View tracker

Hej hopp.
Måste säga att denna tiden på året är väldigt bitterljuv i år. Kommer sakna att vara hemma i december. Julkalendern, lucia, lussebullar, Kalle Anka, familjen, tomteskum.. Vad mer kan man önska sig? Men men, det är bra här också, folk pyntar åtminstone för fullt och julmusik spelas precis överallt, så lite stämningsfullt är det allt. Men, självklart är det långt ifrån samma sak, för en person som älskar julen har jag faktiskt brytt mig väldigt lite i år. Kanske håller jag på att växa upp, eller så är det bara det faktum att jag åker till Vegas den tjugotredje december (inte för att jag klagar, hehe). Vi fick vår första snö idag, vilket tydligen ska vara extremt ovanligt här, vanligtvis får de den mycket tidigare. I stort sätt allt har dock redan smält bort. Kan fortfarande inte fatta hur snabbt allting går, tiden bara accelererar. Saknar fortfarande Sverige, men ju snabbare det går, desto mer vill jag att det ska sakta ner. Ironi.

Har haft något av en hektisk vecka, har inte haft överdrivet mycket plugg och läxor, men typ alla lektioner fram tills i torsdags var galet intensiva. Var tvungen att skriva en uppsats på två 50-minuters lektioner i engelska denna veckan, utan att få jobba på det hemma. Generellt föredrar jag att skriva uppsatser, men att ha så lite tid att jobba med var bara irriterande. Det finns ingen chans i världen att göra ett bra jobb på två lektioner, med så lite tid att tänka över vad man håller på med blir det bara dåligt. Antar att det är den enda fördelen med att vi bara har gjort muntligt i engelska denna terminen. Hade dessutom två prov denna veckan, historia och psykologi. Det var inga svåra grejer dock, så det var inte överdrivet stressigt. Har otroligt nog knappt något att göra i helgen, måste göra en konst-kritik grej i bild (döda mig) men inget mer än så. Tog mina senior pictures igår, min värdpappa har en kompis som är professionell fotograf, så vi åkte till ett botaniskt center i Des Moines (vilket i stort sätt var ett litet tropiskt växthus) och tog dem där, med tanke på det tråkiga vädret. De bilder jag såg var faktiskt helt okej, bättre än vad jag hade väntat mig med tanke på hur mycket kameror i vanliga fall hatar mig. Den känslan är ömsesidig kan jag lova, men efter över tvåhundra bilder vänjer man sig iallafall lite grann.

Idag har det varit hyfsat lugnt, gick till kyrkan på morgonen, gick på ett Zumba-pass med en kvinna från Rotary på eftermiddagen och har hjälpt min värdmamma att slå in julklappar. Ligger i sängen just nu, funderar på att kanske sova någon timme. Inte jättelångt inlägg den här gången, men det kanske är lika bra. Ha det gött!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 14 readers

Likes

Comments

View tracker

Tjena mittbena.
Idag är det thanksgiving. Vi har precis ätit middag, har hjälpt till att laga mat och städat större delen av dagen. Hela familjen är samlad hemma hos oss, mina värdföräldrar, deras söner och deras två barnbarn. Maten var god, är dock sjukt mätt. Jag gjorde en riktigt najs pumpkin pie, så man får väl vara lite stolt över det. Har tre dagar ledigt från skolan denna veckan, och har faktiskt bara en sak att plugga till, så det känns väldigt skönt. Imorgon är det black friday, fast många affärer öppnade redan ikväll, och är öppna hela natten fram tills imorgon. Utanför Target, Walmart och andra stora affärer har de arrangerade kö-gångar utanför. Det är helt sjukt. Ska kanske gå imorgon, mest för upplevelsens skull, så vi får se hur det blir. På lördag ska jag julhandla med alla ladies i familjen, det är tydligen en tradition, så det ska bli kul. Vi klädde granen idag, det kändes sjukt konstigt med tanke på att jag i hela mitt liv har gjort det dagen innan julafton. Här börjar de ta fram julgrejerna direkt efter halloween, och de som tycker att det är alldeles för tidigt väntar tills thanksgiving. Många hus i området har börjat julpynta för fullt, ett antal hus har läskiga uppblåsbara jultomtar, snögubbar, och renar i trädgården. Folk går verkligen all-in, förhoppningsvis hinner jag inte tröttna alltför mycket på det innan jul.

