Idag har jag kommit fram till något som ändå känns ganska vettigt, man skulle kalla det en tes kanske. Vi kan kalla den för "barnbordstesen". Såhär är det, jag har sen jag var kanske 13 typ alltid varit intresserad av äldre killar vilket är helt naturligt för mig (men det råder otroligt delade meningar kring det här men det tar vi i ett annat inlägg).

När jag var 15 år träffade jag min första riktiga tinder-kille han var då 23 år, och när vi pratade och umgicks så kändes det verkligen som att vi var på samma nivå, det märktes knappt någon åldersskillnad. Han är såklart inte den mest mogna 23-åringen, absolut inte men själva grejen bara. Sen den dagen har jag känt såhär och det har blivit starkare med tiden, och jag vet nu vad det är jag söker. En kille som är högre upp i näringskedjan eller vad man säger, han måste vara mer intelligent, intellektuell antingen lika eller mer mogen än mig. Då blir det så enkelt att man måste upp i åldrar lite. Jag måste ha lite underläge liksom.

Idag när jag och Hanna diskuterade detta tror jag då att jag fattade varför jag dras till äldre killar och det har att göra med min barndom. Jag har aldrig någonsin suttit vid ett barnbord, jag har sen jag kan minnas alltid suttit vid vuxenbordet. Jag har alltid älskat att diskutera politik med vuxensällskapet. Jag tror i alla fall att det här har lagt end del av grunden till dagens val av killar. Det måste vara så, den här tesen känns stensäker.

Så pappa du får skylla dig själv att du sitter hemma och är orolig när jag ska ut och träffa killar, hade du satt mig vid ett barnbord hade du sluppit ;)


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Idag är det jobb på valfri plats vilket innebär en plats som absolut inte är skolan utan oftast sängen och jobb är inte prio 1. Det här gör alltså att jag får en liten trevlig långhelg, så härligt så. Den startades med lite plugg faktiskt, lite småfix med ett reportage som ska in snart.

Sen blev det en favorit i repris med Hanns och min mys frukost, idag med lite jultema. En perfekt start på den här dagen och helgen. Planerna är nästan obefintliga inför de kommande dagarna förutom söndag då blir det ett litet äventyr men det tar vi då. Hoppas ni får en kanonhelg!!

Likes

Comments

Det finns inte mycket som en tonåring värderar så högt som sömnen. Varje torsdag har jag en sovmorgon och jag de stunderna är heliga för mig. Då är det fan ingen som ska våga nysa i det här huset, det ska vara tyst, kallt och mörkt. 3 enkla krav, jag ska inte sticka under stolen med att det har skötts bra, det har varit bra sovtimmar dessa morgnar med ett litet undantag för imorse.

Klockan är 06:46 när jag hör att min dörr öppnas, jag förstår genast att något är fel. Mamma rycker upp dörren och är väl ganska uppjagad över att elen inte funkar. Jag hinner under dessa sekunder innan jag reser mig upp tänka att ryssen är här, de har tagit över nu. Men det inser jag ganska snabbt att det var bara i vårt hus och då fattar jag inte min roll i det hela och varför jag inte bara kunde slumra vidare lyckligt ovetandes. Men nej då skulle jag få gå runt med min mobil-ficklampa och lysa så att hon kunde klä på sig och borsta tänder och allt vad man gör en morgon. För den saken är klar, äger man inte en adventsljusstake då äger man verkligen inte en ficklampa.

Mamma går till jobbet och grannarna har ringt hit en elektriker. Nu är klockan 07:54 och min buss går inte förrns 09:45, det är nu jag blir på riktigt ledsen över att jag missat sömntimmar. Jag bäddar ner mig fullt påklädd utifall någon elektriker skulle få för sig att ta sig in, jag halvslumrar lite.

