I USA, Känslor, Månad 4

Lite segt med uppdatering den har veckan, beror nog mestadels pa bildbrist hehe... Men här kommer en sammanfattning av min vecka samt, i en väldigt ärlig ton, samt en känslouppdatering om mina känslor just nu för tillfallet (för ja mamma och pappa, min kategori "känslor" ar de mest lästa blogginläggen jag har, sa det uppskattas av vissa, även om jag vet att ni tycker det ar jobbigt att läsa).

Glad Nobel på er alla hemma i Sverige förresten! Gissar på att mamma sitter fastklistrad framför TVn just nu, precis som vi alltid brukar göra.

Detta har hänt denna vecka:

- Jag har gjort audition och är numera en del av musikalen Trollkarlen fran Oz

- Jag har lyft, och slagit nya rekord nästan varje dag

- Jag har bestämt att avsluta min vänskap med en av mina första vänner i Amerika (nämner inga namn, men det ar nog ganska självklart vem det är).

- Pratat med många människor, och fått många nya vänner (spärren har verkligen släppt och jag är mig själv igen, dvs pratar på ganska bra, engelskan kommer så lätt nu)

Igar vaknade jag upp till snö, så härligt att ta en promenad i ett "winter wonderland", idag nar jag vaknade upp var den is på sjön utanför vårt hus.

Är inte mycket snö, men bättre än ingenting.

Denna vecka har jag börjat träna med musikalen. Tyvärr är det ingenting alls för mig. Har haft tre träningar denna vecka, men jag har inte ståten på scenen en endaste gång. Har ju väldigt små roller så är endast på scenen två gånger under hela pjäsen, detta betyder att jag under hela tiden mest kommer få sitta och titta på andra människor på scen. Så jag gör läxorna, spelar kort och pratar under tiden. Jag gick med i musikalen för att sjunga, dessvärre är det endast en låt i musikalen som innefattar en kör. Visst hade musikalen varit ett perfekt tillfälle att skaffa nya kompisar, men folk i musikalen är inte folk jag vill bli vänner med. De är udda, och det klart att det inte är något fel med att vara udda, men man kan vara bra udda, och dåligt udda. Majoritet är mycket yngre än mig (många är i Middle School), många utbytesstudenter och resten är helt enkelt: udda! Får se vad jag bestämmer mig för att göra med musikalen, men jag tror inte att jag kommer att stanna...

Då jag skrev att detta skulle bli ett ärligt inlägg, tänker jag att hålla det löftet. Jag och en av mina första vänner bröt upp den hör veckan. Anledningen var att vi senaste månaden haft en del issues, den här vännen hade önskat att jag skulle vara hennes bästavän, när det bara är vi två. Jag försökte förklara att jag kan ingen bara umgås med henne under min vistelse i staterna. Jag är gärna hennes kompis men jag måste kunna få umgås med andra och ha andra kompisar utan att hon blir arg. Vilket hon blivit den senaste månaden vilket skapat onödigt drama, enligt mig. Hon blev väldigt missnöjd med mitt svar och bestämde sig därför att vi inte längre kunde vara vänner alls. För er som undrar, nej jag är inte ledsen över detta utan tycker det är väldigt skönt att slippa hennes drama!

Mina känslor just nu(för att prata om något annat): är helt stabila och jag mår väldigt bra. Allting börjar falla på plats, jag känner att CMHS är min skola, jag känner att det är min familj och mitt liv. Jag har verkligen kommit till ro. Jag kommer inte ens ihåg senaste gången jag grät. Visst är det lite jobbigt att vara borta under julen, hemlängtan kan komma och man saknar svensk jul. Men hemlängtan är så mycket annorlunda, jag saknar svenska traditioner men jag vill inte hem för det. Jag tycker att tiden jag har kvar i Amerika är så kort, känslan att åka hem känns läskig även om den känns så långt borta. Just nu kan jag inte se mitt liv i Sverige, utan allt jag ser är mitt amerikanska. Ska inte påstå att livet är en dans på rosor, men tittar jag på min "lycklighetsskala" i Oktober och jämför med December, så har den ökat rätt rejält. Kanske har jag bara funnit mig i det liv jag lever just nu. Men jag har funderat över det den här veckan, att dagarna passerar förbi snabbare och det är mindre sällan jag räknar ner på dagarna tills jag får åka hem. Jag är nöjd med andra ord :)