Skolan går på som vanligt, pluggar inte särskilt mycket, men det går bra ändå. Har A i nästan allting, så det är inte så farligt svårt. Det har som sagt varit en väldigt kort vecka, men trots det hade jag en bowling-tävling, en diskussion i engelska och ett matteprov. Fick dock inte ens spela på bowlingen, och vi förlorade, men både diskussionen och matteprovet gick väldigt bra, så det är ju något ändå.

Förra helgen gjorde jag diverse kul grejer. Till att börja med fick jag chansen att se min första college fotbollsmatch. Åkte tillsammans med min kontaktperson till Lincoln, Nebraska och kollade på matchen. Det var svinkallt den dagen, så var fullt beredd på att sitta och frysa ihjäl uppe på läkaren, men faktum var att solen lyste för fullt, rakt på oss, och vi var relativt skyddade från vinden, så till slut blev det faktiskt ganska varmt att sitta där med kängor och vinterjacka. Brände till och med mitt ansikte, patetiskt nog. Nebraska vann matchen sjukt överlägset, så det var inte den mest spännande matchen, men vi vann ju iallafall, och det var en kul upplevelse, fastän jag hade solen i ögonen precis hela tiden.

Efter matchen, som var slut runt 2 på eftermiddagen, käkade vi hamburgare innan vi körde tillbaka för att jag skulle hinna till min kompis födelsedagsfest. Förutom henne hade jag en kompis där, plus en kille från mitt homecoming gäng. Resten var främlingar, men alla var väldigt lätta att prata med så det gjorde ingenting. Förutom att vi körde systemleken psykologen alldeles för många gånger gjorde vi inte direkt något särskilt, vi bara pratade och umgicks. Framåt kvällen åkte alla hem utom jag och min kompis, som sov över. Hade ingen som kunde hämta upp mig på morgonen nästa dag, så hängde med dem till kyrkan på söndagen. Både tjejen jag sov hos och min kompis är katoliker, så det var lite annorlunda från vad jag är van vid, men måste säga att jag trodde att det skulle vara en sjukt mycket större skillnad från gudstjänster i Sverige. Helt ärligt är det nog det närmaste jag har kommit till en svenska kyrkan-gudstjänst sen jag kom hit, det var den ändå gudstjänsten jag har gått på som har samma struktur, bortsätt från lite extra bugande och vatten i pannan när man går in och ut. Förutom det kändes det väldigt mycket som hemma. Alla luterska gudstjänster jag gått på har varit väldigt simpla, då man i stort sätt lyssnar på en predikan och går hem igen. På tal om det, är det helt sinnessjukt hur mycket kyrkor det finns här. Nästan alla kompisar jag har går till kyrkan, och i stort sätt alla går till olika. På vägen till skolan (typ 5 minuter med bil) åker vi förbi minst fem. Dock är 90% av kyrkorna bara vanliga lokaler, tror faktiskt att de enda kyrkorna som ser "traditionella" ut är de två katolska i stan. Att vara kristen här är bokstavligen världar från att vara kristen hemma. Det är bara så annorlunda att bo i ett samhälle där så många är öppet religiösa och hur självklar del det är av så sjukt många ungdomars liv. Kontrasten är enorm. Det är ändå kul att få chansen att leva i, man får verkligen perspektiv på saker.

Ursäkta det onödigt långa sidospåret, efter kyrkan åkte jag hem igen, var hemma i kanske 20 minuter, innan min andra värdfamilj hämtade upp mig och tog mig till min allra första bio film hittills. Jag vet, tre månader, hur i hela friden har jag lyckats undvika det? Alla i den familjen är mer eller mindre Harry Potter nördar (vilket är helt underbart), vi kollade på Fantastic Beasts. Tyckte om den, handlingen var lite klen, men den var sjukt snyggt gjord, animering och specialeffekter såg så himla bra ut. I allmänt tyckte jag ändå den var sevärd, särskilt om man tycker om Harry Potter redan från början, så att man förstår själva sammanhanget. Kan tänka min att det kanske är lite förvirrande annars.