Nu är klockan 09:15 och jag ska äta frukost. Det är nu jag går in i det tredje stadiet av den här händelsen och det är här min hypokondriska sida inser det fasansfulla: kylskåpet funkar inte. Det finns inte på världskartan att jag skulle stoppa i mig något som kan ha blivit dåligt under natten. Sen kommer nästa insikt, mina lussekatter som jag la ner kropp och själv i att baka håller i detta nu på att tinas upp och förstöras. Och ingen gör något? Det sitter en stackars elare på trappen och dricker kaffe, han väntar på sina kollegor säger han, kan inte börja utan dem tydligen.

Jag äter en torr liten skorpa utan smör och sminkar mig i skenet av mobil-lampan vill inte ens veta hur jag såg ut idag. Nej hörrni nu glömmer vi den här dagen och blickar framåt vilket man kan göra nu eftersom lamporna funkar igen.

Likes

Comments

13 December aka Lucia innebär såklart ekonomiområdets årliga pepparkakshus-tävling det är sen gammalt. Såklart levererar EK16D vinst, skönt att visa att vi klassen som inte ens hade full laguppställning och har väl lite sisådär sammanhållning ändå kan vinna något. Huset i sig var väl ingen bedrift, det var ganska fult om jag ska vara ärlig men motiveringen var bra problemlösning, det är alltid nåt.

Sen väntar såklart risgrynsgröten och pepparkakorna, och lärarnas luciatåg är inte heller något vi får glömma. 40 min psykologi och 12:00 satt jag på bussen på väg hem. Svar nej jag går inte i mellanstadiet, utan gymnasiet det kan vara svårt att tro en dag som denna. Men ändå härligt att hålla lite traditioner.

Inte nog med att vi vann åtets pepparkakshus, vi har även fått utmärkelsen ”årets hönshus”, den ni!

Likes

Comments

Idag har jag sagt ett sista hejdå till min psykolog, vi kom överens om det tillsammans och det känns som en lättnad. Men när jag gick ut från hennes rum och hon önskade mig lycka till och vinkade, då ville jag vända om och kasta mig ner framför henne i den där lilla soffan och be henne boka in fler tider.

Jag tror hon kände min nervositet, så hon räckte fram sitt visitkort och försäkrade mig om att hon finns kvar här. Bara att hoppas på att det inte kommer till användning.
Men jag vet att jag är redo, jag mår mycket bättre nu än när jag började gå till henne men det är ändå en trygghet att ha henne där. Nej men det känns som att det är dags att testa på att leva lite nu, lagom till det nya året och sådär.

Likes

Comments

Bakstudion har haft öppet igen, till allas stora förtjusning! Nej det finns ingen som är direkt överförtjust när kavlarna och jästen åker fram. Man vet liksom att det är kaos på gång, det flyger mjöl hit och dit och jag har en tendens att bli väldigt lättretligt. Man inser ju liksom att man inte är Leila Lindholm och det är inte kul att inse, jag får liksom inte till det. Det blir inte så som jag vill och verkligen inte som det ser ut på bilderna. Fattar inte vad som är problemet när man följer receptet, de blir alltid något vajsing. Jaja, det smakar väl okej och det är väl lite mysigt att baka med snön utanför och sådär.

Likes

Comments

Det känns som att jag bara sitter hela tiden och skriver dessa veckosummeringar, hur är det ens möjligt att det kan gå så fort? Fattar verkligen inte, jag måste ha jävligt roligt i mina veckor. Hursomhelst, den här veckan startade i måndags (No shit) med företagsprovet. Kan nog vara en av de sämre veckostarterna jag varit med om. Jaja, kvällen bjöd på mamma scans köttbullar så jag var nöjd ändå.

Tisdagen hade inget att komma med alls, tisdagen kan nog vara veckans tråkigaste dag. Man mår varken bra eller dåligt, den bara är där i vägen.

På onsdagen däremot vankades det buffertdag till allas förtjusning, inte riktigt kanske. Jag klarade dock matteprovet, så jag är nöjd med den insatsen.

I torsdags var jag och Hanna en runda på Tuna Park och jag hittade faktiskt en nyårsklänning. Brukar alltid vara ute i sista sekund med sånt, så det var en liten lättnad att ha köpt en. På kvällen lyckades jag misslyckas totalt med en hemmagjord pizza. Kolla på den, vidrig.

