of the school band.

Exchange is uncomfortable.
It’s feeling out of place, like a fifth wheel. It’s talking to people you don’t like. It’s trying to be nice all the time. It’s bugs.. and bears. It’s cold, freezing cold. It’s homesickness, it’s awkward silence and its feeling guilty because you didn’t talk to someone at home. Or feeling guilty because you missed something because you were talking on Skype.

Exchange is great.
It’s feeling the connection between you and your host parents grow. It’s hearing your little host brother asking where his big brother is. It’s knowing in which cupboard the peanut butter is. It’s meeting people from all over the world. It’s having a place to stay in almost every country of the world. It’s getting 5 new families. One of them being a huge group of the most awesome teenagers in the world.It’s cooking food from your home country and not messing up. It’s seeing beautiful landscapes that you never knew existed.

Exchange is exchange students.
The most amazing people in the whole wide world. Those people from everywhere who know exactly how you feel and those people who become your absolute best friends even though you only see most of them 3 or 4 times during your year. The people, who take almost an hour to say their final goodbyes to each other. Those people with the jackets full of pins. All over the world.

Exchange is falling in love.

With this amazing, wild, beautiful country. And with your home country. Exchange is frustrating. Things you can’t do, things you don’t understand. Things you say, that mean the exact opposite of what you meant to say. Or even worse… Exchange is understanding. Exchange is unbelievable. Exchange is not a year in your life. It’s a life in one year. Exchange is nothing like you expected it to be, and everything you wanted it to be. Exchange is the best year of your life so far. Without a doubt. And it’s also the worst.Without a doubt. Exchange is something you will never forget, something that will always be a part of you. It is something no one back at home will ever truly understand. Exchange is growing up, realizing that everybody is the same, no matter where they’re from. That there are great people and douche bags everywhere. And that it only depends on you how good or bad your day is going to be. Or the whole year.And it is realizing that you can be on your own, that you are an independent person. Finally. And it’s trying to explain that to your parents. Exchange is dancing in the rain for no reason, crying without a reason, laughing at the same time. It’s a turmoil of every emotion possible. Exchange is everything. And exchange is something you can’t understand unless you’ve been through it.
 
Hittade denna text pa facebook, kanner verkligen igen mig!

Likes

Comments

Hej!

Mamma, hennes pojkvän och linus var ju här förra veckan. Gjorde en massa saker och hade kul! Igår var det tyvärr dags att åka hem för dom.    Men snart sitter jag faktiskt på ett plan hem till sverige och får vara med min familj och vänner. Det är ju helt fruktansvärt sjukt att jag måste lämna mitt liv här till mitt normala liv i sverige. Men det här är ju inget slut försöker jag inbilla mig, utan det är en början på något nytt. Är så glad att jag faktiskt har njutit till 100% varje dag här, och det ska jag fortsätta göra tills min sista dag här.

Fick möjligheten att stanna hemma från skolan under tiden min familj var här. Så igår efter de gick hem så var jag kvar här hemma. Red på första gången sen jag gjorde illa mig! Var så glad och sket fullständigt i hur jag red. Red min stora stjärna dutchi utan stigbyglar, och han är stor och jobbig att sitta på. Så det resulterade väldigt mycket träningsvärk idag. Men det är en väldigt skön smärta. Min fot är fortfarande väldigt blå och svullen. Men nu kan jag äntligen börja stödja lite på den igen. Så hoppas att det går fort nu innan jag kan gå "normalt". Eftermiddagen igår spenderade vi på tävling. Bästa inga hade en toppenritt på hennes fina häst milo. Så glad för hennes skull. Sen så tränade S lite ekipage på tävlingen. Efter det åkte vi hem och kollade på film. Vi båda somnade efter typ 10 minuter efter filmens start.

Idag så är jag ensam hemma, S är domare på tävling och det ska blåsa 60 mph, dvs 100 km i timmen. Kaos. Har legat hela morgonen i bikini på baksidan och nu är det läxor som står på schemat. Nu ska jag plugga lite US history och kemi. Kul. Ska försöka blogga lite mer från och med nu!  kraaam


Likes

Comments

Hej! Har inte bloggat på länge men tiden rullar iväg här! Allt är bra förutom min fot....... Men nu har jag börjat gå lite igen så det är skönt! Mamma, hennes kille och Linus kom hit i torsdags. Vi kom och överraskade dom på flygplatsen så det blev lite glädjetårar för mammas del! Så vi har haft fullt upp sen de kom. Har tagit massa bilder så ska lägga upp en massa!















Garden of the gods









Likes

Comments

Simone filmade mig när jag red här om dagen. Red hennes 4 åring för första gången någonsin. Hon är väldig mental om man säger så och väääääääldigt speciell. Så döm inte..... Allt ljud försvann så sätt på summer av calvin harris eller nått annat bra. Kram


Likes

Comments

Snart så har jag bal här och jag är så sjukt taggad. Har haft det sååå kul på alla danser här och prom är ju den största dansen. Sitter och letar efter klänningar och jag vill hitta den perfekta. Men det är väldigt svårt. Känns typ omöjligt och jag kommer säkert stressa med det någon dag innan balen. Här är två klänningar som jag har kollat på.




Likes

Comments