Livet i allmänt är ganska bra just nu, har börjat komma över det som hittills har varit den jobbigaste perioden, när jag kände mig dålig och ineffektiv i några veckor. Är ju trots allt med i bowling-laget nu, hur töntigt det än känns ibland är det faktiskt ganska kul, bara något att göra utan någon press på att vara superduktig. Antar att jag fortfarande har stunder så jag saknar Växjö och allting som är så tryggt och bekant, men börjar acceptera att jag faktiskt är här, och det blir mindre och mindre jobbigt ju längre jag är här. Mitt liv här blir bara mer och mer stabilt, så småningom vet jag att mitt liv här kommer vara på samma nivå och ha samma värde som mitt liv hemma, så det känns okej. Ibland har jag hemlängtan, absolut, men egentligen är det sjukt onödigt med tanke på att jag kommer hem igen. Min saknad av Sverige just nu kan omöjligt vara i närheten av hur mycket jag kommer sakna USA när jag kommer hem igen. Älskar båda mina familjer, älskar mina vänner, jag bara hoppas att jag kommer fortsätta att utmana mig själv. Mitt största mål med mitt utbyte är att inte behöva åka hem och ångra att jag inte passade på att uppleva så mycket som möjligt. Det hade varit sjukt ovärt att åka iväg i ett år bara för fega sig igenom det. Så det vill vi undvika, mer än något annat. Dock är det ju självklart just det som är svårast.

Nåväl, det var väl allt för denna gången. Ses nästa gång. Jag är dålig på att komma på bra avslutningar på inlägg. Tjingeling.

En snabb inblick i vad större delen av mitt liv ser it som^

  • 50 readers

Likes

Comments

View tracker

Tjosan hejsan. November redan.. Snart har halva tiden gått, kan man tänka sig? Nej, det kan man inte. Denna veckan har varit lite hetsig, hade äntligen engelskatalet i måndags, ett historiaprov i torsdags och psykologiprov i fredags. Förutom det åkte mina värdföräldrar iväg för veckan i torsdags, så bor för tillfället hemma hos familjen jag ska bo hos nästa termin. Förutom föräldrarna har jag en värdsyster som är två år yngre och en lillebror i 12-års åldern. De är snälla, tycker väldigt mycket om föräldrarna. Förhoppningsvis kommer jag trivas med dem, hittills har det inte varit några problem. Sängen är sjukt bekväm och de har goda frukostflingor, så jag borde klara mig.
//
Så detta skrev jag förra helgen innan jag gav upp, så det får bli ett litet konstigt inlägg den här gången men lite ytterligare uppdateringar.
//
Så vi kan väl börja med förra helgen, som för övrigt också var full rulle. Jag gick med min counselor till en så kallad "craft fair" vilken i stort sätt var en sorts marknadsförsäljning av folks hemgjorda grejer. Det var riktigt mysigt, det var jag, min kontaktperson och hennes väninna. Köpte ett par vantar, ett gulligt litet Iowa-halsband och julkort. Kom hem igen tidig eftermiddag, så gjorde lite läxor innan vi gick ut och åt på kvällen med vänner till värdfamilj nr.2. Efter det åkte vi hem och kollade på Breakfast at Tiffany's, och det var den dagen det. Söndagens höjdpunkt var en tur till bowlinghallen runt lunchtid, vi åt pizza och hade ganska kul faktiskt. Skulle ju göra try-outs i bowling dagen därpå så det var lite därför. På tal om det, ja, jag är med och spelar bowling efter skolan från och med denna veckan. Ja, det är ungefär det nördigaste man kan göra. Nej, man behövde inte ha någon typ av erfarenhet, till skillnad från typ alla andra sporter. Ja, det är bara ett försök att bli lite engagerad. Trots detta, är vi så få tjejer att jag förmodligen kommer få spela varsity utan att ha någon aning om vad jag gör. Varsity innebär representera det bästa (och i detta fallet enda) laget på hela skolan och att tävla mot andra high-schools i staten. Jippie. Snacka om engagerad ändå.

Det mest intressanta som har hänt denna veckan kan vi alla nog gissa oss till. Valet i tisdags. Vet inte hur okej det är att utrycka sig politiskt när man skriver en utbytesblogg och är allmänt oinsatt, men blev ju inte direkt jätteglad när jag såg allt hopp rinna mellan fingrarna på den kanske mest betydande nationen på planeten i tisdags kväll. Väldigt märkligt, verkligen. Om jag kommer igång på hur sjukt konstigt det här valet var kommer jag hålla på alldeles för länge, så det tänker jag inte göra. En kort sammanfattning är väl att 90% av detta valet inte handlade om vem man röstade för, utan vem man röstade mot. Vem man ansåg var minst lämpad att vara president, inte nödvändigtvis vem som var mest lämpad. Har hört diverse åsikter på båda sidor, och förstår nog båda parter tror jag, men trots det hade det ändå känts lite bättre i min mage om det hade slutat annorlunda. Eller ja, ganska mycket bättre. Donald Trump är president i USA. Som sagt, mycket märkligt. Och ganska obehagligt också. Tur att man åkte på utbyte när man fortfarande kan, förhoppningsvis hinner han inte kasta ut mig innan jag åker hem.

