View tracker

Pallado var hoppet som kom till mig sommaren -13. Efter ett av de tuffaste åren jag haft med konstant skadad häst började jag fundera på om jag verkligen skulle försöka finna mig en ny vän, jag rädd för att historien skulle upprepas. Efter några månaders funderingar bestämde jag mig i alla fall för att göra ett försök, du delar trots allt så mycket glädje och kärlek tillsammans med hästen. Med ganska låga förväntningar åkte mamma och jag till Visingsö för att kolla på några hästar. Jag visste att jag ville ha en ung häst att dela många år och utvecklas tillsammans med, och framförallt en häst som inte skulle kunna vara "sönderriden". När vi kom fram var han redan ute på ridbanan och jag visste nästan med en gång att det var "min" häst, min nya vän. Jag mötte en otroligt lugn och snäll unghäst som verkade vara ganska orädd och nyfiken.

En vecka senare stod han hemma i stallet och förvånade mig dag för dag med sitt härliga temperament. Ganska fort kom bakslaget, det som alltid kommer. Pallado fick en sparkskada i hagen som tog ganska illa men det läkte fint och efter två veckors vila var han nästan helt återställd. Sedan hände något som jag har funderat många gånger över, jag skulle upp och rida första gången efter vilan och gjorde som jag alltid gjorde, klängde och bankade på sadeln för att vara säker på att inte få någon plötslig reaktion när man väl sitter upp. Han var coollugn så jag satt upp försiktigt men jag hann knappt fånga stigbygeln fören han for iväg och bockade i panik. Jag åkte av in i staketet på banan som tur nog var murket vilket gjorde att jag klarade mig med rejäla blåmärken, lite ont i nacken och en skadad hand.

Dagen efter fick jag hjälp att rida honom så var jag bara med på marken och han var ganska spänd men allt gick bra. Han började göra framsteg igen och jag var uppe på hans rygg trots att jag fortsatt hade ganska ont i handen. Men så en dag när vi tagit ut honom till ridbanan visade han hälta på ena frambenet, det var så där knappt synligt men det fanns där. Jag anade genast att det var ledinflammation med tidigare erfarenheter. Mycket riktigt konstaterades det på klinik några dagar senare att han hade hovledsinflammation och "låg" hälta i hoven som inte gick att definiera.

Dagarna passerade och fler besök på kliniken blev det. Han blev ändå relativt snabbt hältfri och eftersom jag då hade börjat jobba med väldigt kassa arbetstider bestämde jag mig för att lämna honom för inridning på nytt. Han lämnades till en tjej en bit utanför Linköping då jag smidigt ville kunna åka och hälsa på honom emellanåt. Därifrån hörde jag till en början bara positivt om min häst men att han var lite rädd emellanåt vid ridning och så har han alltid varit, vissa dagar bättre än andra. Men tiden gick och till slut fick jag veta att hon inte ville ha honom kvar då hon ansåg att han var för svår och han bockade fruktansvärt mycket. Samma typ av panikaktigt tillstånd som han en gång fick hemma var nu vardag.

Då bestämde jag mig för att ta honom till kliniken igen eftersom det inte är ett normalt beteende misstänkte vi ryggproblem. Jag hade då inte sett min häst på ett bra tag för att jag var i Norge och jobbade. Jag lastade ut och började longera som man nästan alltid börjar för att veterinären ska se hur hästen rör sig. Jag hade inte behövt ha en veterinär bredvid mig för att säga att hästen var halt! Så då började det igen, det som jag varit rädd för från första början. Vi åkte fram och tillbaka till kliniken igen men knappt utan förbättring denna gång.

Pallado var en häst jag hoppades mycket på. Jag insåg inte fören allt började gå åt helvete att jag verkligen hade lagt ner allt för honom. Det är ingenting jag ångrar. Jag hade drömmar tillsammans med honom, jag hoppades in i det sista att vi en dag skulle göra allt det där som plötsligt kändes som flera hundra mil bort. Väntan är det värsta, att inte veta, att inte kunna göra någonting annat än att just vänta. Men så kom dagen jag både väntat och fruktat på samma gång, dagen då beskedet kom. Vår historia var över.

