'På stora torget brinner kors
Nu är hat ok om det riktas åt rätt håll
Inget slår hårt som vänstervåld
Vi ska aldrig bli som ni

Det finns de som säger att kärlek är så enkelt
Antingen har man den eller så har man inte

Och plötsligt står du där övergiven i regnet
En fot i graven bland syrener och studenter

Egoist - Kent

-----------------

Du somnar in

Ditt huvud tätt mot rutan
Och vid din kind
fladdrar imman som en dröm
Jag blinkar till
Tårar kan jag vara utan
Men för din skull
så gör jag vad som helst

Vi räknar dagar, räknar år
En skymt av solen doft av vår
Snart kommer regnet som en våg
Och sköljer bort
Allt som inte är musiken…

FF - Kent

-----------------

Spelar det längre någon roll
Jag orkar inte slåss
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp
Var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
Var det vackraste som hänt mig
Sen själen min blev såld
Att synas utan att verka
Ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu
Via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej

Socker - Kent

-----------------

Vi kan fira ännu en jul nu
Vi kan längta efter snön som föll
i landet som försvann
Under ljuset från Andromeda

Vi var kids (just kids)
Vi var småbarn
Vi var kids (just kids)
I en spökstad
Vi var kaos (växte upp)
Utan ansvar
Vi förstörde (vårt liv)
Med vår vänskap
Men jag ångrar ingenting av det vi gjorde
Du kan komma dit du vill om du tror på det
Varje tanke varje dröm varje hjärtslag
Kommer eka mycket högre i en död stad

Andromeda - Kent

-----------------

Jag kan inte lura mitt hjärta
Hur gärna jag än vill
Kan jag inte lura mitt hjärta

När vår längtan har blivit besatthet
All närhet är tabubelagd
Det som tar oss igenom natten
Är bara drömmarna om närkontakt
Jag kan inte lura mitt hjärta…

Tennsoldater - Kent

-----------------

Jag tänker på dig ofta
Jag kan erkänna det nu
Ibland på fyllan slår jag ditt nummer
Men jag fegar alltid ur
Jag glömde hur man längtar
En konsekvens av att ha allt
Men det finns ingenting som lever här
Sen du försvann
Varför orkar jag aldrig vänta
It’s the story of my life
Men jag hade aldrig ditt tålamod
Jag bara jagade nästa high…

Jag är inte längre där
Jag är nån annanstans
Jag är inte längre där min vän
Jag är nån annanstans…

Vi är inte längre där - Kent

-----------------

Första gången jag såg dig
Ögonblick då allt vänder
I minnet en målning
Som aldrig förändras
Vad som än händer
Minns hur vi pratade
Ögonblicken som dödade mig
Och allt det jag saknat
Blev plötsligt en fördel
Jag hade en fördel

Vi ändrade planerna vi haft
Byggde upp nya ifrån scratch
Och du var som ingenting jag känt
Jag var förlorad
Allt var förlorat
Allt var förlorat
Jag var förlorad

Förlåtelsen - Kent

-----------------

Jag ser på dig jag ser ett barn
Med dyra kläder billig smak
En utbränd stjärna utan scen
En klocka av guld & ett hjärta av sten
Du köper kärlek säljer hat
Tror att speed & socker är samma sak
Dina gåvor känns som blommor stulna
från en grav

Lägg ditt liv i min hand
Sälj din själ till ett band
Jag ska tillbe, tillbe marken du rör
Lägg ditt hjärta i allt som du gör
RIP alla mina drömmar små
Alla himlar blå
Alla rosa moln
Barndomen & Ungdomen är inte längre vår
Vila i frid åh höga ambitioner
Högmod övertro
Glädjen är död länge leve glädjen

Var har du varit
Som jag har väntat
Var har du varit
Som jag har längtat efter dig

