Hej!
Idag har vi varit ute och rest i hela 6 veckor! Det är en väldigt lång tid och när jag tänker tillbaka på allt vi har hunnit med, så är det en hel del. Vi har gjort så mycket roliga grejer & upptäckt så mycket. Jag vågar dock påstå att veckan som gått har varit den roligaste. Vi har spenderat de senaste dagarna i ett område på Bali, Indonesien som heter Ubud. Vi är så imponerade av detta avslappnade och lugna område.

Vi bodde under hela vistelsen på ett jättefint hotell som låg mitt i djungeln bland palmer och risodlingar. Där fanns en fin restaurang med god mat och en pool. Vi hade långt innan vi åkte på vår resa sett fram emot Ubud och allt häftigt man kan göra där. Vi hade en lista och försökte under våra fem dagar få uppleva allt detta. Trots att vi är dåliga på att ta tag i saker och verkligen dra sig upp från solstolen så lyckades vi göra alla de grejerna vi tänkt oss.

Den första dagen i Ubud upplevde vi mest på. Vi bokade en guidad tur från hotellet för 700.000 Indonesisk Rupiah vilket motsvarar ungefär 470 svenska kronor. Visst, vi kanske blev grundlurade. Det är ju dumt att boka via hotell som vanligtvis tar mycket betalt, men vi ville bara komma iväg på våra väntade äventyr och tog chansen. Man fick på sin tur välja 3 olika platser att besöka och bli guidade på. Vi valde Telalagang rice terrace (en enorm risodling), Goa Gajah (elefantgrottan) och tegenungan waterfall balivattenfallet. Det hela slutade med besök på 6 platser! Vi blev snabbt bra vänner med vår guide/chaufför som gillade oss! Vi hade en jätterolig dag tillsammans och vi kände direkt att vi fått tillräckligt för pengarna. Vi lyckades även under den dagen gå på en helt oplanerad kaffekurs (varken jag eller Ellen dricker kaffe), Holy spring temple och Saraswati temple. Vi hade en helt fantastisk dag och skaffade oss en vän på resan. Jag rekommenderar starkt att man skaffar sig en guide som man snabbt blir vän med, man vinner på det. Befolkningen är hur trevliga som helst på Bali.

Ellen träffade en skithärlig gubbe som arbetade på risfälten. Han var skithärlig, fram tills han ville ha betalt för att jag skulle ta detta kort.

Detta är Goa Gajah, även känd i Sverige som "elefantgrottan". Låter ju som en dröm. Men det var inte så mycket större än så. På de heliga platserna fick alla kortbyxade människor bära en sharong.

Kaffekurs för två personer som avskyr kaffe! Genialt!

Från Holy spring temple.

Vår guide Kadeck visade oss till den bästa maten i Bali (enligt våra preferenser). Vi käkade på De Koi som serverar asiatisk mat i små hyddor ovanför dammar runt om köket som kändes väldigt fräscht. Vi åt springrolls, vattenmelonsallad och vietnamesiska vårrullar som jag älskar mest av allt. Här var vi riktigt nöjda med maten och rekommenderar er att äta här om ni besöker Ubud!

Den andra dagen spenderades i Ubud City som låg i anslutning till Monkey forest, helt enkelt en skog helt ägnad åt aporna. Hit drog jag Ellen då hon är livrädd för det mesta som rör sig och som har läst om hur aporna biter och river en. Motvilligt gick hon 15 minuter in i skogen och vände snabbt som attans. Hon fick uppleva allt från apor som hoppade på folk, apor som tog mat, apor som grävde i folks väskor, aggressiva apor, söta apor som "säkert också anfaller om de känner för det". Ja, listan är lång. Efter traumat i ap-skogen åt vi på en restaurang som heter "The seed of life" som endast serverade raw-food. Något helt nytt för mig och Ellen. Vi gillade det till viss del innan vi insåg att pesto-pizzan som den så oskyldigt kallades för var ett JÄTTE-HÅRT och förmodligen vrålnyttigt knäckebröd med lite pesto i toppad med sallad. Men man kunde ta snygga bilder på maten så vi gick dit dagen efter igen. Den dagen gjorde vi också varsin ring hos silversmeden (nej jag har inte friat ännu) med våra namn inristad på insidan. Så romantiskt ❤ Sista dagen i Ubud spenderades i solen, på hotellet, under vattnet i poolen.

