Hej på er! Nu var det ett tag sedan jag verkligen satte mig ner och skrev ett ordentligt inlägg. Har istället ägnat mycket av min fritid de senaste veckorna åt skola och vänner. Men ska försöka uppdatera er så mycket som möjligt, men känner inte direkt att jag har något intressent att berätta om. Handlar mest om läxor, skola, plugg just nu. 

Slutade fyra idag, hatar tisdagar. Tycker det är otroligt segt att komma hem vid halv fem tiden och hela dagen redan är borta. Menmen. Har hittills bara hunnit äta och kolla igenom ett par glosor. Ska strax pallra mig iväg på ett yogapass tillsammans med en killkompis och därefter kommer Niklas hit. Även fast jag är helt slut i kroppen efter ett bodypump pass, så tror jag att jag orkar lite yoga. Det är ju så mysigt! 

Hoppas ni har det bra iallafall. puss&kram

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hittills har gymnasiet förändrat mycket för mig. Men det känns fortfarande bra, ganska så jättebra faktiskt, trots motgångar. Vissa dagar går lättare än andra. Vissa dagar är jag för uppe i mitt att tanken inte ens slår mig, men andra dagar kan jag inte göra annat än att fundera på hur det blev såhär. Men som sagt har det blivit betydligt lättare de senaste veckorna. Jag har kommit mer överens med tanken och insikten jag fått, att saker faktiskt kommer förändras och att jag ska sluta försöka motverka det. För jag är en expert på just det, att motverka och försöka ändra ödet. Men jag är så trött. Det får bara bli som det blir nu, och jag tror faktiskt det blir bra, oavsett.

Jag sökte gymnasiet först med inställningen att alla mina gamla vänner skulle kvarstå och att allt skulle va densamma - så småningom insåg jag att jag skulle förlora varenda en - jag överreagerade, trodde jag iallafall. Och tillsist började det hela och jag blev slungad in i lektioner och nya vänner och nya rutiner, och det tog ett tag innan jag insåg att allt var så annorlunda. Förändrat, omvandlat. Att jag mådde bättre med nya än med gamla och att jag var patetiskt ersatt.

Jag förstår grejen, att bli ersatt är jobbigt, det suger faktiskt. En person man aldrig någonsin skulle släppa taget och ersätta dig, gör just det och hela världen brister. Jag förstod det inte först. Det blir bättre, tänkte jag. Ge det lite tid.

Men det har gått åtta veckor och personer jag en gång kände känner jag inte längre. Kontakten är klippt och tomma signaler ekar i luren. Ingen berättade för mig hur det skulle gå till att förlora den personen. Hur ont det skulle göra eller hur många tårar jag skulle slösa. Men jag gör mitt bästa till att gå vidare. Det går bra faktiskt, om ni undrar.

Jag rullar runt i sängen, vrider och vänder. Hur blev det såhär? Hur visste jag att det skulle bli såhär? Hur ska jag acceptera faktumet?

Men faktumet var, det var lättare än jag trodde att acceptera det.


Likes

Comments

Haha, enda bilderna jag hade i min mobil just nu var på kissen, förlåt. Har inte orkat ladda kameran, därför det är drygt med bilder. Men, men Pablo är ganska så söt så det duger väl så länge.

Iallafall, jag har varit hemma halva dagen idag med. Gick bara på min mattelektion imorse för att få ett prov överstökat och gick hem sen igen. Så var i skolan drygt fyrtio minuter, mellan tio och tjugo i elva, så jäkla ovärt. Men på min skola är det en dum policy att om man missar prov så finns det ingen chans för ett nytt tillfälle, suck. Jag proppade i min alvedon och gick iallafall. Gick sådär. Matte är inte min starka sida.

