View tracker

Vardag, Musik

Oj det var ett tag sen som jag bloggade och det är pga mycket att göra, tänka på och inte känt mig motiverad till att skriva om allt som händer i livet. Men jag tänkte berätta lite om mina senaste veckor då jag hunnit vara i Italien med mina föräldrar och M i en vecka. Vi kom hem i Måndags och vi har haft det så mysigt och skönt med sol, bad, utekvällar med mer. En dag besökte vi Aqualandia som är en nöjespark som ser ut som att vi befinner oss i Karibien. Det är en tillgjord vit strand med "hav", en del attraktioner som du åker med en luftmadrass av något slag. Tänkte dela med mig av lite bilder från hela resan men kanske lägger upp fler senare för har inte så många just på datorn. Jag ber er också att gå in för att lyssna på min nya cover av "Someone like you" med Adele som ligger uppe på youtube. Jag har varit väldigt produktiv de senaste dagarna då jag känt att jag haft orken nog för att spela in nya saker, filma, ta bilder med mer för det är ju det som gör mig glad i grund och botten och som får mig att må så bra så som jag vill göra. Jag länkar den filmen här nedanför så ni bara kan trycka på play direkt!


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I Onsdags fyllde jag äntligen mina efterlängtade 18 år och jag hade en underbar födelsedag med min familj och vänner. Min dag började med att M väckte mig med presenter, blommor och kärlek. Han gick till skolan och jag var hemma för att städa lite och vila lite innan min familj skulle komma ner till Tingsryd. Vid två tiden så gick jag ner till campingen för att möta de. Jag satte mig i skuggan och väntade och smsade med min äldsta bror. Helt plötsligt kom han fram till mig och resten av familjen kom från alla andra håll. Jag var faktiskt inte chockad alls, då jag känner min familj lite för väl men jag blev naturligtvis jätte lättad och jätteglad att han var med! Vi gick till stugan, där de skulle bo över natten och sen gick vi till Börjes och handlade allting inför kvällen. Är lite förvånad att vi i vår familj inte har någon serie som kallas för "Östlund på Börjes"...Vi åkte tillbaka till stugan för att dricka champagne och öppna presenter och jag fick massa saker som var hur fina och välbehövliga som helst. Bland annat en klänning som jag älskade och en massa hjälp till min resa som jag och Bella ska göra i sommar vilket jag ser så mycket fram emot. Senare på eftermiddagen, spelade jag och Marcus krocket, vi grillade och åt. Bella ringde mig precis innan maten för att kolla vad vi gjorde trodde jag...Sen helt plötsligt så står hon på Scenen i Gibson och ber alla sjunga för mig för att jag fyller år. Jag blev så chockad så hade nästan ingenting att säga...förns jag insåg vad hon precis hade gjort. Den tjejen slutar aldrig att överraska mig. Senare så kom mina kompisar och pojkvännen från examinationen de hade den kvällen. Vissa var kvar längre, vissa gick lite tidigare men jag tyckte det var jättekul att så många kunde komma. Vi festade, körde spel, snackade skit, natt-badade med min bror och mina kompisar sen gick vi hemåt och min familj somna. Jag har nog aldrig varit så lycklig på ett långt tag som jag var den dagen och kvällen. Jag är så otroligt tacksam över personerna jag har i mitt liv och att jag äntligen hittat människor som ger lika mycket som de tar och att det heller inte bara är jag som ger som det varit tidigare i mitt liv. Här nedanför är det lite bilder från i Onsdags och vissa kanske är grövre än andra haha..