Jag trodde att det skulle bli lättare att säga farväl denna gång eftersom jag nu visste hur allt skulle gå till, jag visste min egna reaktion, jag visste vilka känslor som skulle komma, trodde jag. Tiden innan gick lite lättare än förra gången, men sen överrumplades jag av mig själv igen. Jag är nu övertygad om att man reagerar olika varje gång något sådan sker. En utomstående kommer aldrig se skillnaden men den känns! Jag är tacksam för de fina minnena jag fått tillsammans med Pallado men saknaden är stor, och så kommer så förbi. Det var en häst som verkligen var speciell och omtyckt av många. Men nu har vi haft vår sista pratstund och jag hoppas av hela mitt hjärta att du har det bra på de evigt gröna ängarna älskade Pallado <3

Vila i frid





Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Från kvällens joggingrunda

Fina Gwilym :)


Att ta det lugnt är nog inte min starkaste sida, det finns alltid något att göra men nu har jag faktiskt lagt mig ute för att sola lite :) Ännu en händelserik dag har passerat och inte klagar jag för det! Det är synd bara att det bland annat beror på att en häst är sjuk men hon börjar se något piggare ut så nu håller vi tummarna för att det slutar väl!
Gårdagen började som vanligt med stalljobb och så tränade vi lite med ett treårigt sto. Tanken var tömkörning men efter att ha kommit ut på banan insåg jag att det är bättre att bara börja med ledarskapsövningar istället, allt blir så mycket lättare sen när hästen förstår kroppsspråket och är uppmärksam på vad den ska göra. Det gick i alla fall lite bättre mot slutet även om det är något som tar tid precis som med allt nytt :)
När vi var klara för dagen i stallet blev det att åka och handla lite och sen laga mat, finns nog nästan inget tråkigare än att laga mat bara till sig själv. Men mat blev det i alla fall och en stund senare tog jag mig en joggingrunda, riktigt bra träning i alla fall med tanke på alla backar! Helt slut var jag efteråt även om jag inte sprang speciellt långt :p
Innan jag kom i säng han vi även med att betäcka med Gwyneth och Lewis, tanken är att de ska gå på bete tillsammans i sommar och ha det gott :)

Idag har jag bara försökt städa lite i lägenheten och diskat sen Sandra flyttade ut så det ser lite trevligare ut :)

Likes

Comments

View tracker


Dagarna går i ett just nu då det är mycket att göra! Men det är kul när man slipper sitta och vänta på att tiden ska gå! Det blev en underbar kvällstur till häst häromdagen och igår löshoppade vi två av unghästarna som var riktigt duktiga! :D Flera av stona betäcks nu i dagarna så förhoppningvis blir det fler fina föl till nästa år :)

Unghingstarna och Gwilym fick springa lite i gröngräset och jag kan bara säga att Welsh Cob är otroligt häftiga hästar! Stona med föl går redan på bete och har det bra förutom de två senast födda fölen som fortfarande är i stallet. Tyvärr har ett av stona blivit sjuk så det är mycket att passa på just nu men vi får verkligen hoppas att hon blir bättre snart! Så därav sitter jag just nu nere i stallet och skriver för vi måste ha koll på henne nu när hon får dropp, byta dropppåsar och se till att fölis med lite för mycket energi inte trasslar in sig :p 

Sandra som jag bor ihop med här har rest hem idag då hon har jobbat klart här på Storhaugs så nu bor jag själv igen. Jag har ju ändå sällskap i stallet om dagarna av Vilde som jobbar här ett tag till :) 

Likes

Comments


Redo för en kväll på byn :)


Ännu en fantastisk dag i Röldal! Ridturen igår var riktigt härlig, vi red ner till sjön och det är så himla fint där. Så vackert med det klara vattnet, sandstranden, de snöklädda fjälltopparna och strålande sol. Jag red på Princess, en riktigt fin liten ponny med egen vilja, vilket bara gör det lite roligare ;) Dock tyckte hon inte alls det var någon bra idé att springa ifrån de andra hästarna när vi skulle ta bilder och stå still var inte heller speciellt kul. Men det blev i alla fall några fina bilder även om det inte bilder är riktigt rättvist, sånna här platser måste ses i verkligheten.

Så för att göra en riktigt bra dag ännu lite bättre hade vi en väldigt trevlig kväll. Vi hade tänkt grilla igår igen men så hade butiken stängt tidigare för att det var helgdag, så då köpte vi grandiosa på macken istället 👍 Efter det följde jag med Eline och Vilde till Odda för de skulle ut på byn. Kul att träffa lite folk eftersom det inte händer allt för ofta här annars :) Odda är också en ganska liten by även om det är betydligt större än Röldal, men det var ändå ganska mycket folk ute så det var skoj!