Nu är vi mätta på regnskogar och risfält (och nyttiga pestopizzor) och reda att ta oss an Seminyak.

Ha det gott så länge
Emerik.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hej!

Det har gått några dagar sen sist. Nu sitter vi på flygplatsen i Malaysia för att avsluta en vecka som bestått av att utforska ett land som vi inte visste så mycket om. Den 15 februari lämnade vi fina Koh Lipe med en färja som tog oss till Langkawi, en ö tillhörande Malaysia. Vi började med att ta en taxi från piren till vårt hotell som låg två kilometer förbi centrum. Längs med Langkawis kust hittar man en fin strand som heter Cenang Beach. Här hängde vi i några dagar.

Vi bodde på Favehotel som var ett helt ok hotell i förhållande till hur spartanskt vi bott i Thailand tidigare. Här hade vi en egen toalett, luftkonditionering och ett fungerande wi-fi. Här levde vi i fyra dagar rätt bra. Varje morgon käkade vi en snabb frukost och begav oss till stranden som låg 2 kilometer från hotellet. Efter en härlig morgonpromenad, lagom svettiga, la vi oss på stranden och njöt av vita stränder och varmt vatten som vissserligen inte gick att jämföra med Koh Lipe. I Langkawi åt vi inte jättemycket bra mat, vi var halvnöjda när varje middag avslutades på något västerländskt ställe med pasta eller pizza. Det enda positiva i matväg på Langkawi var ett trevligt italienskt ställe med skön stämning och god mat! Vi gjorde inte så mycket här utan låg hela tiden på stranden. Tanken var att vi skulle besöka Langkawi Skybridge som ligger uppe i bergen, med det sållades bort när vi insåg att den inte var längre än 125 meter. Vi tyckte att det var onödigt att slösa bort kalorier när man ändå inte fick gå så långt väl uppe på bron.

I sin helhet var vi halvnöjda med Langkawi, men det gjorde oss inget då vi inte heller förväntat oss så värst mycket. Vi knäppte en hel del kul bilder på stranden!

Med galnaste brännan på baksida lår satte jag mig tillsammans med Ellen på vårt första flyg som skulle ta oss in till storstaden, Kuala Lumpur, för lite härliga skyskrapor och lyx.

Den här staden älskade vi så fort vi anlände. Vi hade bokat ett hotellrum innehållande kök så vi skulle kunna låtsas att vi levde i en lägenhet. Så det gjorde vi. Det första vi gjorde efter att ha kommit fram till hotellet var att hitta en supermarket som skulle kunna förse oss med sånt man kan tänkas behöva under fyra dagar. Det tog tid att hitta en affär med allt vi behövde, men efter några timmar hade vi allt från yoghurt och ägg till pasta och pesto! Dagarna var räddade! Resterande eftermiddag hängde vi på rummet och lagade pestopasta med mozzarella till middag. Nästa morgon var Ellens födelsedag och hon firades med frukost på sängen, en klänning och vandring i staden. Här träffade vi också vår nära vän Sofia som guidade oss i staden hela vägen till China Town. På kvällen åt vi tillsammans med henne på vårt nya favorithak i staden: Fekka. Cafét låg någon minut från hotellet och erbjöd allt från dumplings och springrolls till fruktparafait och french toast. Dagen därefter spenderades i sängen framför vår favoritserie Homeland, då det regnade och åskade. I morse lämnade vi staden och åkte till flygplatsen. Nu är vi redo för nästa äventyr: Indonesien

Likes

Comments

Hej!
Nu har vi varit i Koh Lipe i drygt en vecka och vi har förmodligen upplevt en av topparna på vår resa. Koh Lipe är helt fantastiskt, vi får dagligen uppleva det enkla bungalow-livet, kritvita stränder, genomskinliga hav, god mat och massa frukt-shakes. Vi har till och med lyckats bli stammisar på en bar, som vi för tillfället håller som vår favorit.