Jag och min fina Bellsi <3
Här är klänningen jag älskar! Den är från Lager 157

Likes

Comments

View tracker

Texter

Tänkte berätta lite hur det var för mig att flytta hemifrån som bara 16 år gammal. Som ni kanske vet sen innan så flyttade jag till Stockholm när jag skulle börja gymnasiet vilket var hösten 2014. Skolan jag gick på då var Kulturama och den låg i Hammarby Sjöstad vilket var en bit från där jag bodde. Jag bodde i Vårby som ligger granne med Skärholmen. Det tog mig ungefär 50 minuter att åka till skolan och för att åka till mina kompisar som bodde ännu längre bort, så tog det också ännu längre tid. En av de saker som jag tyckte var jobbigt eftersom att de bodde med någon från deras familj och jag bodde i ett litet kryp-in rum som jag hyrde av en tant var att vara så ensam på kvällarna. Därför sov jag nästan alltid hos min bästa vän eller så kom hon och sov hos mig för att hålla mig sällskap på nätterna, då jag efter några veckor började må väldigt dåligt och längtade hem bland annat. Men eftersom att ja ville gå kvar på skolan med de underbara människor jag omringades av varenda dag så pinade jag mig själv till att stanna även fast min hemlängtan och att jag inte trivdes där jag bodde var stor. Tillslut så beslöt jag mig för att ta tag i att flytta hem, vilket var väldigt jobbigt för mig för att jag äntligen kände mig välkommen och accepterad i Stockholm och på Kulturama. Jag flyttade då hem i början utav november 2014 och bodde hemma i Örebro tills efter jullovet, då min pappa fick ett samtal från Mange som är rektor på AMB som frågade om jag ville börja där. Eftersom att jag inte ens hade sökt dit så funderade vi på hur han fick tag i mig och varför han valde att ta in mig på skolan. Innan han ringde, så hade jag alltid tyckt att jag var för dålig sångmässigt för att söka till AMB och därför undvikit det tills han sökte upp mig. Jag, mamma och pappa åkte ner till Tingsryd för att kolla läget och kolla ifall jag skulle trivas på skolan om jag började där. När vi kom ner, kände jag mig som hemma och ville börja direkt så vi åkte hem igen för att packa och veckan efter gick jag på AMB och bodde 42 mil ifrån min familj. Nu kunde jag inte längre åka hem varje helg och hälsa på så som jag gjorde i Sthlm, utan nu var ja tvungen att stanna kvar här tills nästa lov. Jag minns att jag inte längtade hem för fem öre och att jag verkligen mådde bra här nere. Allt var så bra och så nytt och originellt för mig, vilket jag alltid tyckt om. Det var ingen vanlig skola med tråkiga korridorer och gråa klassrum...

Att flytta från sin familj för att kunna ta hand om sig själv är en stor förändring i mitt liv, då mamma alltid funnits där när det varit något och är något sönder eller behöver göras så finns pappa där och behöver jag stöd från mina bröder eller vill retas så finns de där. Men nu blev jag helt plötsligt helt själv och var tvungen att fixa med allting helt själv vilket var lite skrämmande i början. Och helt ärligt så kan jag inte säga att det är en sån jättestor förändring från förra året och nu..Jag sprider fortfarande kläder och saker runt omkring mig och städar fortfarande inte lika ofta som jag borde men jag har utvecklats enormt i mig själv sedan förra året. Jag är mycket mer självständig än förut, jag är inte lika rädd för att ta plats, jag är en trevligare Elin, jag är sambo med M, jag har utvecklats enormt när det kommer till musiken och sången och jag trivs bättre med mig själv de dagar då jag mår bra såklart i den här perioden jag har.. Jag bor dock annorlunda nu, jag bor själv om man bortser från M som praktiskt taget bor hos mig istället för hos honom som bor i rummet bredvid.. Men förut bodde jag med tre st andra personer och vi delade på allting, vilket inte var min grej. Jag störde mig på att jag inte fick ha grejer framme för att jag skulle känna mig hemma och att vissa inte var örliga med vart saker tagit vägen osv...Så att bo i ett rum själv är mycket skönare för mig då jag får lite privatliv och får leva i min bubbla. Sen är rummet/lägenheten mycket större än hur jag bodde förut.