Det näst mest intressanta som hänt denna veckan är att våra volleyboll-tjejer på ACHS hade turnering och tävlade runt om i Iowa i stort sätt hela veckan. Ville man kunde man hoppa lektionerna och åka buss till matcherna och heja. Kärlek till USA:s satsning på sport och laganda säger jag bara. Och det bästa av allt, vår skola äger. Skojar inte, vi tog oss hela vägen till final, som för övrigt var igår. Som jag för övrigt gick på. Är vanligtvis inte särskilt sportgalen, men shit pommes vilken bra match det var. Två timmars skolbuss, fram och tillbaka, men det var ändå värt. Och gissa vad. Vi vann the state championship. För tredje året i rad. Skolan har varit öppen i tre år. Ja, vi är grymma. Ja, jag är stolt. Tyvärr var jag tvungen att åka tillbaka till skolan och ta mina två sista lektioner för dagen, vilket var fullständigt meningslöst. Mina lärare var inte där, i min ena klass var vi typ fem pers, i den andra kanske sju. Så onödigt. Efter skolan åkte jag och Katya till Starbucks, vilket var mys. Efter det åkte jag med hennes värdföräldrar till Ames, där vi åt pizza innan jag gick på min allra första basketmatch, och min alla första college-level match i allmänt. Det var rätt mäktigt, det var Iowa State mot något random mindre lag. Nu vet ju inte ni där hemma det, men college-level sport här borta är sjukt hypat, och Iowa State är en av två riktigt stora college i Iowa (den andra heter bara Iowa, vad hände med kreativiteten??), så det var mäktigt. Ändå sjukt kul att få uppleva, även om jag måste medge att volleybollmatchen var mer spännande.

Annars har jag som sagt spenderat denna veckan med min andra värdfamilj, flyttade tillbaka till mina nuvarande värdföräldrar i torsdags. Känns både bra och dåligt att vara tillbaka. Hade börjat vänja mig vid att bo hos de andra, så det känns lite konstigt att vara tillbaka. Men men, tycker om båda två så det är inga problem. Nu orkar jag inte skriva mer, bilder på allt nämnt ovan och lite till kommer som vanligt såhär på slutet. Mors.

  • 143 readers

Likes

Comments

Tjenamors.
Är lite dålig på att skriva en gång i veckan, men här kommer ett litet inlägg iallafall. Vill inte låta bitter, men jag har verkligen kommit till en punkt där jag är alldeles för bekväm. Har någonstans mitt i alltihop glömt bort att det här året handlar om utmaning. En chans att göra allt det där man inte riktigt vågar. Men någonting jag har fått upptäcka är att när du når en bekvämlighetszon är det väldigt svårt att fortsätta utmana sig själv och väldigt lätt att lägga sig på latsidan. Hålla sig till de vänner man redan har, undvika nya situationer och möjligheter, stanna hemma och kolla Netflix så ofta man bara kan. Till och med till en punkt då man inte ens kan prioritera att skriva ett blogginlägg i veckan. Det skrämmer mig sjukt mycket. Det finns ändå en sida av mig som vet att jag om jag fortsätter såhär kommer jag kasta bort så sjukt mycket värdefull tid. Jag kommer titta tillbaka och vara jättebitter på mig själv för alla gånger jag drog mig undan. Jag vet det, ändå är det så ofattbart svårt att göra något åt saken. Det är just den kluvenheten som gör det lite jobbigt just nu. Men, vad klagar jag för egentligen, borde vara tacksam att det största problemet jag har ligger i mina egna händer. Det enda jag behöver göra är att ta mig samman lite. Skärpa mig. Försöka komma ihåg varför jag överhuvudtaget är här. Jag vet att jag kan ta mig ur min lilla svacka om jag bara tar tag i det, så svårt är det inte. Det är lugnt, jag fixar detta, hoppas jag.