Detta blev ännu ett väldigt spretigt söndagsinlägg, kanske finner mamma, pappa och Q lite glädje av att läsa det. Kram

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

I USA, Månad 4

MINA SENIOR PICTURES HAR ÄNTLIGEN KOMMIT! Taylor skickade dem till mig idag, blev de inte fina?

Tredje bilden är min absoluta favorit.

Likes

Comments

I USA, Månad 4

Detta år består av många utmaningar, denna vecka har jag utmanat mig själv lite extra.

I power lifting har jag slagit nya rekord varje dag:
Bench press: från 5x55 till 5x65 (även 1x70)
Squats: från 6x100 till 5x110
Power clean: från 5x55 (knappt, jag tappade balansen och ramlade baklänges varje gång så Mr. Kolbe fick ta emot mig, en gång ramlade jag i backen) till 10x65
Dead lift: från 2x130 till 5x145

Det är ju inte mycket jag lyfter, men jag ser en framgång. Jag har lagt på mer vikt och och ajajaj så mycket träningsvärk jag har!

Här en en otydlig bild på Hornets Gym där jag lyfter varje dag mån-tors.

Men har utmanat mig så mycket mer denna vecka. Den 5 och 6 var det auditions inför vårmusikalen, jag har länge klurat på om jag ska göra det eller inte. Jag ville gärna göra det, men samtidigt inte. Igår bestämde jag mig för att göra det, men hela dagen gick jag och funderade på vilken sång jag skulle uppträda med. Efter skolan gick jag in till audition, för att sedan en halvminut efter vandra ut igen. Jag vågade inte, det var för många människor, för många känslor i mig som skrek "nej". Det var 40-50 personer i rummet, som satt i publiken och tre "judges" som satt med penna och papper och i fyra olika kategorier gav en betyg från 1-4. Efter att jag vandrat ut från auditionen utan att göra det var jag besviken, jag var ledsen och arg på mig själv. Jag bestämde mig för att försöka på nytt imorgon.

Idag gick jag in dit efter skolan tillsammans med två kompisar, jag sjöng "White Christmas" utan att tänka och jag var med i pjäsen. Så enkelt var det. Dock hade folk varnat mig för att utbytesstudenter aldrig får stora roller, utan att jag antagligen kommer att få vara ett träd. Så blev det och jag är numera en del av musikalen "Trollkarlen från Oz" och jag spelar ett "scary three".

Men nu funderar jag på om jag ska vara med i musikalen eller inte. Det är ingen sång, vi är ingen kör. Jag har inga repliker och det finns en körsång under hela pjäsen, där jag är med och spelar en byggnad i "the emerald city". Men folk i musikalen är verkligen "skuzzy", de är som folk i min körklass, konstiga med andra ord. Dessutom krockar det med min powerlifting, träningarna är mellan 3:15-5:00 varje dag. Har dock fått ursäkt att komma runt 4, då min powerlifting slutat. Men det kändes sådär, är inte helt 100 på det där med musikalen. Ska gå imorgon och se ifall jag tycker att det är kul.

Godnatt från en väldigt trött Elsa!

Likes

Comments

I USA, Månad 4

Igår var det alltså CETUSA HOLIDAY PARTY. Detta var för alla utbytesstudenter från Central Montcalm High School, Greenville High School, Alma High School och St Louis High School. Väldigt roligt att träffa alla utbytesstudenter och fick bland annat träffa Saga igen, en vän från Bromma! Fick träffa Ambra och Emily-som jag åkte med till Frankenmuth samt Chicago. Emily hade köpt en julklapp till mig, men jag får inte öppna den förrän på juldagen, så spännande! Väldigt gulligt av henne.