Hemlängtan här nere har inte varit stor någon gång faktiskt förens nu på senare tid eftersom jag inte mått bra. Men annars har jag knappt haft den och trivts jättebra på skolan och i lilla Tingsryd och med mina kompisar och min pojkvän. Klart jag har svackor då jag bara vill ligga i mammas famn för att gråt när livet går åt helvete men det har jag samtidigt insett att jag inte kan få hela tiden och när jag slutar skolan och ska flytta utomlands, till Sthlm igen eller till Göteborg så har jag vant mig vid att jag måste ta eget ansvar och ta hand om mig själv även då jag vet att familjen alltid finns där. Jag älskar att jag valde att flytta hemifrån redan när jag var 16 år och jag tror jag kommer tacka mig själv senare i framtiden för att jag fick lära mig själv hur livet fungerar.

Om ni har chansen att flytta några mil för att göra det ni älskar så tycker jag ni ska ta den chansen och det värsta som kan hända är att du inte trivs och du vill flytta hem igen och då går det att lösa. Men var inte rädda för att flytta från din familj för tidigt för att du vill satsa på det du vill bli, för de finns alltid där för dig även fast du inte ser de varje dag efter skolan. DET ÄR SÅ VÄRT DET!

Puss och kram

Likes

Comments

Vardag

De senaste dagarna har jag ärligt talat bara sovit, varit ute på promenader, myst och tagit lite nya bilder. Idag fick jag ÄNTLIGEN en ny dator, då min gamla Mac Book Pro blev vattenskadad och det har varit massvis med krångel för att få en ny. Men idag hämtade jag den nya och den är sååå fiiiin! Ska äntligen bli lite produktiv när det gäller filmer, musik med mer nu när jag kan spela in och redigera saker. Det dåliga med att vara sjukskriven är att man lätt blir uttråkad eftersom att man gör samma saker varje dag på ett ungefär. Samtidigt så ska jag vara glad att jag får möjligheten till att vila upp mig rejält, vilket är oerhört behövligt just nu men jag känner ändå att jag blir bättre och bättre för varje dag och att allt går mot rätt riktning så det är skönt...Förresten, har ni några bra sommarlåtar eller bara pepplåtar som ni brukar lyssna på för att få feeling på livet? Jag har iallafall hittat min feeling i "All i wanna do" med Martin Jensen. Den är så catchig på något vis och ah ne den gillar jag grovt mycket så jag lägger till den här nere om ni vill lyssna. Jag lägger till några fler låtar som jag också får feeling av nu på sommaren.

Snapchat- eliin1998     Instagram- elinostlunda    Facebook- Elin Östlund

Likes

Comments

Nu är UF-året slut sorgligt nog och jag har haft det sååå roligt både på scenen och utanför med min fina Bellsi. Vi har hunnit med så mycket och tiden har gått så himla fort. Vi har varit på mässor, sjungit på 5 olika ställen och haft grymma rådgivare, spelat in youtube-videos, tagit massa omslagsbilder, spelat in en singel med en underbar låtskrivare som jag länkar på omslaget nedanför om ni glömt lyssna. Vi har nog lagt ner över 10 timmar på att stå och öva inför spelningar och annat. Det är så grymt kul att man får starta ett företag där vi får göra det båda brinner för och det båda vill syssla med efter skolan. Här nedanför lägger jag till lite bilder som sammanfattar vårt år.

Likes

Comments

Vardag

​Igår (lördag) var jag och M hos goa S-M som fixade filmkväll och vi kollade på " Playing for keeps" och "Fired up" tills vi alla blev dö-trötta och jag och M gick hemåt till oss. Igår var det faktiskt helt ärligt jättejobbigt att ta sig upp för att umgås med vänner...Ville verkligen inte träffa någon men jag tog mig dit ändå och ångrade mig inte alls. 

Idag vaknade jag inte förens vid 12.30 och hade sån himla huvudvärk och har fortfarande. Känner mig inte helt frisk och ska försöka göra lite skolarbete under dagen har jag tänkt. Jag har ungefär 2-3 uppgifter kvar i skolan fram till avslutningen så måste bli klar med dessa så har jag det gjort. M är på skolan och hjälper till på audition av de kommande 1:orna på AMB till hösten så jag får lite ensamtid nu en stund innan han kommer hem vilket är skönt det också. Jag har inte så mycket mer att säga eller berätta just nu så ska vila en stund och ta en tablett för huvudvärken så får vi se vad jag gör senare idag. 