För er som ska åka till Koh Lipe så är den här roof-top baren ett måste. Här finns allt från goda drinkar, iskall Cola, stekande sol, fläktande vindar, perfekt plats för Yatsy spelande, trevlig service, hjälpsam personal och god mat som tillagas i köket där under. Vill ni hitta hit ska ni leta efter en restaurang som heter Steak House, som ligger på högerkanten i början av walking street från Pattaya beach, gå en trappa upp så har ni hittat rätt.

Kram på er!
Ellen

Likes

Comments

Hej !

Hoppas ni mår superbra, vi mår i alla fall superbra nu! Efter några dagar byggd på total katastrof så är vi nu på fötterna igen. Ellen är fullt frisk och jag är fullt ogrinig. Igår kom vi via speedboat fram till det vackra Koh Lipe, en ö i västra Thailand.

Jag ska fatta mig kort för en gångs skull! I detta inlägg tänkte jag visa er mer av den bungalow vi bor i här på ön. En fransyska driver ett diving-centrum på stranden och har en bit in i djungeln även 10 bungalows, varav en som är vårat hem i en vecka.

Ovan har ni lite bilder på "receptionen" som vi bortskämda Kungsbacka bor väljer att tveksamt se det som.

Bungalown är byggd endast av bambu från tak till golv och är vrålvarm på natten! Vi låser dörren med en enkel hasp på insidan.

Det finns två rum i hyddan, varav en toalett. Vi sover på en bädd omringad av myggnät och duschar bakom en tunn bambuvägg utan tak. För övrigt finns en fläkt, ström, vatten och några eluttag. Vi stortrivs här!

Likes

Comments

Hej på er!

Hoppas att ni trivs hemma i Sverige och att alla mår bra! Just nu ligger jag och Ellen i en skön säng och käkar snickers! Detta blogginlägg kommer innehålla 100 % mer drama än alla tidigare. Vi har varit med om den värsta tänkbara dagen någonsin. Haha. Ni får inga bilder idag, då vi inte hittat något kul att fotografera, ja ni kommer förstå varför snart 🙃.

Låt mig börja berätta, eller rättare sagt erkänna att vi i två veckor (sedan vi började skriva på bloggen) har levt tillsammans med Ellens familj i en fin villa på Koh Lanta. Så praktiskt sett så hade inte vår backpackresa börjat under de tre tidigare inläggen. MEN idag lämnade vi familjen Hafström på flygplatsen efter två veckor av lyxliv och begav oss till Ao Nang (eller som jag kallar det: Ao åt helvete). Wow, jag vet inte om det handlar om att jag och min kära flickvän är bortskämda prinsessor eller om vi just upplevt den värsta, möjliga tänkbara starten på en annars rätt behaglig resa.

Taxin från Krabi flygplats tog 40 minuter och efter den resan hade det blivit mörkt, och vi hade inget hostel- eller hotellrum bokat. Väl framme i staden så började det ös regna, och då menar jag inte ösregn som det vi är vana vid på somrarna i Sverige, utan ÖSREGN vilket är detsamma som en monsun typ eller en dusch. Vägarna var översvämmade och alla små butiker täckta med regnskydd. Jag och Ellen vandrade längs med gatorna med pisseblöta kläder, genomvåta väskor och gnälliga humör. Ni fattar !! Inte nog med det, vi korsar en väg vid ett tillfälle, då tappar Ellen sin flip-flopp i en översvämning på vägen som drar med toffel-helvetet en bit, jag springer efter och tappar skyddet till min väska (börjar snart lipa). Efter 30 minuter säger Ellen: Kolla där på andra sidan gatan, där ligger ett fint hotell (som vi ansåg oss vara värda efter dagens bravader). Väl på hotellet betalar vi för rummet som vi kollat igenom innan vi bestämde att vi bor där i två nätter innan vi hittat något lite billigare. När vi kommer upp i rummet slänger vi av oss väskor och kilar ned till Mc Donalds och käkar varsin Big Mac. På sängen sitter vi och äter upp burgaren när ett litet rött djur kryper längs med sängkanten. NEJ tänker jag och hoppas att Ellen inte tänker för mycket på den. Det var försent och hela sängen är snart uppriven då vi märker att flera röda småkryp lever där vi tänkt sova, mys! Vi springer ned till receptionen och kräver ett nytt rum som receptionisten visar oss. Även i detta rum lyckas vi skramla fram lite bedbugs som vi kallar dem, de kryper överallt. Åter nere i receptionen kräver vi pengarna tillbaka och kommer aldrig igen sätta vår fot där. Vid det här laget är vi svintrötta och får stå och diskutera med killen bakom disken innan han motvilligt ger oss alla pengar tillbaka.

