Tänkte visa min standardsminking och nu tänker ni ba om det där är standard vem i livet är jag då. Jag sminkar mig ofta såhär. Typ mer ofta än jag bara använder en bas och mascara. Det beror lite på. Oftast börjar jag lugnt sen går jag loco och sen blir det såhär. Kommit till ett läge där jag inte känner mig fin utan fransar heller.

Men den här ögonskugga tar mig utan överdrift 10 min att göra.

Så det jag börjar med är att lägga skuggan längst ner till vänster på hela ögonlocket. Det är Anastasia contourkit. Det här kan man ösa på med hur mycket eller lite man vill. Beroende på hur mörkt ögonlock man vill ha. Ta en halv hård pensel då kanterna just nu inte spelar så stor roll. Har du bra skuggor kommer det gå att blenda ut sen!

Nästa steg är att jag tar den skuggan längst ner till höger och kör i globlinjen. Här behöver man bara lite då jag går in med andra skuggor också. Men den längst ner till höger är varmare än den till vänster så jag vill hellre ha den i linjen. Ta en ganska fluffig pensel nu med lite produkt och bygg upp den istället för att smacka dit all produkt direkt. Här handlar det om att sudda ut kanter.

Sen går jag in med den mest fantastiska skuggan jag vet. En knallorange från Mac. Kör runt den i globlinjen också med en fluffig borste för att det ska bli ännu varmare. Går också lägga på hela ögonlocket beroende på hur orange man vill ha.

Sist men absolut inte minst den som gör hela sminkningen. En vinröd skugga från inglot. Den finns även i en palett med 4 st från nyx, hett tips!

Försöker lägga den längst ut vid fransraden med en ganska hård pensel så att det blir mycket produkt och sen liksom jobbar jag den uppåt i globlinjen med en mer fluffig pensel. Håll koll på hur ögat ser ut när det är öppet bara så att ni inte bara kör på och sen när ny öppnar ögat så har ni ögonskugga i ögonbrynet liksom. Som sagt hellre svepa flera gånger än att lägga mycket i hela globlinjen direkt. Det som många gör fel och det är då man blir lite Dracula, om man inte vill vara Dracula då vill säga.

Blanda nu också med den fluffiga penseln ihop färgerna så att det inte finns några skarpa kanter

Tänk också på att jag absolut inte är någon artist utan bara gör detta på min fritid. Men har verkligen hittat en combo som jag älskar att köra typ på jobbet. Självklart avslutade jag med fransar. Wispies från ardell, kommer aldrig använda några andra. Men man behöver inte de. Jag brukar köra den här sminkningen utan frans också.

Det är ju en sån här gång man vill ha en youtubekanal så slipper man tjafsa med att förklara i sunkiga bilder. Aja peace.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Idag har jag varit ledig vilket frustrerar mig lite men jag försöker inse att man måste vara det också tydligen!

Jag har bara städat, handlat och tvättat. Sånt som jag alltid gör när jag är ledig. Orkar aldrig ta tag i det dagarna jag jobbar oavsett vilken tid jag börjar liksom. Sen bjöd jag även Fellan på lite böntacos. Blev faktiskt väldigt gott trots att jag från början trodde jag skulle spy av bönröran. Men med lite(läs mycket) extra spiskummin så löste det sig ändå.

Efter det så har jag mailat fram och tillbaka med en kille som ska flytta ut från ett rum i Vasastan. Så nu äntligen kanske jag hittar ett nytt boende. Känns lite för bra för att vara sant så jag ska inte ta ut allt för mycket glädje i förskott. Men på torsdag ska jag iallafall åka dit och kolla!

Jag har fått sånna sinnessjuka skamförslag. 63 stycken för att vara exakt så nu jävlar kanske det lossnar!

Idag kom även den första lilla snön till Stockholm och skapade kaos som vanligt. Jag hann dock göra en snöängel som var allt annat än charmig. Får stiga upp extra tidigt imorgon om jag ska kunna ta mig till jobbet.

Likes

Comments

Hej kompisar, tycker det är kul att ni ger mig respons iallafall. Förstår att ni oftare kanske håller med eller läser och skrattar men det går ju inte att gilla ens inlägg på samma sätt här som på instagram. But I see you.

När jag var typ 15 så bloggade jag väldigt, väldigt mycket. Mycket mode och olika outfits. Målet var ändå att bli en influencer redan då. Riktigt så blev det inte. När folk började använda 2 linnen över mjukisbyxor så gick jag lös på röda korset, myrorna och pingstkyrkan för att hitta dom perfekta levis 501orna. Problemet var att jag när jag var 15 inte kunde dela med mig av mitt liv som jag kan nu. Det skulle bli ramaskri i Skellefteå om jag ens nämnde att jag hade mens en vecka liksom. JÄVLAR VAD ÄCKLIGT.

