Idag har jag varit in till Adeccos kontor och skrivit på mitt uppsägningsavtal. Köpt en försäkring som gäller för året jag är borta. Och skickat efter papper för att avsluta mitt medlemskap i if metall. Checklistan blir allt kortare och kortare. På onsdag ska jag dessutom ha en skype-intervju med de som kommer hjälpa en där borta i Kanada. Förhoppningsvis ger det mig lite mer klarhet i hur det kommer gå till för att få ett jobb osv.


Annars så är jag in på craigs list var och varannan dag för att se vad det finns för typ av lägenheter att hyra. Det ser väl inte särskilt ljust ut måste jag säga, om jag nu inte känner för att pröjsa ca 12000 kr i månaden för en etta i centrum. Men det löser sig nog. Tänker att något rimligt boende måste gå att få tag på.


Min största oro är egentligen hur jag ska få med mig alla grejer i en resväska, en kabinväska och en ryggsäck. Känns som att det kommer bli svårt. Och om det går kommer jag garanterat få betala övervikt. Så det jag funderar på nu är om jag ska satsa på en resväska bara och betala kostnaden för övervikt, eller om jag ska ta två resväskor och betala kostnaden för att checka in ett extra baggage. Vi får se.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Har sagt upp mig från jobbet. Lägenheten är också uppsagd. Flygbiljetterna är bokade. Visumet är fixat sedan länge. Nu jävlar är det officiellt. Den 12 september åker jag. Och jag sprider ordet om att jag ska flytta till Kanada omkring mig som om det vore världsnyheter. Okej, inte direkt på den nivån, men det känns så bra att säga det och att det inte finns någon tvivel bakom orden.

104 dagar kvar!!! Mitt hemresedatum är dock inte 5 maj egentligen, men var tvungen boka hemresan samtidigt som utresan bokades och det var bara så långt fram i tiden man kunde boka. Kommer boka om hemresan sen.

Nästa steg blir att packa ihop alla mina saker och sortera dem; sånt som ska med till Kanada, sånt som ska förvaras tills jag kommer hem igen, sånt som ska skänkas bort eller säljas. Jag har redan hunnit börja lite smått. Ska ju vara ute ur lägenheten senast 31 juli, men vill helst ha flyttstädningen klar innan PDOL så att jag slipper tänka på någonting annat än att ha roligt då. Går på mina första semesterdagar redan imorgon så det blir nog att fixa med flyttpackning en hel del då.

Likes

Comments

Att ansöka om visum till Kanada gick förvånansvärt snabbt och enkelt. Jag hade förväntat mig att det skulle ta några månader allt som allt, men det tog bara två veckor ungefär från det att jag påbörjade processen tills dess att mitt visum hade blivit godkänt. Mitt visum är ett IEC Visa, som står för International Exchange Canada, och det tillåter mig att vistas och jobba i Kanada under ett års tid.

För att söka visum till Kanada måste man först kolla att man uppfyller alla kraven för att kunna få ett visum. Det gör man genom att svara på frågor och lämna uppgifter om en själv på hemsidan för Kanadas regering/myndighet. Uppfyller man ansökningskraven så gör man sedan en intresseanmälan. Då hamnar man i en så kallad "pool" eller ett lotteri, skulle man också kunna säga.

Det finns ingen garanti på att man kommer bli dragen i lotteriet över huvud taget eller när det kommer ske ifall man har turen att bli det. När man blir dragen i lotteriet får man i alla fall en inbjudan till att påbörja sin visumansökan. Den har man tio dagar på sig att svara på, annars förfaller ens inbjudan och man måste göra om steg ett igen. Så fort man har tackat ja kan man påbörja sin visumansökan.


Min något dammiga nuna, pga dammig scanner, på nedan nämnda passfoto. Tog detta kort inför Sri Lanka-resan förra året, men kunde återanvända det så att jag slapp ta ett nytt.

Förutom att svara på ett ganska ingående frågeformulär krävs det också att man har med en kopia av sitt pass, ett passfoto, cv och ett utdrag från belastningsregistret (m.m) i sin ansökan. När man har påbörjat sin ansökan har man tjugo dagar på sig att avsluta den. Har man inte gjort klart allt inom den givna tidsramen avslås ens ansökan och man är tillbaka på ruta ett igen. Det som framförallt kan ta tid är att få hem brottsregisterutdraget, så det måste man ha i åtanke.