Nu går vi på gatan igen, två ihopsjunkna, irriterade och rätt genomvåta backpackers som vi så stolt kallar oss nu. Efter två minuter ser vi att en av våra väskor gått sönder rätt rejält och vi gråter lite igen. Vi hittar tillslut ett nytt, lyxigare och lite dyrare hotell som vi genast väljer. När jag började skriva den här texten låg vi alltså i en skön säng, utan småkryp och helt förstörda efter en dag som äkta backpackers. Jag sa till Ellen att det bara kunde bli bättre nu!

Oh boy vad fel jag hade! Klockan var 02.30 och Ellen väcker mig i panik och mår jätteilla! Hon kände att hon behövde spy och satte sig framför toaletten på ett sånt där hopplöst sätt vi alla någon gång gjort. Ellen spydde och vi la oss i så gen igen, det började bli lite bättre i magen. Någon timme senare väcker hon mig igen och vi går tillsammans in på toaletten och ingenting händer, hon mår fortfarande fruktansvärt illa. När klockan slår 07.00 så sitter vi båda vid toaletten och väntar på att hon ska kräkas(som vi hoppas på). Hon har blivit matförgiftad och vi överväger att gå bort till sjukhuset som ligger en bit bort. Ellen känner sig yr och ur balans.Men plötsligt händer det när jag är nere och bokar en natt till på hotellet. Ellen lyckas kräkas och hon börjar må bättre. Nu är klockan 08.11 och solen reser sig över ett Ao Nang som nu faktiskt förtjänar en käftsmäll. Det är rätt vackert här och efter regn kommer ju solsken ☀️. Vi stannar här en natt till så att Ellen kan få piggna till lite.

Emerik

Likes

Comments

Hej!

Nu har det gått en vecka sedan vi kom till Koh Lanta, tiden har gått väldigt fort och vi njuter av varje stund! De senaste dagarna har det varit blandat väder, kommit några regnskurar men mestadels sol. Vi har hyrt mopeder så vi har möjligheten att ta oss runt ön, vilket är en stor frihet. Vi åkte till ett jättevackert ställe, Diamond Cliff där vi stannade för att äta lunch och njuta av den fina utsikten. På kvällen tog hälften av oss tuk-tuk och resten tog mopederna till en jättemysig restaurang Green chili, precis vid stranden. Senare på kvällen efter middagen satt vi ute vid sofforna och spelade spel.

Idag har vädret varit bra, så har olyckligtvis nog bränt mig på ögonlocken vilket gör fruktansvärt ont så får hålla mig lite i skuggan imorgon, det gäller nog för Emerik också då hans rygg blivit väldigt röd. Idag har vi haft besök av stingrockor precis vid stranden, vår granne blev stucken och blev jättedålig så vi får vara försiktiga när vi badar vilket är lite obehagligt.

Det är ungefär så dagarna har sett ut den här veckan. Har även passat på att ta massage som ligger precis nedanför huset på stranden, det får man unna sig när det är så extremt billigt (endast 60 kr!!). Däremot blir jag ensam om det då Emerik avskyr massage, men han testade häromdagen och det var nog både den första och sista gången han gjorde det då han efter massagen fick blåmärken över hela benen.