Ha en bra dag allihopa! 

Likes

Comments

Texter

​Jag vet att de flesta nu för tiden skriver och uttalar sig om ångest och annat och just därför tänkte jag ta upp det igen. Just för att det är så tabu-belagt och skamfullt att dela med sig om hur man mår och annat.

Ångest är som många säkert känner igen, en känsla du kan få när du är stressad eller känner sig nere men det är inte "söndagsångest" jag vill uppmärksamma och inte heller en vanlig depression som pågår i några veckor. Utan ångesten jag vill skriva om handlar om människor och hur jag har påverkats utav att vara bland folk och samt om att inte bli tagen på allvar det senaste året. Att känna en ångest så fort du kommer ut bland folk och träffar ett gäng med flerr än 2-3 personer. Jag har alltid tyckt mycket om att umgås i stora grupper och har inte alls brytt mig om ifall vi skulle träffas 2 tjejer eller 10 en kväll, tills för några månader sedan, då jag kände när jag klev in i en butik, att det blev alldeles för mycket känslor och jag kunde börja gråta på 3 sekunder. Jag har haft väldigt stora problem med min inre stress och egentligen är det den som har speglat hela mitt liv sedan jag varit liten. När jag blivit stressad har jag alltid svullnat upp väldigt mycket på kroppen och gått upp mycket i vikt men vi har alltid trott att det är något annat som är fel men det kan alltså vara så att man gör det under en lång period då man har tagit ut sig för mycket eller stressad för mycket och tröttat ut organ i kroppen.

Stressen har varit mitt liv och en del jag inte alls känt av men fått bekräftat utav 10 tals människor om och om igen att det är något med den som ställer in min kropp på "stressmode". Jag har förut inte kunnat känna av den först nu som jag känner minsta lilla när jag reagerar som ledsen och upprörd i en situation med människor runt omkring mig. Social fobi är inte som många tror, att vi som lider av det inte går ut och inte vill träffa någon. Så är det inte och jo visst det finns dagar då jag ligger i min säng och aldrig går upp för att jag inte vill träffa människor men jag kan fortfarande träffa mina vänner och min pojkvän när jag är som mest nere. Men jag kan ibland känna att jag bortprioriterar mina vänner för att ligga hemma i sängen och inte behöva tänka eller göra något och det har jag valt just för att klara av dagarna och andra saker som får mig i obalans varje dag, så som skolarbeten och att gå ner och handla till exempel. Jag går alltså därför inte till skolan just nu men pluggar hemifrån pga min stress och för att jag inte orkar med att utsättas för att träffa fler än 3 personer samtidigt även fast jag vet om att man borde utsättas för det man är rädd för för att det ska bli bättre. Ni kanske tänker att stress inte är ångest och social fobi inte är stress men allt går ihop med varandra och det ena påverkar det andra. Alltså kan du likaväl så som jag få ångest över att du stressar runt genom hela livet och oroar dig för lilla minsta som kan gå fel eller som inte blir som du planerat. Eller som i mitt fall få ångest för att du inte vet vart du hör hemma, i vilken stad, med vilka vänner, med vilket intresse och så vidare...Det finns alltid något att oroa sig för men man måste lära sig att ta livet med en klackspark eller vad man ska säga, och det måste jag lära mig.

Med alla ideal i vårat samhälle påverkas nog nästan av alla kroppsfixeringar och tänker nog på ett eller annat sett, att man "måste" se ut på ett speciellt sett. Det är jag nästan säker på att alla har haft ångest över någon gång och det är något som triggar mig med. I och med att stress orsaker viktuppgång så har det också varit ett stressmoment, att jag måste hålla igång för att gå ner några kilo men i mitt fall har jag lärt mig att det inte fungerar som vanligt förns jag har stressat ner och blivit utvilad tillräckligt mycket vilket kommer ta en längre tid för mig att bli av med. Dina känslor påverkar allting du gör och jag som är en känsloperson som blir upprörd över lilla minsta sak och det bästa i allt detta jobbiga är att ingen är ensam, det finns minst en person som känner likadant som dig själv, även om det är svårt att inse så är det verkligen så när det gäller allt.