Tänkte berätta lite om mig själv och framförallt hur jag är som person. Jag har nog alltid varit en som stått ut från mängden. Både med min stil, får ofta kommentarer av mina kompisar där dom säger "jättefin verkligen men jag skulle aldrig sätta den där på min kropp", men också i hur jag är. Det där en skriver på sitt cv att en är väldigt framåt, pratar mycket och är engagerad, det är ingen lögn på mitt cv. Men ni ska veta det att det är fan inte bara en dans på rosor heller. Så många gånger i vardagen som det inte gynnar en, speciellt när jag var yngre och inte riktigt hade ett filter. Tror inte mina föräldrar har haft ett enda utvecklingssamtal med mig där läraren inte sagt "hon kan inte riktigt vara tyst i klassrummet". Eller hur mycket jag skäms varje gång någon säger "Elvira nu måste någon annan få prata" eller bara ljuder "shhhh"- Jag jobbar fortfarande på att kunna hantera mig själv på rätt sätt för att inte ta över ett rum jämt och enligt pappa kommer jag inte kunna det förrän jag är 50, KUL:D. Det här med att hålla låda och synas och höras det är ju tyvärr det jag gör jämt. Ibland vill jag bara kunna glida med, men det är också svårt. Speciellt för att jag ofta får höra då "är du sur? varför snackar du inte?" man typ nej jag är som du alltid är annars. Så ja det är verkligen både positivt och negativt att ha en röst.

Jag har också en förmåga att antingen hata eller älska. Jag dömer också personer innan jag träffar dom (som att inte alla gör det, ljug inte för dig själv) men det bästa är att jag har superlätt för att ändra uppfattning och tycka om folk. Men gillar jag inte dig, då lär du märka det också när mina hehehe kommer fram. Avgå då haha,. No fake bitch here. Därför tror jag också att det är väldigt lätt att umgås med mig man får det man ser. Om man inte är av den känsliga typen som inte kan höra sanningen utan vill ha någon som baddar en i röven och att jag ska skriva en massa hjärtemojis. Håll er borta från mig då tack.

Jag har även varit en sån som har pendlat i mitt humor mycket. Varit sinnessjukt mycket ledsen när jag var yngre enda fram tills den här tiden förra året faktiskt. Fattade inte riktigt förrän vid 21 års ålder att ppiller kanske inte var något för mig. Så jag har varit hemskt mycket ledsen och panikattacker också när jag var typ 19 där jag var bomben på att jag skulle dö. Men det är inte bara mina ppiller heller, jag har extremt mycket känslor i min kropp i allmänhet. Det där har faktiskt hållit på enda sen jag var väldigt liten. Det är mesta ligger i rädslan att vara ensam. Att somna ensam var en omöjlighet när jag var kanske 9-13 (Mamma du får rätta mig om jag har fel) jag drog till med alla lögner som fanns i hela världen för att slippa sova ensam. Allt från att jag hade ont i magen(mamma tryckte lavemang i röven på mig då, insåg att den lögnen drar jag inte igen) till att det var för mörkt, för ljust, till att jag tillslut bara grät. Förstår att mamma och pappa inte älskade att ha sin 12åriga dotter i sängen så det slutade med att jag sov på en madrass nedanför mammas säng hellre än att sova i min egen.

Nu är mina hormoner mer i balans, jag har slutat med ppiller och har istället spiral som funkar amazing faktiskt. Mensen har varit lite hey baberiba ett tag men jag stökar hellre på med den än att ha ett psyke som är paj. Jag tänkte säga att jag har mer likgiltig nu men det är inte sant heller, jag är inte lika ledsen längre däremot ilska. JESUS. Jag kan bli så arg asså, det är väl en blandning av hur jag är och att jag fortfarande har pms. Jag kan bli arg för allt, att någon står på fel sida i rulltrappan, att jag vaknat upp med mardrömmar, att någon går sakta på stan, att någon skriver något idiotiskt på instagram, att någon provocerar mig med mening. Jag går LOCO. Så där har vi en annan grej jag jobbar med också. Speciellt när jag blir stressad, tar ungefär 25 djupa andetag för att inte gå bärsärk i tunnelbanan tex. Slutar aldrig bra att göra det har jag hört.

Det jag tycker är bäst är väl att jag idag inte lika ofta får frågan "har du mens eller?" när jag visar känslor. Det var väl framförallt av män jag fick den frågan och det känns som att dessa män vet bättre idag. Eller att dom kanske till och med inte finns kvar i mitt liv. Tabun över psykisk ohälsa måste försvinna. Framförallt bland män faktiskt, vi kvinnor "får" oftast prata mer om hur vi mår. Men så fort en man inte mår bra så ska han fan ha stake nog att hålla käften.