Nu är det dags för oss att lägga sig, men först ett avsnitt av homeland eller två. Vi är besatta!! Godnatt, kram Ellen.

Likes

Comments

Hej på er!

Efter 24 timmar så har vi äntligen kommit fram till Koh Lanta, ön som vi ska bo på i ett par veckor. Än så länge så kan jag säga att det är ett sjukt lugnt och avkopplande ställe där den mest hårresande aktiviteten man kan ta sig för är att stiga upp ur sängen på morgonen! För er (och mig) som aldrig har varit i Thailand förut så kan jag säga att luften är fuktig och värmen pressar något otroligt, trots att solen ligger i moln en stor del av tiden. Koh Lanta ligger knappt 3 timmar från Bangkok. Under den sträckan flög vi från Bangkok till Krabi och vidare med bil i någon timme till Koh Lanta. Vi bor just nu några meter från havet med en pool alldeles bredvid altanen. Kommer ta en hel del bilder vill jag lova! Här kommer jag att trivas!

Vår första dag i Asien började med en frukost på altanen innehållande toast och frukt! Sedan gick vi till en strand några meter bort och solade bort hela förmiddagen. Sedan käkade vi panang med kyckling som bäst beskrivs som en söt thailändsk kryddblandning med allt från curry till citrongräs och ris till! (Rädd att jag kommer gilla maten lite för mycket här...). De kommande timmarna gick åt att bada och sola! Typ det enda jag kommer få gjort under det kommande halvåret! Jag lyckades också hinna med att käka lite drakfrukt! (Låter ju hur asiatiskt och fantastiskt som helst). Frukten ser ut som något taget ur en saga men smakar lite som en mesig, omogen kiwi. 2/5 i betyg. Frukten i Thailand har inte fått mig att falla baklänges ännu, hoppas det ändras snart!

Annat viktigt som ni behöver känna till är att jag heter Emerik och är den andra personen att skriva på denna blogg. Jag är intresserad av foto och bildkomponering och ställer mig ofta frågan varför jag aldrig har prövat på att blogga innan. Jag kände att vår resa i Asien är en bra start så får vi se vad som händer i fortsättningen. Jag skriver lite filosofiskt så ni får säga till om jag flyter omkring alldeles för mycket!

Vi hörs av senare, jag tänkte bada nu!
Emerik

Likes

Comments

Hej!

Nu befinner jag mig på Landvetter flygplats och väntar på flyget som skall ta mig och min pojkvän Emerik till den första destinationen på vår resa, Koh Lanta. På den här bloggen kommer ni kunna hänga med på vår resa och allt det vi gör tillsammans i Asien. Vår tanke är att vi ska berätta om allt som händer, allt vi äter, alla platser vi besöker men även hur det är att resa som par. Både jag och Emerik kommer skildra våra historier ur eget perspektiv. Varken jag eller Emerik har haft en blogg förut så det känns spännande att göra något nytt.

Jag ska försöka hålla mig kort. För er som inte känner oss särskilt väl, så heter jag Ellen Hafström och min pojkvän Emerik Karlsson. Vi båda är snart fyllda tjugo år och kommer från Kungsbacka utanför Göteborg. I juni 2016 tog vi studenten efter att studerat Samhäll- beteendeprogrammet tillsammans. Efter studenten fortsatte vi arbeta på våra jobb, jag inom vård och omsorg och Emerik på restaurang TOSO. Tiden har gått väldigt fort och jag kan inte förstå att det nu är dags. Resrutten som vi har tänkt oss är Thailand, Malaysia, Indonesien, Australien, Filippinerna, Vietnam, Laos, Kambodja och så avslutar vi sedan i Thailand igen men det kan som sagt ändras under resans gång.

Nu är det dags för påstigning, det känns fantastiskt att vi äntligen är på väg.

Ta hand om er,
Ellen.

Likes

Comments