För att sammanfatta detta:

1. Stressa inte för mycket i skolan, på jobbet eller livet överlag.

2. Känn inte så stor press på framtiden eller dig själv, för du har tid att ändra på den när du mår bättre.

3. Ta varje dag som den kommer och gör något åt dina svårigheter men stressa inte med det.

4. Var inte rädd för att tacka nej till dina vänner för att de ska bli arga, blir de det så är de inget att ha ändå.

5. Din familj kommer alltid finnas där för dig, även fast du mår skit.


Ha en underbar dag!!

Likes

Comments

Jag kom alltså hem till Örebro igen för att vila upp mig i Onsdags kväll och kände att "det blir säkert bra.." men när jag klev av tåget och satte mig i bilen så var det som att någon stress och ångest täckte mig. Det var som att jag skulle kunna gråta där och då på en sekund men varför har jag ingen aning om. Så idag har jag varit glad för att vara jag. Gick ut på en promenad där ingen hör mig så jag sjöng Demi Lovato (BÄST!) låtar och ja jag gör sånt för att må bra, tills någon hör mig, då låtsas jag som att det inte alls var jag. MEN varför jag varit glad är ju såklaaart för att jag skulle åka till Tingsryd idag igen! Vet inte hur många gånger jag åkt fram och tillbaka den senaste månaden men man måste ju testa sig fram för att veta vart man trivs bäst och mår som bäst. Jag kommer förklara mer varför jag åkt fram och tillbaka och varför jag inte är i skolan så som jag skulle varit eller varför jag synts till i Örebro de senaste veckorna, lite mer invecklat men det tar vi då för nu ska jag fortsätta resan framåt och jag ska vara i Tingsryd runt 20.00 ikväll. Får se om jag skriver något mer efter Let´s dance ikväll. För jag måste faktiskt kolla på finalen. Det är ett MÅSTE! 


Likes

Comments

Vardag

För er som är som mig och inte gillar att gå i en låg bikini-trosa under sommaren och som letar efter en lite högre men inte för hög, så har jag ett jättebra tips!

På Na-kd.com så har de en trosa som är sååå bekväm och samtidigt sååå snygg! Den går ungefär upp till under naveln och den går upp ännu längre på sidorna vilket man känner sig riktigt bekväm med. De kostar 199:-. Jag länkar denna bikini-trosa på bilden här nedanför och det finns samt en överdel till som också är sjukt snygg!


Länk till Bikini-trosa

Likes

Comments

Vardag

I fredags kom jag till Tingsryd och möttes av sol och värme. Så jag och mina vänner gick ner till campingen för att sola och bada. Senare började det blåsa så jag gick och mötte M på Ica för att storhandla. Vi tänkte ha picknick men blev stoppade av våra andra vänner som ville att vi skulle följa med för att grilla med de. Men vi kom så långt som till baksidan av där vi bor..blev dåligt och kallt väder på kvällen så det blev inte så mycket till grillande. I lördags var det premiär för Music Academy på Disney Channel som utspelar sig på elever från vår skola. Vi var alltså tvungna att klä upp oss lite eftersom det var kläd-kod- gala. På kvällen var det Eurovision song contest och den kollade jag på hemma hos mina närmaste vänner med underbara människor. Synd bara att Ukraina vann då vi inte var ett jättestort fan av den låten..Igår var jag som sagt bara hemma som jag skrev i förra inlägget men det var skönt det med. Idag försöker jag plugga lite hemifrån och ska ut och gå en promenad lite senare. M kom precis tillbaka till Tingsryd så ska passa på att umgås så mycket som möjligt med honom innan jag åker hem snart igen.

Från premiären utav Music Academy. Såhär såg det ut vid ingången av AMB i Lördags.

Jag och M i lördags.

Fina vänner vid fin solnedgång.

​Mys sen i Fredags vid campingen.

Likes

Comments