Så det är hur jag är, en perfekt liten berg och dalbana som min mamma så fint kallar mig. Nu blev detta inlägg himla långt, tack till dig som läst igenom det. Jag svarar gärna på frågor om ni har några. PÖSS

Likes

Comments

Ingen jävel kallar min lilla gumman

Kommit på lite saker som jag kanske måste ta upp. Ni får jättegärna kommentera det tycker vi är kul. Speciellt mitt ex och mina haters. Jag vet att ni kommer hitta hit någon gång. Ni är välkomna ni med. Tycker det är roligt, speciellt på instagram att även fast personer blockat en så lyckas dom ha hittat åt inlägg på min instagram ändå. Jag är tydligen så viktig att dom måste gå in från sitt privata konto och snoka iallafall. HEJA ER.

När vi ändå är inne på spåret med hemliga-privata-användare. Jävlar vad många som är inne och snokar på ens story. Hur många har egentligen en privat instagram för att man inte kan stå upp för att man vill se vad andra har för sig? många uppenbarligen för alla heter typ Anna1234 och har 0 inlägg. Eller när de skickar en vän för att kolla(har jag aldrig gjort) för att vännen sen ska berätta för hen som är instresserad vad jag lagt upp. Jävlar vilken egoboost detta ger mig asså. Vad tror ni jag ska göra om jag märker att ni kollar min story? Gå fram till er på stan och fråga varför ni är besatt av mig? Ja kanske är ett alternativ ändå.

Nästa grej som jag går och tänker på är om jag dör så måste jag ha gett mitt lösenord till någon så att den här bloggen försvinner snabbt som ögat. Finns det något mer tragiskt än när en person gått bort och hens instagram eller facebook fortfarande finns kvar och inte går att radera liksom. Hmm får skriva någon lapp någonstans med alla mina lösenord tror jag.

Och den sista grejen är då att ni också måste ta mig med en nypa salt. Asså jesus vad jag överdriver saker. Ni kan kalla det att ljuga men som jag brukar säga att berättar man något och inte överdriver då kommer det inte bli varken kul att läsa eller lyssna på. Det är därför alla somnar när mina vänner ska berätta saker. Hah skoja.

Så, säger jag saker som låter osannolikt, ta det med en nypa salt. Jag kan ibland komma på mig själv också att jag ljugit om något men då kan jag inte svälja min stolthet heller och säga det så det är dom gånger det spårar ur totalt.

Likes

Comments

Happ då var helgen över även fast den inte ens börjat. Det är skönt när en har jobbhelg som inte hindrar ens kvällar. Slutar alltid 16 på lördagar och börjar 15 på söndagar.

Igår jobbade jag som sagt först. Det är så himla lugnt på jobbet nu i januari att jag håller på att bli tokig. Viker varenda liten grej 5000 gånger. Väldigt bra dock just nu för till veckan är det formex. Det är en typ inredningmässa kan man säga. Så många personer kommer gå runt och kolla hur det ser ut i butiker och inköparen för ett av våra externa märken var hos oss igår för att kolla så allt såg bra ut. Vilken tur att Elvira just vikt om och rättat till hela deras hylla:D

På kvällen träffade jag min barndomskompis Lisa. Vi växte upp tillsammans i Skellefteå men hon flyttade när hit när vi gick i 8an. Sen har vi knappt setts något sen dess. Så igår gick jag och hennes pojkvän ut och drack lite och snackade om livet. Det är inte rimligt när man ska ha 7 års catch up liksom. Men det var kul och kul att någon av ens vänner har hittat en bra kille. Känns som en utmaning haha.


En bild på en av månadens vinster som jag vunnit i en säljtävling. Mycket trevlig vinst och nej jag kommer inte säga hur många påslakanset jag äger. Ni skulle svimma, speciellt av priset på dom där. Psst 1499kr/st

Den andra bilden är på min fina expovägg som jag gjorde. Säg att det blev bra eller dö.

Likes

Comments

Startade morgonen med en jävla massa drömmar om påslakan. Nu saknar jag jobbet för mycket tror jag. Besattheten har tagit över mig och det är de enda som snurrar i hjärnan på mig.

Så himla skönt att man kan vara sjuk på detta jobb dock och veta att det inte blir kaos. När jag jobbade på max så var jag passchef dvs att jag bara fick byta med passchefer. Men eftersom (jantelagen kasta dig) jag var väldigt duktig så fick jag knappt byta mina pass med någon förutom restaurangchefen eller min biträdande. Så jag var inte hemma en enda gång från jobbet trots att jag hade feber för att jag visste att jag inte hade någon som kunde göra mitt jobb lika bra.