När alla kom fick vi göra en namnlapp med skola, namn och nationalitet. Sedan hade vi tävlingar tillsammans med sitt värdsyskon. Första tävlingen var att vi skulle lista ihop 20 länder med 20 flaggor och "god jul" på deras språk. Tacka Gud att jag var en nörd i mellanstadiet och pluggade in världens flaggor! Språken (god jul) hade jag också enkelt för, kunde lista ut de flesta svaren och när jag hade fyra kvar insåg jag att alla var i alfabetiskt ordning. Kunde därför kopiera de sista svaren från pappret och jag och Bizzy vann därmed tävlingen.

Vi dekorerade kakor, löste julquiz och lekte flera lekar. Vi delade ut julklappar (jag fick näsdukar) och tävlade ännu mera. Hade en väldigt trevlig eftermiddag.

Lena, Sheena, mom (i bakgrunden), Emily och Saga!

Jag och Bizzy i ramen som vi dekorerade. Ser ni min lilla namnlapp med en svensk flagga?

Den här läsken hittade jag i affären. Den såg så fruktansvärt äcklig ut att jag var tvungen att köpa den och prova! Först smakade den bara pepsi, sen kom eftersmaken: salted caramel. Riktigt vidrigt!

Idag har jag inte gjort mycket förutom att hjälpa Sheena två timmar med att kratta löv och haft softball träning.

Likes

Comments

I USA, Månad 4

Glad lördag! Här kommer en sammanfattning av min fredag:

Efter klockan ringde ut 2:50 hade jag kör. Min lilla ensemble som jobbar på Silent Night-vilket är så roligt eftersom det faktiskt låter riktigt bra!

Bizzy kom och hämtade upp mig 3:45 och när jag kom hem gick jag på en promenad. Det var så fanatiskt vackert. Himlen var alldeles rosa.

Jag kollade även första anslutet av julkalendern, blev så glad över att jag kunde se den! Eftersom SVTplay lagt ett skydd på de flesta (typ alla) serier med "går inte att ses utanför Sverige". Men tack och lov sparade de Julkalendern! Skoj!

Runt 6:45 körde Bizzy mig till skolan för jag ville gå på basketmatchen (basketsäsongen började nu i veckan).

Sista bilden har vi en "live action" bild, där Hornets gör mål! Eftersom tjejerna spelade ikväll vann vi matchen med 58-34. Våra tjejer äger!

När jag kom hem hade jag och Bizz ett projekt. Vi hade fått i uppgift att dekorera en ram till "CETUSA Holiday Party" idag (lördag).

Resultatet blev ganska bra! Eller hur?

Likes

Comments

I USA, Månad 4

Min vän Karin, som just nu är utbytesstudent i Spanien ( http://nouw.com/karinispanien ) skriver om konstiga saker hon snappat upp, kulturskillnader helt enkelt vilket är riktigt kul att läsa! Tänkte därför kopiera idén och göra en "konstiga saker med Amerika". Karin har gjorde två parts, allteftersom hon kommer på nya udda saker spanjorerna hittat på, jag kommer antagligen göra samma sak. Here we go!

• Alla amerikanarna rapar helt öppet, i början reagerade jag väldigt mycket på det här och tyckte det var otroligt äckligt. I Sverige är det ju väldigt ofint att rapa (på de sättet amerikanarna gör iallafall). Råkar man rapa försöker man gömma rapen, håller för munnen och ber om ursäkt. Det gör man inte här, för tydligen är det "farligt" att hålla inne raparna, för dem är det alltså helt naturligt att gå runt och rapa hursomhelst.

• När man är och handlar mat så packarna man inte varorna själv. Ni vet i Sverige åker varorna på rullband och sen packar man varorna, här packar kassören varorna åt en (lata amerikanare hehe). Blev så förvånad när jag skulle gå och handla, och undrade var mina varor tagit vägen.