Snittiden för handläggningen av en visumansökan är åtta veckor, därför antog jag såklart att det skulle ta ett ganska bra tag innan min ansökan skulle bli godkänd (eller avslås). Istället tog det endast två dagar. Blev minst sagt förvånad när jag fick ett mail så snabbt efter att jag skickat in min ansökan. Och så himla, himla glad när jag såg att mitt visum hade blivit godkänt och att jag därmed fått klartecken att flytta till Kanada.

Man har ett år på sig att resa in i Kanada från det datum ens visumansökan blivit godkänd. Sedan får man bo i Kanada i ett år från det datum man reser dit och aktiverar sitt visum, så att säga. Det riktiga visumet har man alltså inte förrän man reser in till Kanada. Man har bara ett dokument som säger att man har beviljats att få visum. Skulle man glömma det dokumentet hemma och inte kunna visa upp det i gränskontrollen i Kannada kan det uppstå problem med andra ord.

Det var ett ganska impulsivt val att göra detta, och sån är ju jag. Tar ganska ofta impulsiva beslut. Men jag ångrar det verkligen inte. Ser fram emot det så jäkla mycket. Det känns det helt rätt och jag längtar ihjäl mig efter september då flytten sker.

Likes

Comments

2014.02.20 svarade jag på frågan "7 saker du vill göra i framtiden?". Såhär såg mina svar ut då:

Adoptera en hund. Volontärarbeta. Backpacka. Jobba med något jag tycker om. Hoppa fallskärm. Tatuera mig. Flytta till en annan stad.


›› 2014.06.18 flyttade Siri, en gatuhund från Irland, hem till oss. Vi adopterade henne genom organisationen Hundar utan hem. Ett och ett halvt år senare hämtade vi hem Kandice. Finns inget bättre än att mysa med dessa två i soffan då båda kurar ihop sig i ens famn.


›› Förra året spenderade jag fem veckor i Sri Lanka för att volontärarbeta. Jag bodde i Kandy, i ett hus med ett trettiotal andra volontärer och jobbade på ett barnhem för handikappade. Något jag väldigt gärna skulle göra igen. Kanske i Nepal.

›› Backpacka har jag inte gjort. Det är inte något som jag är inställd på att göra i framtiden heller. Är mer intresserad av att göra andra typer av resor.

›› Att jobba med något jag tycker om känns aningen diffust. Jag har ju tyckt om alla mina jobb till en viss del, men aldrig velat ha de jobben ett helt arbetsliv. Drömjobbet får jag leta vidare efter.


›› När jag var i Las Vegas tog jag chansen att hoppa fallskärm. Kan ha varit det bästa jag gjort. Känslan att falla fritt är liksom... i can't even. Måste göra det fler gånger.

›› Tatuera mig har jag också gjort. Sju stycken tatueringar sitter det nu på min kropp. 2015.10.20 gjorde jag min första och efter det var jag fast. Så som det brukar bli för de flesta tror jag.


›› Och så till den egentliga anledningen att jag skriver detta inlägg. Den sista punkten; flytta till en annan stad. I skrivande stund bor jag fortfarande i Piteå, men om mindre än ett halvår flyttar jag.

Vancouver, Kanada kommer bli mitt nya hem. Schtåru? Jag kommer flytta till andra sidan Atlanten. Det känns helt otroligt. Mitt visum är redan klart, nu är det bara jobb som fattas.

Jag bokade min resa via GoXplore som hjälper en med att fixa allt. Det känns väldigt tryggt och har dessutom bra erfarenhet av dem då jag bokade min volontärresa via dem också.


För drygt tre år sedan skrev jag denna bucket list och om några månader kommer jag kunna kryssa av typ alla saker från den. Idag ser mina svar på frågan "7 saker du vill göra i framtiden?" ut såhär:

Åka på valsafari. Utbilda mig. Skaffa ett eget husdjur. Hitta ett yrke jag ser en framtid i. Cage diving med hajar. Åka till Coachella. Tågluffa.

Om kanske den dubbla tiden, sex år i framtiden eller så, så skulle vilja kunna titta tillbaka på min nya bucket list och kunna kryssa av de flesta sakerna från listan då också.

Likes

Comments