Febern är nästan borta och jag känner mig aningen piggare. Så planen är att gå till skolan imorgon och försöka få kroppen att komma igång igen. Kan ju knappt gå i en trappa utan att jag blir svimfärdig, haha!

puss&kram


Likes

Comments

Hej. Idag har jag varit hemma från skolan. Jag har haft feber och en otrolig förkylning har blossat upp inom mig, igen. Tycks aldrig riktigt bli frisk, utan det går i dalar, upp och ner. Men känner mig i nuläget helt okej. Har lindrat halsont med glass och hunnit med både plugg och film. Imorgon blir det iallafall skola igen, då jag har matteprov och absolut inte vill missa det. Sen får vi se om jag stannar hela dagen och försöker stå emot. 

Niklas är också sjuk, och även ett flertal av mina vänner vilket är tråkigt. Men då har man åtminstone sällskap över telefonen och någon som förstår. 

Hoppas ni mår bra och tar hand om er. puss&kram 

Likes

Comments

Hej allesammans! Idag är det torsdag och det innebär att det snart är helg igen! Förstår verkligen inte hur det kommer sig att veckorna går så fort som de faktiskt gör, hinner ju knappt reagera innan det är helg på nytt. Men klagar ju inte precis, haha! Helg är den stund jag verkligen kan varva ner och lägga skolan åt sidan. Har lärt mig att få läxorna gjort på skoldagar så jag slipper ägna helgerna åt det. Jätteskönt!

Dagen idag har varit bra, om man bortser från att jag & f ägnade sista timmen åt att bli provocerade av feministiska skildringar och åsikter. Tyckte bara några uttryckte sig ytterst dumt kring det och det var något varken jag eller f uppskattade. Suck. Feministfitta är ju tydligen det jag är, men ser inget fel i att bli kallad feminist? sen fitta kanske är en annan grej..

Annars har vi haft ganska mycket dötid och hål idag att ta oss igenom. Så har hunnit med att kolla på både min favorit film (arlo<3) och senaste avsnittet av ph som jag lyckades somna ifrån.

Hoppas ni har det toppen!

Likes

Comments

Likes

Comments

Det är nu exakt tjugotre dagar sedan jag slungades in i gymnasievärlden och tillbaka till skolan. Äntligen har rutiner börjat byggas och det har blivit mindre jobbigt att sitta på lektioner och ägna timmar åt att lyssna. Lektionerna rullar på. Jag har redan haft ett prov, och har två uppkommande på radarn att se fram emot. Allting har blivit mer vant och lättare att genomföra. Jag är längre inte nervös för att gå till skolan eller orolig att jag inte ska ha någon att vara med. Allt fungerar så bra.

Hål spenderas med att umgås, fika, skratta, plugga. Och lektioner spenderas med att larva sig, kolla på karlsson på taket och lyssna på disney musik. Kul är det. Nya vänner har införskaffats och en bredare krets har vidgats. Men trots det, har jag blandade känslor kring hela gymnasiegrejen.

Vänner jag haft i tre år, vänner jag spenderat hela min högstadietid tillsammans med, har jag idag ingen som helst kontakt med. Och det känns så sorgligt. Jag försöker bita ihop. Ägna tid åt nya vänner, ta upp nu tomma platser och vänja mig vid att berätta nyheter för någon helt annan än den jag vant mig vid. Men jag saknar det. Jag saknar mina gamla vänner, trots att mina nya är guld och personer jag uppskattar så mycket. Men detta är något jag har så svårt att vänja mig vid och troligtvis kommer ta väldigt lång tid innan jag väl gör.

Lite på känn hade jag att vissa vänner skulle slungas bort ifrån mig och att kontakt skulle förloras. Men inte hade jag trott att det skulle bli några av mina allra bästavänner. Jag förstår det fortfarande inte. Hur kunde detta hända? Hur kunde vi gå ifrån att vara närmst av de närmsta, till att inte ha någon kontakt alls? Jag vet inte.

Skolan känns okej, klassen känns bra, men det gör ont att jag förlorat så många som jag faktiskt gjort. Suck. Jag hoppas att jag vänjer mig snart, eller att det vänder..


Likes

Comments