American life, I USA

Heeej

Denna veckan har vi haft Finals Week! Semester test! yey

Sååå... Man har två prov varje dag, två timmar var och sen vanliga lektioner på eftermiddagen. På måndagen var det vanlig skoldag, men på tisdagen hade jag Speech och English, alltså min värdmammas ämnen. Hade inte pluggat mycket och fick i alla fall 60/7o på engelskan. Såklart var det egentligen väldigt lätt, och vi hade fått frågorna i förväg så vi visste exakt vad som skulle komma. Problemet var att vi hade inte fått alla frågor och jag hade inte läst våra fyra noveller igen, så missade några frågor på just det. Sen kan jag inte heller vilken ordklass ord är i, där försvann lite poäng med,

Speech gick bra tror jag, har inte fått tillbaka det än.

På onsdagen var det dag för prov i Geometry och Choir. Pluggade inte till något av dem, men det gick väl bra.

Idag (torsdag) hade jag två historieprov och fick 99% på båda. Hade även "prov" i Study Hall, alltså satt i en soffa i två timmar och gjorde ingenting. Det är nämligen så att man har prov i vilken period det är, så alla har prov i det ämnet man har i den perioden. Idag var det perioder 7,5,6. Så lavsätt vilket ämne det är har man prov samtidigt. Vet inte om det blev klyddigt men men.

Slapp cheer träning idag för en av våra flyers är sjuk. Ska se på Lanies basketmatch och sen hem.

KRAM

Likes

Comments

American life, I USA

Hello

Förra veckan var vi cheerleaders för skolans brottarlag. Har aldrig sett, hört eller gjort någonting som handlade om brottning. Kan inga regler, vet ingenting. Tydligen är brottning en av skolans sporter, en av de få, som vi faktiskt är bra i. Tyvärr är det ingen som kommer på matcherna, och efter vi cheerade fattar jag faktiskt inte varför.

Det var lite nervöst att sitta precis bredvid stora brottarmattan i gympasalen, mitt framför brottarna och deras (och vår) publik. Men som tur var fick vi sitta ner hela tiden, istället för att hoppa runt i en och en halv timme. Vi hade lärt oss nästan 11 nya cheers speciellt för brottning, men om jag ska vara helt ärlig kunde jag nästan inga. Det var väldigt mycket bankande i mattan och klappa händerna. Sen visste vi inte heller när vi skulle cheera, liksom när en brottare från vår skola höll på att vinna, för ingen visste hur det gick till.

Trots att vi var oklara, osynkade och förvirrade var det väldigt kul. Det var lätt att bli engagerad i matcherna fastän man inte fattade riktigt vad som hände. Som tur var vann vår skola och det kändes väldigt nice.

Har inga bilder för 1. det hade varit stelt och 2. man ser ALLT i deras små dräkter de har, så det blir bara obekvämt.

KRAM

Likes

Comments

American life, I USA

OMG IT'S SO AMERICAN!

...om man går på en stor skola i varmt klimat dvs... Det är inte riktigt som man ser i filmer, att alla cheerleaders är populära och går runt i sin uniform i skolan, det hade varit så konstigt. Sen är det alltid superseriösa try outs och så är en tjej head cheerleader. När de är med på matcherna hejar alla med och är supertaggade. Verkligheten är inte riktigt den samma.

I alla fall inte här i St Ignatius. Här kommer alla med, vi hade inte ens uttagningar. Vi var bara 12 stycken som ville vara med så det var ju inte lönt att kasta ut någon. Fast de får inte cheera om de inte kan alla danser, men det känns ganska självklart. Inte för att det skulle spelat någon roll. Ingen lägger märke till oss, även när vi gör skitcoola grejer. Till exempel när det är en full timeout i basketmatchen springer vi ut i mitten av golvet och gör ett sjukt stunt!! Jag är base med Alyssa, och först bär vi upp Abbey, kastar iväg henne till två baser framför oss som fångar henne och lyfter upp henne igen. Sen kommer Caitlyn och vi hissar upp henne högt i luften med raka armar. Så sjuka vi är va?

Men i bästa fall är det två personer som klappar kanske. Eller klappar men pratar med någon annan samtidigt och inte lägger märke till vad som faktiskt händer. Det kanske är lite överdrivet, men typ.

Annars under matchen står vi vid sideline, lite ihopklämda för domarna springer fram och tillbaka. Sen vill ju ingen bli träffad av en basketboll heller, så man står så nära väggen man kan. Dessutom har jag alltid en stolpe precis bakom mig, så går in i den hela tiden.

Vi har ungefär 25 cheers, men det känns som vi gör samma hela tiden. Är nästan trött på det och har bara haft tre matcher än så länge. Nu kommer vi börja ha två matcher i veckan tror jag, men som tur är kommer vi aldrig följa med basketspelarna när de har bortamatcher. Eller vet inte om det är bra eller inte, hade faktiskt velat se andra ställen. Men sen igen när de åker 4 timmar bort i snöstorm och fastnar i snön med skolbussen, då är man inte lika avundsjuk.