Idag så väntar ännu en ridtur, det är inte riktigt lika fint väder som igår då himlen är täkt av ett molntäcke. Det är varmt och skönt ändå så det kan ju knappast bli bättre ridväder! Får hoppas det inte hinner börja regna allt för mycket till vi ska ut på tur sen bara :)

Likes

Comments

Igår var en riktigt skoj dag! Jobbade såklart i stallet och allting gick väldigt snabbt och smidigt eftersom vi är tre stycken nu och hade riktigt härligt väder :) Så vi gick på tur med några av hästarna då det var en liten tjej som kommer och rider på lilla Tina som var där och red igår. Efter det red jag och Vilde Princess och Delta på ridbanan, det är så skoj att få vara uppe på hästryggen lite igen!
När allt var klart i stallet blev det att ta en dusch och ladda om inför kvällens grillning som stod på schemat :D

Det var en riktigt härlig kväll med fantastisk utsikt, riktig stämningshöjare! God mat blev det också så har inget att klaga på :) Vi var hemma hos Eline, som bor och är uppväxt här på gården ;) Det var bara vi som jobbar här och en kompis till Eline till en början men lite senare under kvällen kom det ett gäng till :) Riktigt trevlig kväll som också skulle vara avsked till Sandra då hon slutar på torsdag, så vi får hoppas hon också är nöjd!

Nu sitter jag på en bänk i solen och har det skönt och Eline kom nyss och fråga om jag ville följa med på en ridtur ner till sjön, livet är underbart!


Likes

Comments







Då var jag på plats i Norge igen :) blev en längre resa än väntat men allt löste sig trots en del strul med försenade flyg osv. Fick sitta och vänta på Oslo flygplats i drygt 2 timmar extra för att jag missade det flyget jag skulle åkt med, tur det finns värre saker här i livet. 

Det mesta är sig likt här på Storhaugs Welsh stuteri, lite varmare och skönare ute än sist! Det är så fint när allt har börjat växa och blivit grönt, fjälltopparna är dock vita av snö fortfarande. Hästarna har tappat sin ulliga vinterpäls ovh vissa av dom går knappt känna igen när allt hår försvunnit! Fyra små föl har hunnit komma under tiden jag varit borta med, alltid lika söta 😍 förhoppningsvis kommer det lite bilder på dom framöver :)

Idag har det varit en vanlig dag i stallet, känns dock som om jag bara har gått omkring och väntat på att någon ska tala om vad som ska göras, nya rutiner kräver ju att man hänger med en gång först. Så imorgon hoppas jag att jag har lite bättre koll på läget :) V har ridit lite på några av stona som ska komma i form igen och så har jag tömkört Princess. Imorgon väntar förhoppningsvis nya utmaningar men nu är det dags att sova, Godnatt allesammans! :) 

Likes

Comments

Jag sitter just nu på flygplatsen i Haugesund, lyssnar på musik och väntar på att åka hem till Sverige. Det har varit så himla kul att vara här och jobba med hästarna :) Det bästa med att jobba med dessa fantastiska djur är att man aldrig slutar lära sig nya saker! Jag har också lärt känna nya trevliga människor med samma intressen och liknande mål här i livet vilket alltid är kul. Så gladare än på länge ser jag fram emot att komma hem och träffa familj och vänner men äventyret slutar inte här! Jag kommer åka tillbaka och fortsätta jobba och förhoppningsvis har även värmen hittat hit då så att man kan njuta av dagarna med hästarna fullt ut. Så nu väntar några veckor hemma i vårsolen, och förhoppningsvis härliga promenader med min saknade Bonza & Pallado såklart! <3


Hade en riktigt härlig dag idag innan jag åkte med strålande sol, söta hästar och ett leende på läpparna! När jag skulle släppa ut stona & fölen trodde jag nästan dom hade planerat att spela ett spratt innan jag lämnade gården. För när jag tog ut Rosebud & Rowan ställde sig Rowan precis vid grinden så att det inte gick att stänga, så jag var tvungen att släppa Rosebud för att se till att Rowen gick in helt i hagen. Så medans jag gick runt grinden för att schasa in Rowen snodde ett annat föl som heter Bowie bandet som vi knyter grinden med och sprang iväg med det i munnen x) Fick mig ett gott skratt när jag stod där vid grinden och tittare på hästarna som verkade ha hur kul som helst :D

Hoppas ni har haft det bra hemma i Sverige, snart kommer jag!

