Header
View tracker
View tracker

Halloween spenderades med min stjärna 🌟
Alltid så roligt när man får chansen att sminka sig läskigt/äckligt 👻

Likes

Comments

View tracker

Vad hände egentligen?

2014- ett år av lärdom, svek, besvikelse, alkohol, fester, shopping, avslutade vänskaper, nyfunna vänskaper och sjukdomar.

Under 2014 samlade jag på mig väldigt mycket negativa händelser och tog mycket tunga beslut som jag än idag inte är helt säker på. Jag avslutade året på ett helt annat sätt än vad jag påbörjade det med.

2015- ett år av lärdom, kärlek, träning, familj, arbete, nyfunna vänskaper och resor.
2015 var för mig ett väldigt lugnt år, hände varken mer eller mindre men kunde samtidigt hantera allt.

2016- ett år som börjar med ångest, psykisk ohälsa, smärta, panikångestattacker, tårar och rädsla.
Årskiftet 2015-2016.. det var då allt började.. Som en blixt från klar himmel så kände jag mig ledsen, blev skakig, fick tryck över bröstet och fick svårt att andas.. Hade inte en aning om vad som hände.. Efter första gången så gick det ganska länge innan det hände igen, men sen.. Sen kändes det bara som att det var en del av min vardag.. Kunde få det en gång i veckan likaväl som jag kunde få det flera gånger om dagen med helt oförklarliga anledningar.. Och hur ska man då kunna förklara för sina vänner och sin omgivning om hur man faktiskt mår? När man väl minns vad som händer så kan man inte sätta ord på det och berätta?

20 FEBRUARI 2016-
Min första panikångestattack bland mina vänner.. Aldrig skämts så mycket, aldrig känt mig så liten och svag, aldrig känt mig så blottad..
Den "attacken" blev framkallad av en annan person.. Minns knappt hur det gick till förutom några få meningar som tog alldeles för hårt.. Minns att jag drack två cider och en drink den kvällen.. Har en luddig bild i huvudet då jag står i hallen på en fest där det är mycket folk, hög musik, en stressad och energisk stämning.. Där står jag och letar efter Niclas som kommer fram, sen är allt som glömt, inget minne av hur jag fick på mig mina ytterkläder, vägen hem eller att jag kom fram till sängen..

Efter det så blev min psykiska ohälsa väldigt tydlig för mig.. Att jag glömmer bort att jag gör saker, att jag säger saker, jag kan köra bil och glömma bort en sträcka jag precis kört, göra och säga saker som jag aldrig i hela mitt liv skulle kunna tänka mig att göra annars, jag gråter och gråter utan anledning, jag slutar andas utan att veta om det, jag krampar i hela kroppen, svettas och fryser samtidigt, att jag inte kan stå upp för jag blir yr kan va några av sakerna jag är med om när attackerna slår till...

Likes

Comments

Hej allesammans!

Vilket väder vi har!! Iallafall här i Mariefred!
Började dagen hemma hos svärmor med den traditionella helgfrukosten!
Idag blev det amerikanska pannkakor, bacon och äggröra, gott och onyttigt!

Sydde även upp våra nya mörkläggningsgardiner hos henne så dom ska vi sätta upp ikväll.

Nu har jag legat i sängen ett tag och vilat och tänkte dra ner till gymmet innan det är dags att göra sig i ordning för kalas i Strängnäs.
Först tänkte jag inte åka alls men tror ändå de är bra träning för mig. Jag har förberett mig på att det kommer va folk där som jag inte känner, det kommer va hög musik, det kommer va stressigt, det kommer finnas både alkohol och vissa personer kommer va nyktra och vissa påverkade av alkohol men jag kommer va nykter och ha min bil där, så ifall jag känner minsta lilla varning på panikångest så kommer jag åka hem. Har märkt att jag hanterar de flesta situationer bättre om jag har en plan och är förberedd på hur jag ska hantera dom.. Ser faktiskt fram emot kvällen ändå, men löjlig som jag är så ser jag mest framemot att få komma hem och krypa ner i soffan och somna på Ns bröst..

VÄRLDENS BÄSTA PODD!!! jag älskar den! Alla, oavsett om man har ångest eller mår dåligt eller liknande borde faktiskt lyssna på den, det är så värt det!

Likes

Comments

Jag har varit hemma från jobbet hela veckan.. Det var nattvecka denna vecka vilket betyder arbete från 22.00-06.30.. Åkte till jobbet i måndags men åkte hem vid 02.15, va så nere, så ledsen, så öm i kroppen och trasig inombords att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.. Sen jag började märka av min panikångest/depression så har jag mått dåligt, väldigt dåligt.. Men denna vecka tar alla rekord.. Har haft tryck över bröstet varje morgon jag vaknat, sovit oroligt hela nätterna även fast jag äter ångestdämpande, varit öm i varenda led i kroppen, haft så djupa och deprimerande tankar samtidigt som jag inte minns att jag gör vissa saker eller pratar med vissa personer..