Gigi - Kent

-----------------

Du säger att jag valde min exil
men jag såg det som ett uppdrag
Ett förtroende
Och även självvald ensamhet förändras när
åren går till en annan sorts ensamhet
Det bästa i mitt liv kan varken
lånas eller köpas eller säljas
Det bästa i mitt liv måste jag våga ge
Först då är det förtjänat
Förtjänar jag dig?
Tror du att jag pratar om förenklad
mytologiserad kärlek?
Nej nej
Jag pratar om gemenskap, förståelse,
solidaritet & vänskap
Så jävla dum är jag

Jag ska vara ditt land
Du ska va min armé
Det här är min propaganda
Mina flaggor du ser
Åh Vi har bara varandra
Det är det enda jag vet
Så låt Mig vara ditt krig
Du kan vara min fred

Falska profeter - Kent


Jag lyssnar på dem ofta, nästan hela tiden. Låtarna som handlar om oss.

Och nu går Kent i graven, så jag borde nog begrava dig med dem. Om jag bara kunde,

det har gått över ett år och du är fortfarande den första jag tänker på när jag vaknar om morgonen.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

tankar i skallen.

Mycket ego-tankar nu för tiden, försöker egentligen att inte tänka alls på något utan att istället bara andas och försöka känna att det är ok att inte ha koll, att inte veta, att inte vilja något i sitt liv just nu. Att liksom försöka lyssna på kroppen trotts att det finns så många yttre faktorer som ska lägga sig i mitt liv, styra kaos i grytan så att säga, och ta illa åt sig för att jag inte gör något åt det som dem anser vara den problematiska faktorn i mitt liv.


saker jag glor på.

Följer tre serier från HBO (Black Sails, The Magicians, The Borgias), en serie från Netflix/BBC (Call The Midwife) och sen en från MTV (Teen Wolf). Sen kollar jag även på Historieätarna och Halv Åtta Hos Mig på svt. Och ibland en del nyhetssändningar. Och filmer.


böcker jag fastnar i.

Har fyra stycken olästa böcker i bokhyllan och skulle jag sätta mig och läsa en bok nu hade det med största sannolikhet inte blivit någon av dessa fyra utan istället en gammal goding som t.ex. Harry Potter eller Bilbo eller Fifty Shades Darker.


planer för framtiden.

Hade tänkt att resa till Malmö strax innan jul men har inte råd med detta i nuläget så planerar att resa efter nyår istället, och tar eventuellt med mig min vän @mlicelestine på den resan. Andra saker som jag planerar är att pierca mig innan jul och eventuellt även efter nyår om jag inte sparar pengar till en tatuering istället, kanske sker i Malmö i så fall.


kläder och sånt.

Klär mig likadant nu som i september: mycket sweaters och tights just nu, lite "sportigt" tillsammans med mina Doc. Martens och bomberjacka. Enda skillnaden är kanske halsduk, vantar och varmare kläder överlag.


musik = oljud.

Mycket rock och electronica, men mina återkommande favoriter är The Killers, U2, Kent.


mat är kärlek.

Har haft en lång period där jag ätit mestadels potatis till allt, helst ugnsrostad potatis. Men börjar sakta men säkert börja gå in i en period med mer och mer pasta och bröd. Kan faktiskt föredra en rågbröds macka framför en varm måltid.


vad jag behöver och/eller vill ha.

Pussar och närhet, tights, snö, grilla marsmallow över öppen eld, dricka glögg och äta pepparkakor, ligga på golvet och lyssna på musik i timmar, tatuering, en sprakande hårfärgning, tranbärsjuice.


efterlängtan.

Fira jul i Köbenhavn (Köge för att vara mer exakt), att träffa Elias, att köpa mysiga vinter tights och klä mig varmt och kramas, att pierca mig, att dansa med mormor och morfar runt julgranen, att äta dansk julmat och fira nyår.

Likes

Comments

För det första känner jag mig jävligt patetisk som människa över allt som pågår just nu och för det andra, jag klarar inte av att träffa mina vänner just nu, jag klarar knappt av att lämna lägenheten för att gå ut och handla så känner mig rent allmänt som eran sämsta vän just nu.