Likes

Comments

Ja i fredags var vi iväg på hingstkåringen vilket var hur kul som helst! :D Vi sov på hotell en natt i Stavanger där kåringen var och hästarna sov i gästboxar. Så vi åkte upp till hästarna tidigt på morgonen och körde dom till platsen där de skulle visas. Hästarna var putsade från topp till tå och helt otroligt vackra!! Finast var ju självklart Lewis & Gwilym ;)

Det är flera olika moment på en hingstkåring så det var ganska fullt upp hela tiden med tider som skulle passas men det var ingen jättestor visning så det gick bra. Först skulle de visas på hårt underlag, bara på rakt spår. Efter det var det visning i ridhus där de först visades vid hand och sedan fick springa lösa och avslutade med löshoppning. Det var även veterinärkoll och sist bruksprov som för våran del var tömkörning. Det blev riktigt bra resultat för båda hästarna och Gwilym är nu 1-premierad 10-9-8-10-9!!! Lewis är ju bara 4 år och blev kårad med fina omdömen han också! (Han kan bli premierad först nästa år) Tömkörningen gick lite som förväntat med Gwilym men det var godkänt och jag är nöjd med tanke på den korta tid vi har tränat. Lewis visade inte sin bästa sida i tömkörningen även om det blev godkänt det också, fanns flera anledningar till det, dels så hann vi inte värma upp överhuvudtaget utan var tvungna att gå rätt in och sen missförstod jag vad jag skulle göra (inte lätt att förstå norska på bred, för mig ny, dialekt!) Jag var väldigt irriterad på mig själv direkt efter men i efterhand är jag ändå nöjd, jag har gjort mitt bästa efter förutsättningarna. Jag är jätteglad och tacksam för att jag fick chansen att vara med och visa två fantastiska hästar!

Nu fortsätter arbetet här på gården och jag hoppas på mycket tid med hästarna de kommande dagarna! Jag kommer inte vara kvar här så länge till då jag tänkte åka hem till Sverige och så får vi se om jag kommer tillbaka hit snart :) Jag trivs väldigt bra med hästlivet här och hoppas på att kunna fortsätta jobba med alla fina Welsh Cob!

Självklart ska ni få se MASSOR av bilder på de fina hästarna!

Fina hästarna uppställda efter avslutningen på dagen :) (Visades väldigt väl av Berry Bakker) 

Cunera Morwena's Lewis

Storhaugs Gwilym 

Hilde, Eline och Sandra (Sandra i en väldigt snygg pose ;) 

Gwilym & Eline efter premieutdelningen

Likes

Comments

Idag är det exakt ett år sedan du lämnade Jorden. Saknaden är stor, den blir inte mindre, men man lär sig se på den med perspektiv. Du var vacker, du var snäll, du var underbar, du var speciell. Du var en kämpe, men tillslut gick det inte längre, smärtan blev för stor. Du springer numer på de evigt gröna ängarna och jag önskar jag hade fått se dig idag, utan smärtan i din blick, utan stressen i din kropp, bara njutandes i solen, för hos dig skiner solen för alltid!
Vila i frid älskade Carisma! ❤️

Idag är också en lyckans dag eftersom våran fina hund Bonza fyller 3år idag! Hon förgyller verkligen ens dagar med sitt knasiga, ivriga, envisa och alldeles underbara sätt! Finns ingen snällare hund än henne! Hoppas matte lagar pannkakstårta till dig idag och pussar på dig lite extra från mig, det är du värd!

Här i Norge fortsätter det snöa och vara lite ruggigt väder ute så blir en dag inomhus idag för att vila upp sig lite inför kommande vecka. Ska åka ner till affären och handla lite sen bara så man har nån mat. Idag längtar jag hem lite till alla vänner och familjen, speciellt när man hör att våren har kommit och solen skiner! Bara hoppas att värmen hittar hit också på riktigt snart :)









våran lagom knasiga hund <3





tänk vad stor hon har blivit, hon var bara en liten fluffig klump när vi hämtade henne :)

Likes

Comments

Ja nu var vintern tillbaka här igen, det har snöat massor under dagen och nu har det börjat blåsa riktigt ordentligt också. Jag tror jag stannar inne, annars finns det nog risk att man blåser bort :p Jag hade ju hoppats på att det bra vädret skulle hålla i sig lite till men det finns ju inget att göra åt den saken! Jag han med att träna Gwilym på förmiddagen innan det hade börjat snöa allt för mycket iaf, ryggningarna fungerar lite bättre nu så det är kul. Känner att vi hade behövt ett par veckor till med träning men nu är det bara göra det bästa av situationen. Vädret ställer ju till det ytterligare lite eftersom underlaget inte är det bästa. Lewis fick också komma ut en sväng men det snöade ganska mycket då och han fick styltor av snön så blev ett lugnt pass för hans del.

Tänkte jag kan bjuda på lite vinterbilder på min älskade vovve passande nog nu när vintern är tillbaks! Bonza som hon heter är en korsning mellan Samojed & Landseer :)








En bild från igår på isiga stenar, tyckte det såg så häftigt ut så var tvungen att fota lite :)

Likes

Comments