• Myten om att amerikanarna tar bilen överallt stämmer verkligen. Jag skulle gå över till Sheena första veckan i Michigan (Sheena bor två hus ner på vår gata-TVÅ HUS) och min värdmamma frågade mig ifall jag ville ha skjuts. Jag bara stirrade på henne. Varje gång Sheena kommer över till oss tar hon bilen, varje gång jag ska till Sheena så går jag.

• Nästan alla elever har en partner på min skola, när jag menar nästan alla menar jag verkligen nästan alla, par överallt. Problemet är att amerikanarna verkar inte ha förstått konceptet av att vara i ett förhållande eller att vara lojal mot sin partner. Folk är otrogna hit och dit, flörtar hursomhelst. Otrohet är ingenting ovanligt här! Jag får känslan av att folk inte är genuint kära i sina partners, utan bara har en partner "för att", det är liksom en grej att man måste ha en partner här på ett helt annat sätt än vad det är i Sverige.

• Kan prata en hel dag om hur amerikanarna klär sig... Folk har inte ens riktiga skor, det är inte ovanligt att folk kommer till skolan med sandals (lägger in en bild). Många killar har shorts nu, när det är minusgrader. De flesta killarna byter aldrig om utan går i idrottskläder hela dagen. Många kommer också till skolan med pyjamasbyxor.

• Jag hörde en tjej klaga över en annan tjej som hade på sig mjukisbyxor i skolan, hon sa att hon aldrig skulle ha på sig "sweatpants" i skolan. Själv hade hon på sig adidasmjukisbyxor...

• Alla på min skola har ryggsäck, verkligen alla. Folk tycker jag är jätteudda som har handväska och folk frågat ofta "Is that a handbag? Do you actually use it?"

• Det är vanligare att man har ett husdjur än att man inte har ett husdjur här, nästan alla har hundar! Folk tycker det är konstigt att jag inte har ett husdjur hemma i Sverige.

• Toalettborstar används inte här. Vi har det i varken i min familj eller när jag åker och besöker vänner, inga verkar använda toalettborstar. Mycket problematiskt.

Dessa "skor" + höga strumpor är mer än ovanligt att se folk gå runt med i skolan!

Det var allt jag kunde hitta på för denna gång! När jag kommer på mer skriver jag en part 2.

Likes

Comments

Känslor, I USA, Månad 4

Idag är det 100 dagars-jubileum, 100 dagar sedan jag lämnade Sverige, 100 dagar i Amerika.

Dessa hundra dagar har ibland gått väldigt segt, men oftast alldeles för snabbt. Tittar jag tillbaka känns det som att hundra dagar passerat förbi i ett ögonblick. Under dessa dagar i USA har jag gråtit i mängder, skrattat och lärt mig så mycket, inte minst om mig själv. Här kommer en resumé av mina hundra dagar:

Augusti: spenderade de tolv sista dagarna av augusti i Amerika. Började i NYC vilket var de bästa dagarna hittills av mitt utbytesår, sedan kom jag till min värdfamilj. Allt var en stor omställning och ingenting var som jag hade tänkt mig. Började skolan de två sista dagarna av augusti, vilket enligt mig var fruktansvärt.

September: forfarande svårt att anpassa mig till min nya familj, vi hade två bråk men som ledde till en starkare relation. Allting var nytt och spännande, började få vänner. Men fortfarande en jobbig period där hemlängtan träffade mig varje dag, grät i mängder. Dejtade en dansk under denna månad vilket ibland fick mig i andra tankar.

Oktober: skulle påstå att oktober var den jobbigaste månaden, dejtade inte längre dansken. Skolan och familjen blev dock lättare, fick många kompisar men hemlängtan lämnade aldrig. Tyckte att tiden gick alltför långsamt. Sista veckan av oktober var det som jobbigast då jag bestämde mig för att jag ville byta värdfamilj (vilket jag aldrig fullföljde-eftersom jag ändrade mig). Mycket tårar denna månad även om jag gjorde mycket roligt med vänner.