Likes

Comments

American life, I USA, Tankar

Saker jag trodde skulle vara

jobbigare:

  • Att gå så länge i skolan, från 08.15-15.30 och sen ha träning till halv 5. Hemma hade jag totalt dött av att vara borta så länge varje dag.
  • Tidsskillnaden från hemma.
  • Att byta värdfamilj. Visst, tiden innan var den svåraste i mitt liv, men när jag väl hade bytt var det inte som att börja om på noll, jag visste lite hur jag skulle bete mig i början plus att de redan kände mig lite.
  • Att komma i tid till lektioner, och kunna schemat. Det är tre minuter mellan varje lektion och ärligt talat vet jag inte när mina lektioner börjar, men kommer alltid i tid.
  • Ha läxor direkt till dagen efter. Detta hade nog kunnat vara jobbigt för mig som inte är van vid att det spelar så stor roll, men eftersom jag har Study Hall gör jag alla mina läxor i skolan.

enklare:

  • Att snacka med amerikanare. För även om de flesta är utåtriktade och pratglada måste man ändå komma på ett system över hur man ska börja ett samtal, så att de inte tror man är konstig.
  • Att ta sig runt. Jag trodde att alla bara kunde köra sina egna bilar. Om de inte hade egen bil var föräldrarna mer än villiga att skjutsa dem, men så är det inte riktigt.
  • Bryta mot regler. Vi har massa regler i biblioteket ill exempel, som att inte dricka vatten eller lyssna på musik, och trodde verkligen att jag kunde sneaka omkring och lyssna på musik och allt det, men nej. De tar min mobil om jag skulle ha den framme och vi kan inte lyssna på musik någonstans.
  • Skräpmat!!!! Trodde det skulle bli så mycket enklare att undvika, ta en frukt istället liksom. Verkligen inte. Inte för att det trycks upp i ansiktet på en, men när det kommer en påse chips till lunchen i skolan, vem är jag att säga nej?

VET att jag använt denna bilden innan, men tycker om den så mycket.

KRAMMMM

Likes

Comments

American life, I USA

HEEEj!

Idag är det tisdag och jag är väldigt utvilad. Mina helger här är inte så händelserika, är mest hemma och sover och hänger med familjen. Det kanske låter tråkigt men är väldigt nöjd med min situation.

Denna helgen gjorde jag faktiskt lite saker!! Jag var hos the Slacks lite på lördagen och såg Batman och åt middag, men sen hade de massa random folk över så bestämde mig för att det var dags att bli hämtad. Tyvärr är det ju så att man inte kan ta sig någonstans alls själv, så man skickar ett sms till sina värdföräldrar och hoppas på att de inte är upptagna. Annars får man be de man är hos så de kan köra en hem.

På söndagen träffade jag Ari, precis som nästan varje helg. Vi gör inte så mycket, ser mest på film och snackar. Denna gången bakade vi faktiskt bröd, så vi gjorde någonting i alla fall. Älskar att vara hemma hos Ari, de har så mysigt hus. Hennes värdmamma är alltid jättetrevlig och pratglad.

Här är våra bröd. Woho.

Likes

Comments

American life, I USA

Sista dagen av första skolveckan! Har läxor i TRE ämnen över helgen? Megan (💙)satt och pratade om kor i 45 minuter? Det är -25 grader? Ätit pizza två dagar i rad? Men allt funkade perfekt tills efter skolan slutat.

Jag stod och höll i en pizzakartong med halväten pizza i, och tittade på skolans mest framgångsrika elever och deras foton med Lanie och Jack. Sara hade gått in i gympasalen och frågade än lärare om hur en tjej med hjärnskakning mådde (hon sitter i ett märkt rum, får inte röra sig och måste göra detta i flera dagar, så illa är det) efter hon fick den igår på en basketmatch.

Helt plötsligt kommer ett alarm, om det var Lockdown eller Fire Alarm hade jag ingen aning om, men ser alla basketspelare som hade träning springa upp för trapporna upp till ett litet rum, och inser att det är en Lockdown. Inser också att det inte kan vara övning för 1. ingen röst kom och sa att det var en övning och 2. ingen är kvar på skolan förutom oss och basketspelarna. Får så jävla mycket panik. En Lockdown är till för om någon är utanför med vapen och hotar skolan. Man har ju hört massa sjuka grejer som hänt på skolor, när folk springer in och bara helt plötsligt börjar skjuta ner elever.

När vi kommer upp för trappan (min pizzakartong är i vägen) och in i det lilla klassrummet, låser de dörren och sätter på en speciell kedja som finns i alla rum, just för Lockdowns. Alla är väldigt stressade eftersom INGEN vet vad som händer. Jag har hela tiden en liten gnagande känsla att det kanske var ett brandlarm, för till och med lärarna i rummet var osäkra. Liksom tänk om vi stängde in oss i ett rum så brann det egentligen någonstans. Dessutom saknas en tjej, och vi får inte tag på henne när vi ringer till hennes mobil. Sara ringer en anställd på skolan och frågar vad som händer, men ingen vet, däremot får vi reda på att det brinner i alla fall. Vi sitter där inne i kanske 10 minuter. Alarmet gick av men det var fortfarande Lockdown.

Helt plötsligt hör vi basketbollar som studsar omkring i gympasalen och alla blev jätteförvirrade. Två av lärarna går ut och ser några killar i 13-års åldern spela basket. Precis då kommer en röst att Lockdown är över. Det var bara en olyckshändelse, någon "råkade" nog trycka på en panikknapp. Tack som fan.

När vi kommer hem åker vi pulka i fantastisk solnedgång. Hade inte tid att ta bilder just när bergen var helt rosa, var upptagen med att frysa och klättra upp och ner för pulkabacken. Men här är några i alla fall.

KRAM

Likes

Comments