Fredagen spenderads till sängs efter skolan och där låg jag i princip fram tills i lördags när pappa fick med mig till Tuna Park för att köpa en julklapp till mig. Inte den bästa fantasin av mina päron nu eftersom jag vet i princip vad jag kommer få men men.

Har även återupptagit min Suits-period, åh vad jag älskar den serien. Det är nog den enda engelska serien jag kommer att kolla på frivilligt. Livets serie verkligen, särskilt om man har lite juristdrömmar.

Söndag och andra advent, vi står fortfarande utan adventsljusstake men äsch det går ändå. Vi var som sagt i Högdalen och firade lite med släkten där, så det var ett trevligt avslut på denna veckan.

Likes

Comments

Nu sitter vi i bilen och på gps:en står Stockholm som resmål, skräll? Nej inte direkt, har varit i Stockholm nästan varje helg under november och december men nu är det sista planerade tripen för ett tag framöver. Sorgligt ändå.

Idag väntas adventsfirande/ julfirande på Högdalens äldreboende där min gammelmorfar bor, så det blir lite fika med släkten där. Mysigt! Jag ska väl inte säga att jag är helt på topp sjukmässigt, men bena bär mig och då finns ingen anledning att ligga hemma!

Likes

Comments

Vill bara varna att det här inlägget kommer innehålla lite TMI om spyor och sånt för er som är känsliga är det bara att sluta läsa.

Igår när jag kom hem från skolan skrev jag ju ett inlägg om att jag var på väg att bli sjuk och jag trodde liksom det var lite feber, men jag däckade i två timmar och efter det kände jag mig så konstig så jag checkade temperaturen. Jag hade 35.1, jag var tvärsäker att jag hade feber så jag fattade ingenting när jag såg siffrorna. Jag reser mig upp för att dricka.

Det är då jag inser, jag har blivit magsjuk. I samma sekund som jag känner att jag måste spy, då får jag panik. det har varit min största mardröm i 3 år och jag har haft så mycket ångest över att det ska hända. För jag har aldrig i mitt "vuxna" liv spytt så jag vet inte hur det känns och är därför livrädd att det ska hända. Jag klarar inte att tappa kontrollen.

Jag skriker på mamma samtidigt som jag springer till toan, hon rushar in och håller i mitt hår. Sen här nånstans börjar det svartna för ögonen och jag kunde inte höra någonting, svetten rinner och jag får en panikattack. Jag satt där och hyperventilerade med mamma vid min sida i säkert fem minuter och var fortfarande säker att jag skulle spy, jag kände flera gånger att "jag klarar inte det här", jag har verkligen aldrig mått såhär fysiskt dåligt. Sakta men säkert försvinner den obehagliga känslan och jag spydde inte. Kanske kan min kropp inte det, jag vet inte.

Sen låg där på badrumsgolvet med tårarna rinnande längs mina kinder i en pöl av svett och jag inser att jag precis varit med om det obehagligaste momentet i mitt sjuttonåriga liv.

Likes

Comments

Fredag i all ära, men den här fredagen är inte värd någon som helst ära. Jag är på väg att bli sjuk och jag håller på att bli galen på grund av tyska grammatiken. Tyskalektionerna just nu är helvetet på jorden, det är ackusativobjekt och det är böjningar hit och böjningar dit, det finns ingenting som är värre. Jag har hellre matteprov än tyskalektion just nu och då har det gått för långt, den saken är klar.

Det är en sam uppsats som måste skrivas i helgen och det är reportage om medeltida bönder och sånt. Här ligger jag med feber och ångest över tyskan, ja ni hör ju. Den här helgen kan inte bli bra. Det ser riktigt mörkt ut för den just nu, men jag ska göra mitt bästa. Ska dricka såna här brusisar och äta frukt o grejer.

Likes

Comments

Instagram@elinverajansson