November: dagarna började bli lättare att ta sig igenom, jag grät sällan. Började månaden med ett stort bråk som gjorde att jag löste mycket av problemen med min värdfamilj. Började med powerlifting vilket gjorde att jag blev mer upptagen och tiden gick snabbare. Fått en stark relation med Lena, då jag glidit isär vissa av mina amerikanska vänner lite... Sista veckan av november blev jobbigare då julen närmar sig och hemlängtan och drömmen om en svensk jul med familjen tränger sig in i mitt huvud. Tre dagar kvar av denna månad, vilka jag hoppas blir toppen!

Under dessa 100 dagar har jag:
-Besökt New York City (världens coolaste stad)
-Besökt Chicago
-Varit i 6 olika stater (New York State, New Jersey, Michigan, Ohio, Indiana & Illinois)
-Firat halloween och Thanksgiving
-Åkt världens bästa berg och dalbana (Ceder Point)
-Ätit världens godaste donut
-Fått en andra familj
-Provat på softball (kanske en av världens roligaste sport)
-Provat på volleyball (en mindre rolig och väldigt svår sport)
-Varit på två bröllop, varav ett albanskt bröllop
-Haft min första och sista homecoming någonsin
-Hejat under mina första och sista fotbollsmatcher

Under dessa 100 dagar har jag lärt mig:
-Att familjen är viktig!
-Att jag många gånger bettet mig som en otacksam, bortskämd skitunge
-Många nya engelska ord
-Att jag inte kan få vänner serverade på ett silverfat
-Reglerna i en amerikansk fotbollsmatch
-27 Amendments (Bill of Rights)
-Att svenska och amerikanska kulturen är mycket mer olika än vad vi tror
-Att världen inte är perfekt
-Att sjunga höga C:n
-Ingenting blir som man tänkt sig

Under dessa 100 dagar har jag insett:
-Hur mycket jag älskar min familj (amerikanska men främst svenska)
-Att jag är stark!
-Vad jag vill göra med min framtid (efter studenten)
-Att jag tagit alldeles för mycket förgivet
-Att jag lever i världens bästa land
-Att jag är så tacksam över att vara var jag är idag (i Michigan)
-Att jag inte hjälper till tillräckligt mycket där hemma i Sverige
-Peanut butter är världens godaste ingrediens
-Kör är något jag vill fortsätta med i Sverige
-Om jag inte får utmana min intelligens blir min hjärna galen
-Disney är något jag underskattat

4 låtar som får mig både peppad och att gråta när jag tänker på mitt utbytesår:
1: En stund på jorden - Laleh
2: How far I'll go - från Moana
3: Get back up again - från Trolls
4: Sverige - Kent

Med detta säger jag godnatt och påminner er om hur mycket ni betyder för mig och hur mycket jag älskar er.

Likes

Comments

I USA, Månad 4

Söndag åkte vi på en roadtrip till Chicago, eftersom Doruntina (Tina-min värdfamiljs första utbytesstudent) gifte sig. Tina är från Makedonien, men är ursprungligen från Albanien, efter att hon tog graduation at CMHS valde hon att aldrig lämna USA. Hon åkte aldrig tillbaka till Makedonien utan flyttade till Chicago, började på college och jobbar numera som advokat. Hennes familj (mamma, bror och syster) flyttade efter henne till Amerika och igår gifte hon sig, med en amerikan.

Tina hade egentligen redan gift sig, men hade sitt "albanska bröllop" igår, för hela hennes albanska släkt. Det var runt 300-400 gäster och vi var de enda som inte var från Albanien (förutom Tinas make). Tina skämtade om att det var som hennes "big fat greek Wedding", ni vet den filmen? Förutom att det var hennes "big fat Albanian wedding", stämde verkligen också!

Festen började 6:30, alla var så vackert uppklädda. I balklänningar, med fixat hår och massvis med smink. Alla kvinnor dansade långdans i två timmar med dövande musik. Eftersom musiken och trummorna var så höga var allt vi kunde göra att titta på albanska kvinnor i balklänningar som dansade långdans, väldigt roligt!

Inte förrän 9:30 var det mat, innan det var det bara dans och efter maten var det bara dans. Ett albanskt bröllop mina vänner.