Det är Halloween i helgen, sorgligt nog har jag inte mycket till planer. Ska kanske till en "haunted forest" ikväll, förhoppningsvis blir det något av det. Annars är det skolans pjäs som gäller, var där igår och delade ut program och sålde kakor i mellanakten, ska göra det imorgon också. Fick chansen att faktiskt se pjäsen också, den var rätt bra. Don't Drink the Water heter den, det är en komedi. För att bara vara high school studenter var de sjukt duktiga, så det var kul. Har stressat hela veckan över ett tal jag måste hålla på engelskan, först trodde jag att jag skulle göra det i måndags, men tydligen skulle vi inte börja med talen förrän torsdag. Så förberedde mig för torsdagen, men kom inte med den dagen, så skulle göra det igår istället. Så jag blir näst sist på listan, jag sitter nervöst igenom hela lektionen och väntar på min tur, jag går ut och övar talet precis innan det är dags och jag kommer in igen och får veta att det är två minuter kvar på lektionen och att jag blir först på måndag istället. Som en person som älskar att göra saker först av alla, så man slipper stressa över det och bara få det överstökat, blev jag ganska sur.

I torsdags var jag och mina värdföräldrar på något som hette "Taste of Ankeny", vilket i stort sätt går ut på att gå runt och äta mat från olika restauranger runt om i stan. Det var kul, blev brutalt mätt dock. Om vi ska jobba oss bakåt till förra helgen var jag på en konsert i fredags med All Sons and Daughters. De spelade i en kyrka i Des Moines, var där med ett gäng från ungdomsgruppen jag går till. Klippte mig även förra fredagen, det blev lite kortare än väntat, men nu ser det iallafall mycket friskare ut, börjar vänja mig nu iallafall. Silvia (tidigare utbytesstudent från Italien som går på college några timmar bort) var även här förra helgen, och vi gjorde lite allt möjligt. På lördagkvällen åkte vi till ett observatorium, min värdpappa kände någon där, så vi fick titta på massa olika stjärnor genom massa olika kikare. Det var hyfsat coolt. Vi drack varm choklad och pratade om livet när vi kom hem, så ändå en lyckad kväll. På söndagen åkte vi först till ett välkänt hamburgerställe i Ames, Hickory Park. Det var riktigt fett, bokstavligen. En kompis till mig var så taggad på att jag skulle dit att han gjorde iordning en hel beställning till mig, vilket var en "green river" att dricka (någon typ av läsk, vet knappt själv), cheese balls (friterad ost), friterade pickles, friterad blomkål och friterade lökringar till förrätt, en hamburgare med hamburgerkött, kassler och ost, plus pommes som huvudrätt och en sundae till efterrätt. Det var precis så illa som det låter, fast på ett bra sätt. Efter det åkte vi till en pumkin patch/apple orchard bondgård. Fick åka på en hayride, vi plockade oss lite pumpor och lite äpplen. Det var kul, kändes väldigt Iowa.

Annars har jag inte mycket mer att berätta, är väldigt, väldigt avis på alla som har höstlov just nu. Själv får man två dagar ledigt runt thanksgiving och ca. en veckas jullov. Känns lite surt, men man ska väl inte klaga. Jättekul att få kommentarer förresten, ge gärna feedback om ni tycker att mina inlägg är något av värde, eller om jag borde göra något annorlunda. Eftersom jag själv inte direkt är någon som läser bloggar har jag absolut ingen aning om vad jag gör, men hoppas att det är lite kul att läsa ändå! Vi hörs.

  • 192 readers

Likes

Comments

Hallojsan. Har verkligen funderat på hur i hela friden man startar ett blogginlägg. Någon typ av inledning måste man ju ha, men det är svårt att komma på något som inte blir sjukt lamt. Vad säger man liksom? Idag blev det iallafall ett hallojsan, lev med min brist på fantasi.

Jaha, helt plötsligt var det två veckor sen sist. Tänkte skriva ett inlägg förra veckan, men det kändes inte som att jag hade tillräckligt spännande material, för helt ärligt, att skriva ett inlägg om ens fullständigt normala vardag efter homecoming veckan kändes inte särskilt inspirerande. Så det blev inget med det, om någon är intresserad kan jag berätta att jag spenderade förra helgen med väldigt mycket Grey's Anatomy, lite halvhjärtat matteplugg, och en yogalektion med en snäll rotarian som av någon anledning vill göra saker med mig. Det tackar vi för. Ska på yoga idag igen, så ser fram emot det. Hade även en tredagars helg förra helgen, så var hemma hos Katya i måndags med ett gäng kompisar. Vi kollade på Children of the Corn - den konstigaste och mest komiska skräckfilmen jag sett i hela mitt liv. Den finns på Netflix, kan rekommendera om du har extremt dålig humor. Har annars inte gjort så mycket denna veckan, hade ett löjligt enkelt matteprov i torsdags, annars var det mesta som vanligt.