I onsdags så bokade jag faktiskt en akuttid hos vårdcentralen i Mariefred. Tog blodprover som dom skulle skicka för analys och pratade med en doktor om hur jag mår, dom vill skicka mig vidare till kurator.. Men då tänkte jag såhär att jag ska tillbaka till läkaren om en vecka och kolla igenom provsvaren, så då får vi se om det är något tokigt med dom och sen tar vi det där ifrån, beroende på hur jag känner mig, för jag har märkt nu att jag går väldigt mycket i perioder och tror nu att jag är i en väldigt lågt och dystert stadie..

Likes

Comments

Jag tränade ju inte i Torsdags & Fredags vilket resulterade i att jag hade panikångestattacker båda dagarna.. Mådde väldigt dåligt hela dagen i torsdags både innan, under och efter jobbet. Det är rätt tungt att vakna 04.30 och känna att kroppen säger ifrån på alla sätt, men ändå så tvingar man sig upp och gör rätt för sig för att man känner att ingen skulle förstå, man sliter ut sig själv mer än vad man redan gjort och förstör sig själv när man egentligen bara borde va hemma en dag. Få ligga i sängen utan oro och dubbelångest..

Nu när jag skriver detta är det lördag morgon, och jag kan inte minnas vad jag gjorde i torsdags eftermiddag.. Jag vet att jag kom hem från jobbet vid 14.30 men sen är det bara svart.. pratade med mamma en stund vid 16.30 ungefär men sen minns jag inget förens N kom hem och tog emot mig gråtandes.. Så otäckt när det inte ens gått 48h och jag kan verkligen inte minnas vad jag gjort i mitt eget hem när jag vet att jag varit vaken.. När N kom hem så bestämde han sig för att också vila från gymmet så vi gick en promenad och köpte lite gott och kollade på tv i soffan resten av kvällen men ångest tickande i bakhuvudet..


Hade samma känsla när jag vaknade på fredagen och kunde inte ens prata med N. Jag gick bara upp, klädde på mig, drack kaffe, borsta tänderna och åkte till jobbet. Det är sjukt, den ända personen som vet vad han ska göra för att få mig att må bättre direkt, eller få mig att kontrollera min andning och liknande, han kan jag inte ens prata med? Jobbade till 11.00 och sen drog vi på jobbet en lunch ihop på Thaien i Sdertälje.
Väl hemma sen bröt jag ihop direkt. La mig direkt i sängen och låg där från 12-tiden tills N kom hem vid 17-tiden. Pendlade mellan att gråta hysteriskt, ha ångest och läsa artiklar om depressioner och ångest.. Hittade en artikel som jag reagerade ganska starkt på men den kommer i ett separat inlägg.. Med N hemma så blir jag lugnar och slappnar av på ett helt annat sätt och det gör att mina penikattacker kommer lättare men jag kan också tygla dom bättre då. Så igår kväll bestod mer eller mindre av att sitta i Ns knä med stora tårar rinnande längs kinderna..

Och vet ni, dessa två dagar, när jag mått som sämst, har varit för att jag inte har kunnat träna.. Det räcker med två dagar borta från gymmet och jag mår sämst.. Jag säger inte att alla med panikångest eller de som har hamnat i en depression ska börja träna för att må bättre psykiskt, utan jag tror att man måste hitta något som man älskar att göra för att må bättre. En frizon, där du får va den du är, göra det du älskar och samtidigt koppla bort allt som har man resten av världen att göra. Det är så olika beroende på hur man är som person och man måste testa sig fram. Jag har aldrig varit speciellt intresserad av träning utan började mest med det för att N tränar så mycket, men nu så älskar jag det och vill inte va utan det.. Så prova er fram!

Likes

Comments

Yes, rubriken stämmer.. Jag har överansträngt dom och nu är dom inflammerade, och jag är såååå irriterad.. Nu är det ju så att jag dämpar min ångest och depression med min träning och får jag inte så mår jag jätte dåligt direkt. Så nu är det bara vila, voltaren och absolut inga dragövningar för min del. Ska helst inte anstränga armarna mer än vad jag absolut behöver..

Jag har iallfall hunnit träna denna vecka
Måndags, Ben & Rumpa
Tisdags, Bröst & Mage
Onsdag, Rygg

Får se om jag kommer träna något mer denna vecka pga armarna men jag hoppas verkligen det för annars kommer jag må så dåligt i slutet av veckan..