Kunder och vänner frågar mig ofta hur jag kan bli så påläst på mina jobb. Hmm undra hur. Jag går in i mina jobb till 200 % och lär mig allt. Varenda liten detalj kan vara bra att veta. Ibland har jag listor med frågor till min chef när jag kommer till jobbet som jag ligger och funderar över när jag är hemma. Sen på Hemtex jobbar jag som jag gjorde på max. Halvspringer överallt, fyller på grejer som en maskin och läser på mycket. Då blir man effektiv och såklart påläst.

Det bästa är också att lyssna på sina vänner som jobbar med olika saker, jag har vänner som är frisörer, jobbar med skor, kockar, kläder, tyger, konst, pengar, elektriker, hudterapeuter osv. Är man intresserad av att höra vad dom kan om sitt jobb så lär man sig väldigt mycket mer själv också.

Så nu kommer än en gång tipset på hur man viker ihop ett dra-på-lakan på bästa sätt. Det ska även nämnas att jag ej lärt det på jobbet utan kommit på det själv. Ni kan tacka mig med rosor sen. Bra häj.

Du börjar med att vika kortsidorna mot varandra med hörnen i varandra. Då ser det ut som på bilden ovan.

Sen stoppar du in båda vänstra hörnen i höger hörnen så att alla hörn ligger i varandra. Mycket hörn nu.

Då ser det ut såhär och nu är det valfritt vad man vill göra. Om man vill rulla eller vika. Jag föredrar att rulla då det tar minst plats då!

Likes

Comments

Så min dag började efter 11 h sömn. Låg i magsjuka eller på gränsen till döden i 24h i tisdag och var hundra procent säker att min dag var kommen. Men det var den inte den här dagen heller. Så nu är jag fortfarande seg men kände ändå att jag behövde gå ut. Hade lite ärenden att göra idag så jag började med att städa varenda vrå av mitt hem så att inte en enda bacillusk fanns kvar, diskade och lagade matlådor. Efter att ha spytt som en nyfödd fick jag i mig typ 5 tuggor sen sa magen stop. Så luft var vad jag behövde och vad passade inte bättre än att åka och göra bort att vaxa fiffin. Nu tänker ni ba är du helt jävla sjuk i huvudet. Ja det kan man tycka, men vissa slösar sina pengar på att göra naglarna andra fransar, jag vaxar könet. Eller allt, brasiliansk vaxning 4.0 hos världens bästa Sofia på Daisy grace. Det kanske inte är sån smärta att göra fransar eller naglar men jag har tyvärr högre smärttröskel än vad jag tror ibland.

Fun fact det gör dock inte så brutalt ont som det låter, blygdläpparna kommer inte flyga av heller. Vaxar mig ungefär var 6e vecka för att få bäst resultat. Hon är superduktig och så himla chill. Man känner sig ju inte råchill när man ligger där och svettas som en gris av adrenalinpåslag med fiffiluran i vädret liksom. Hon säger också att det oftast är värst för själen när man måste vända sig om och ta den lilla hemliga bakdelen. Men jag har ingen själ så det är det som gör minst ont:D

Så nu har jag just kommit hem med mitt paket från lyko. Köpte en ny hårborste för enligt Teresa så var min borste (dom gångerna jag borstar) anledningen att 50% av mitt hår gått av. Så en ny borste, ett värmeskydd som jag vet att jag älskar som jag alltid tvingar Matilda till att sätta i när jag är hos henne och även en hårmask. Att jag sätter länkar i orden också måste ju ge mig sinnessjuka influencerpoäng. Så nu jävlar. Ska stå ut med denna längd och färg i 1,5 månad till sen ryker minst 1 dm och jag blir fjortisblond igen. Som jag längtat.



Nej nu ska jag sluta babbla. Insåg att min dator funkade och att en är galet snabb på att skriva här i jämförelse med mobilen så det lär bli lite babbel och funderingar. Det kretsar ju endel i Elviras enorma hjärna. PÖSS

Likes

Comments

Jaha så var man här igen, påt det här med blogg? Nu ska jag inte låta som någon med hybris här(har det) men jävlar i min låda vad ni tjatat? Vet inte vad det är ni vill se eller om ni bara är less mina texter på instagram.

Så, till att börja med har jag två problem, det kommer fler ska gudarna veta:

- header? Jag bloggade som en galning från att jag var kanske 14-17. Gick all in, hade kamera, stativ, självutlösare, hackade mig in och ändrade design på min blogg som om det vore en barnbok. Nu har jag glömt allt. Jag försökte men det gick tamefan inte. Julia Skoglund? Hjälp mig!

- Kvalitén på mina bilder. Tipsa om bra redigeringsprogram. Det kommer bli helvetes mycket text här men någon bild eller 7 kan ju slinka in. Då vill jag ändå kunna kämpa för dom lite.

Tänker att annars är det väl bara att köra igång antar jag? Ni kommer kräkas av min vardag, be mig sluta då!

Börjar starkt med orden jag kommer säga ungefär 5 gånger i veckan.

Likes

Comments