Bizzy gjorde mitt hår så vackert.

Jag hade på mig samma klänning som från homecoming, ljuset är hemskt, därför gjorde jag bilden i tre. Men ända bilden jag har på mig själv från kvällen.

Bizzy och Jessica (Bizzys storasyster).

Väldigt suddig bild eftersom jag fick zooma in, men här är brudparet!

Idag (måndag) lämnade vi Chicago runt 9 (10 i Michigan-tid). Därför var det ingen skola för mig idag, det får vänta till imorgon.

Hade en trevlig liten roadtrip med mom, Bizzy, Jessica och Kayden. Tyvärr fick vi inte se något av Chicago, eftersom vi aldrig var inne i stadskärnan utan endast utanför Chicago.

Likes

Comments

I USA, Månad 4

En sammanfattning av mina två lediga dagar; fredag och lördag. Black Friday och en helt vanlig lördag.

Det blev ingen Black Friday-shopping för mig, mom (kan ju inte säga mamma-mamma är ju min svenska mamma) väckte mig klockan 5 och frågade om jag ville åka in och shoppa med Sheena. Sömnig och nyväckt tackade jag nej. Min plan var ju att onlineshoppa och slippa all trängsel. Tyvärr kan jag med mitt svenska kort inte handla online. Detta gjorde mig väldigt upprörd eftersom tanken var att jag skulle handla julklappar via internet, och nu gick inte det! Mom som såg hur upprörd jag blev bestämde att den 16e december skulle vi åka till en outlet i Grand Rapids så vi alla kunde julhandla. Blev såklart väldigt glad och tacksam över detta, det enda negativa är att julklapparna till Sverige inte kommer att hinna fram till julafton. Tyvärr familjen, julklapparna kanske kommer en vecka sent. Men bättre sent än aldrig som man brukar säga.

I fredags var det fantastiskt fint väder, 15 grafer och sol! Skulle våga säga att det var riktigt varmt och skönt ute, passade på att gå på två promenader under min lediga soliga dag.

Lördag, idag jobbade mom frivilligt på Anderson's eftersom idag var det dags att ta bilder med Santa. En gubbe som var skrämmande likt Santa satt i en släde och skrattade, med en ren bredvid sig som faktiskt hette Sven. Jag, Bizzy och Logan köade i 30 minuter för att få lite bilder med jultomten. Bilderna kommer nästa vecka, men vi photobombade lite extra därav bilderna ovan. Efter bilderna, köpte vi stans godaste donuts som bara finns på Anderson's.

Ser att mina finska läsare är tillbaka, har även fått nya läsare från Nederländerna. Har dock insett att mina franska läsare med största sannolikhet är mina två vänner som detta är utbytesstudenter i Frankrike, och antagligen använder deras franska skoldator för att checka min blogg.


Nu kommer ett mer allvarligt samtalsämne än nationaliteterna på mina läsare. Ni kanske ser en rödtråd i detta inlägg? Donuts och glassbomber? Får ofta frågor om jag gått upp mycket i USA, hur jag ska göra för att hålla mig i form, om jag kommer att komma hem tjock eller hur onyttigt amerikanarna egentligen äter. Ja, amerikanarna har en helt annorlunda matkultur än vad vi har i Sverige. Men främst handlar det om att portionerna är större och "lördagsgodis" är inget som existerar här, här är det "lördag hela veckan".

Fick höra idag att mina kläder sitter lite tajtare än när jag kom hit och att det minsann såg ut som att jag gått upp några pounds. Jag har alltid pendlat upp och ner i vikt, vanligtvis äter jag upp mig under vintermånaderna och går ner i vikt under sommarmånaderna. Min vikt har alltid varit en central del av mitt liv men framför allt en central del av min lycka. Jag visste att jag skulle lägga på mig vikt i USA, men jag ville inte bry mig, jag ville inte tacka nej till deras kultur och låta det påverka mig. Min största fokus här är att ta mig igenom det här året och vara lycklig, att oroa sig över om jag gått upp några kilon kommer inte göra mig lyckligare, tvärtom, det kommer bara att göra mig olyckligare. Jag känner att jag inte har energi att oroa mig över vikten nu. Ska min vikt göra mig olycklig, så får den f*n vänta 6 månader.