Sen känner jag allmänt att jag behöver närhet och mitt bekräftelse behov pikar av bara helvete men jag kan inte träffa någon, oavsett hur mycket närhet jag behöver. Jag bara kan inte.

Det är för mycket brus i min hjärna trotts medicinen men det positiva är att den gör mig trött så jag sover 65% av dygnet och istället för att ha brus i skallen så drömmer jag så realistiska drömmar att jag pratar och går i sömnen igen, går inte att väcka och vaknar inte i min säng (idag vaknade jag på golvet utan täcke).

Jag vill visserligen inte begå självmord längre men å andra sidan har jag fortfarande självskadetankar som min medicin (antar jag?) blockar så jag inte kan agera på dem. För när jag försöker kan jag rent fysiskt inte göra det pga bryter ihop och grinar istället.

Är aldrig hungrig nu för tiden så äter typ nada, igår åt jag en (!!!) bröd skiva och en bit choklad. Bara för att det är fredag idag ska jag försöka att laga något gott som är i en större portion.

För övrigt är jag så jävla rädd för att förstöra mina vänskaper så som jag har gjort med min och Johannes vänskap. Det är därför jag håller mig undan. Därför och den sociala ångesten som gör att jag inte kan vara en vän just nu. Jag vet inte hur jag ska fly mina demoner och tankar ens för er. Förlåt.

Mvh patetisk.

Likes

Comments

Så alla vet redan att jag är sönder. Problemet är bara att när folk som betyder något värdefullt för mig frågar som om de bryr sig så avbryter de mig hela tiden eller så byter de oftast ämne efter två minuter innan jag har hunnit komma till kärnan av min smärta. Är det konstigt att jag aldrig pratar om mina känslor med någon, brukar jag fråga mig då. Varför fortsätter de fråga om de ändå inte bryr sig. Eller var det för tungt för dem att förstå och bära, som det var för honom. Jag vet inte, jag har inga svar längre. Egentligen vill jag bara dö, för då kanske världen hade varit lite bättre. Om jag slutade tynga ner den världen som mina vänner, föräldrar, syskon lever i. Ibland önskar jag att jag kunde göra dem glada och stolta över att kalla mig för sin vän, sin dotter, sin syster. Men det kan jag inte. För jag har inte lyckats med något på fem år, och egentligen inte heller något innan dess. Jag vill inte umgås med människor längre, jag är så trött på allt brus som uppstår i hjärnan och på ångesten som kväver mig. Det blir värre när jag är bland andra, inte för att det är bättre när jag är själv men det brukar bli värre. Jag är trött på att behöva förklara mig, varför jag är så tystlåten och trött när jag följer med ut ändå. Jag är trött på att behöva ljuga och le när folk antar att jag är okej för att jag är ute. Jag är inte okej, jag kanske bara behövde en break från allt annat. Jag är så himla trött på att folk inte förstår, att folk inte verkar vilja förstå eller att det är mig det är fel på trotts att jag förklarar min situation hela tiden. Jag vet inte vem jag är, eller varför jag finns, jag vet inte hur jag ska fortsätta leva eller om jag ska dö, jag vet inte vad som är fel längre och jag vet inte vad som är bra med mig. Jag vet inte varför jag ens borde ha vänner eftersom jag blir så arg och ledsen pga dem hela tiden eftersom det känns som att de inte vill eller kan förstå sig på mig. Att de ser mig utan att egentligen se mig, att de vill väl utan att egentligen göra något.

Mina ärr syns inte, men de känns.
Varje gång jag andas, varje gång jag sluter ögonen, varje gång jag skrattar, varje gång jag gråter, varje gång jag äter.

En del av mig vill vara inlagd på sjukhus.
En del av mig vill vara hemma.
En del av mig vill .
En del av mig vill leva.
En del av mig vill få återfall.
En del av mig vill bli frisk.

Likes

Comments