​Åh här är min nya tröja som jag tycker är såå snygg, jag älskar ju Nike för det första, men mina favorit skor är Nike Air Max 90 och Nike Air Max Thea och nu kommer det va så snyggt att ha det ihop! 

Likes

Comments

Godmorgon!
Vilken otrolig alla hjärtans dag helg N hade ordnat till oss.. På lördagen gick vi upp hemma och åt frukost och gjorde oss i ordning för att åka till Stockholm. Väl framme där så checkade han in oss på Nordic Light Hotell, vilket är mitt favorit hotell, bäst frukost och små fina enkla rum med underbara sängar. När vi öppnade dörren till hotellet så möttes vi av en stor blombukett, champagne och chokladpraliner

När vi väl hade kommit till ro på rummet så gick vi en promenad ner på stan, köpte kaffe och strosade omkring. En sak som jag alltid gör när vi är i Stockholm är att gå på NK. Börjar högst upp och jobbar mig neråt. Det är så underbart där, Även fast vi köper mest kläder till N därifrån så är det ändå en så härlig känsla att bara få gå omkring där.
Sen var det iaööafall dags för middag och jag fick välja vad jag vill eftersom det oftast är jag som är kräsen med maten så jag sällan äter kött mm- Men jag valde iallafall att äta på Sushi Yama, eller jag valde faktiskt att äta det i sängen på hotellet.

Jag älskar känslan av att va in checkad på hotell, den gör mig lugn.. För några veckor sen så åkte vi till Stockholm och bodde på Clarion Sign det stora glashotellet vid T-centralen, då iallafall så checkade vi in, gick och köpte allt gott vi kunde komma på och sen va vi på hotellet och kollade på Svenska Hjälte Galan från 17 på eftermiddagen till 12 dagen efter, så himla skönt!


Dagen efter, alltså på söndagen, Alla hjärtans dag, så beställde N upp frukost som vi också åt i sängen, i ca två timmar, jag skämtar inte men det fanns såååå himla mycket gott

Vi körde ett lite lättare ryggpass på gymmet på hotellet och det känns att jag börjar utvecklas lite nu och wow vilken motivation det ger! Jag älskar träning och att va på gymmet och jag hoppas jag alltid kommer att göra det!
Efter gymmet så åkte vi till Mall Of Scandinavia och shoppade, åt middag och gick på VIP-Bio vilket jag kan rekommendera varmt! Stora reglerbara skinfotöljer och små ordentliga bord vid sidorna!

För att avsluta så har den här helgen varit underbar.. ingen ångest över huvudtaget och jag har känt mig så himla glad!


Likes

Comments

Godmorgon!
Började morgonen vid 8 med frukost, vaniljkvarg, granola och färska jordgubbar! Lagom innan det var dags för ett ryggpass på gymmet! Sov inte så jätte bra inatt, somnade runt 2 tiden för jag inte fann ro i kroppen och kände hur ångesten steg i kroppen. Men lyckades somna ändå utan att få en panikattack och det är något som får mig att känna mig stark, att jag kan samla mig själv och få bort paniken. Oftast när jag får en panikångest så har jag Niclas famn att fall i och han får mig att lugna mig, kontrollera situationen och återhämta mig själv vilket gör allt lättare för mig.

Men nu till träning!
Måndagen bestod av ben
Tisdagen av mage
Idag rygg
Och imorgon bröst/triceps som jag ÄLSKAR!

Likes

Comments

N kom hem sent från jobbet och under tiden som jag väntade på han så började jag känna mig lite sjuk.. yr i huvudet, öm och trött i kroppen, ont i öronen och snuvig.. Detta betyder ju då i sin tur att vi inte har varit på gymmet idag.. Och här märker man väldigt lätt hur min ångest kryper sig på..
Jag vet att jag inte får träna om jag blir sjuk och det är ju med träning som jag "botar" min panikångest, jag kommer inte heller kunna jobba, vilket betyder att jag kommer bli tvingad till att va själv från när N åker till jobbet vid 05.30 till 19.30 när han kommer hem från jobbet, det gör mig stressad och jag får panik över det. Jag kan va själv ett par timmar och det kan nästintill vara skönt, men tanken på att va utan N en hel dag funkar inte. Vem ska trösta mig om jag blir ledsen? vem ska säga att det faktiskt är okej att gråta? vem ska få mig att andas lugnt igen? vem ska få mig att resa mig upp när jag inte ens har kraft i kroppen till att ligga ner?
Jag har ångest över hur det kommer bli om/när jag blir sjuk..


Likes

Comments