Jag äter mycket nyttig mat, men jag äter också onyttig mat. Jag tränar varje dag, men kanske kunde jag träna mer. Ja, jag har gått upp i vikt, men jag tänker inte låta det göra mig olycklig. Jag ser hur min tyska-vän räknar kalorier och skippar måltider, för "Amerika har gjort att jag lagt på mig några extra kilon". Önskar jag kunde förklara för henne att tomhet i magen fyller inga tomrum, en tom mage fyller inga hål i hjärtat.

Jag tänker fortsätta äta, nyttigt såsom onyttigt, jag tänker att fortsätta träna. Jag kanske kommer komma upp ännu mer i vikt, kanske kommer jag stanna i min vikt eller gå ner i vikt. Siffrorna på vågen låter jag rinna av mig, lyckan sitter inte i siffrorna.

Kommentarerna jag fått om min vikt, jag skulle ljuga om jag säger att det inte påverkar mig. Men jag låter det inte ändra något, jag älskar mig själv och jag är stolt över mig själv för var jag är idag och vad jag gått igenom. Till andra utbytesstudenter: ni är borta alldeles för kort tid för att orka bry sig över vikten, den korta tiden du är borta då är vikten så irrelevant. Fokusera på mycket viktigare saker: att du mår bra. Genuint mår bra. Skalan på hur bra du mår sitter inte i vikten!

Njut av donuts, det är bra för själen.

Likes

Comments

I USA, Månad 4

Igår var det onsdag-vi hade en halvdag i skolan. Elever hade för 25 cent köpte fjädrar till folk man var tacksamma över, dessa delades ut under lunch.

Taylor köpte två till sig själv :)

Jag fick också en!

Efter den korta skoldagen kom Ambra, den italienska utbytesstudenten hem till oss (ni vet hon som jag var i Chicago med). Hon ska bo hos Sheena i en vecka eftersom on blev nästintill utskickad av hennes värdfamilj. Hennes värdfamilj insåg efter tre månader att två utbytesstudenter var för mycket, så dr skickade ut Ambra och behöll Emily. Tycker hemskt synd om Ambra.

Idag har vi lagat mat: vi åt varken frukost eller lunch. Eftersom vi skulle spara upp oss till middagen klockan 2.

Bizzy hade lockat mitt hår, ville ta lite bilder med Bizzy men efter middagen vid 4 somnade jag i soffan och vaknade nu-klockan 7.

Var så mycket god mat! Man åt sig verkligen till matkoma. Först kalkon med potatismos, gravy och tranbärssås. Till efterrätt erbjöds pumpkin pie, pecan pie, pumpkin rolls och mycket mycket mer!

Vi firade thanksgiving med familjen: Bizzy, mom, Logan, Grandma & Grandpa, Uncle Phil. Sen sov Wyatt över (moms barnbarn) och han ville stanna för dinner. Även hans pappa Aaron (Bizzys storebror) kom över med hans fru Kim.

Fått frågor vad man gör för thanksgiving, ärlig talat; Ingenting förutom att äta. De flesta häromkring vet inte varför de firar Thanksgiving, vi tackade inte Gud eller någonting. Vi vara umgicks med familjen och åt en massan god mat, en uppvärmning inför julen som Grandpa sade.

Verkar som att jag dessvärre inte kan gå och shoppa Black Friday imorgon, men jag kan tydligen fynda bättre på internet, så blir några julklappar till mig via nätet. Tydligen är det väldigt hetsigt, alltså väldigt väldigt väldigt hetsigt. Folk börjar redan shoppa torsdagkväll och runt 7-tiden (förmiddag) imorgon är allt bra slut. Ska därför sitta bekvämt hemma i soffan och beställa hem julklappar (mestadels till mig själv).

Kram på er och happy thanksgiving!

Likes

Comments