Helgen har däremot varit hyfsat händelserik, så det kan väl vara värt att skiva inte om. Var hemma hos en kompis i fredags kväll, vi kollade på A Cinderella Story och ännu en dålig skräckfilm, sen gjorde vi kladdkaka och spelade scattergories. Det var supermysigt. Igår var det ett frivilligt Rotary-event för utbytesstudenterna i mitt distrikt, vi skar pumpor. Blev faktiskt riktigt nöjd med min, den blev mycket snyggare än vad jag hade förväntat mig. Det var väl hyfsat kul, tyvärr kom bara fyra andra utbytesstudenter, varav tre stycken var italienare, så de pratade ganska mycket med varandra (på italienska såklart). Men det var lugnt, det var ett gäng där som var outbounds förra året, så snackade en del med dem. Det känns lite konstigt, för ungefär vartenda tidigare utbytesstudent jag träffat har sagt att de andra utbytesstudenterna är de man kommer närmast och att det är det som betyder mest, men förutom Katya känner jag knappt någon. Antar att beror lite på att nästan alla bor runt en timme bort, och mitt distrikt arrangerar inte jättemycket träffar, nästa träff är i början av januari. Men men, det gör mig inte särskilt mycket, klarar mig bra ändå. Pumpa-eventet varade bara några timmar, så efter det hängde jag med gänget som var iväg förra året till en park. Det var helt fantastiskt, jag var faktiskt utomhus. Det är stort. Riktigt stort. Jag var så lycklig. Vi gick upp för ett utsiktstorn till att börja med, och det var så fint, parken var typ bara skog så det var höstfärger precis överallt. efter det gick vi till ett annat område, där det fanns klippor. Det påminde så mycket om Sverige, det var underbart. Jag trodde inte att det kunde bli bättre, tills vi bestämde oss för att åka downtown i en liten stad en av tjejerna bor i. Kul, tänkte jag, säkert en typisk Iowa-småstad. Inget särskilt. Men nej, där hade jag fel. Det var nog det mest europeiska jag sett på två månader. Det visade sig att staden i fråga är traditionellt holländsk, och det var det absolut mysigaste jag sett. Det fanns riktiga gågator, små söta butiker, bageri, väderkvarnar, små parker med blommor och ekorrar överallt, och tegelstensbyggnader så långt ögat kunde nå. Missförstå mig rätt, USA är bra på väldigt många sätt, men efter två månader av bilåkande, enorma parkeringsplatser, och gråa, stora, blockliknande byggnader var det underbart att få se en så välbekant liten glimt av Europa. Var extremt trött när jag kom hem, slutade med att jag tog en "powernap" på ca. två timmar... Ingen bra idé, hela mitt sovschema är smått upp-och-ner-vänt, precis lagom till måndag imorgon. Yay.

Idag har varit mindre händelserik, har pluggat alldeles för lite till morgondagens psykologiprov, plonkat lite på gitarren min värdpappa så vänligt lånat ut till mig, och bara allmänt fördrivit tiden med meningslösa saker. Vi ska fira min värdmammas födelsedag ikväll, ut på resturang och allt. Har planerat att köpa ett födelsedagskort till henne i flera veckor, men eftersom att jag inte kan ta mig så mycket som utanför huset utan skjuts blev det aldrig av. Gjorde ett litet kort istället, så det får väl duga. Nu tänkte jag återgå till att göra absolut ingenting, hejsvejs.

  • 275 readers

Likes

Comments

Det är redan oktober. Vet inte ens vad mer jag ska skriva, är helt mållös. Oktober?? Insåg detta tidigare idag, och jag vet att jag snackar om tiden hela tiden men min hjärna hänger verkligen inte med. Å ena sidan känns mitt svenska liv som typ 25 år sedan, vänner, familjen, sommaren, skolan, allt. Så sjukt vagt och avlägset. Å andra sidan, har jag verkligen precis börjat komma in i rutinerna, för att vara ärlig är väldigt mycket fortfarande nytt och det är mycket som behöver lugna ner sig innan allt känns som 100% vardag. Men det börjar ta sig, för varje vecka som går (eller snarare, flyger förbi) blir allting lite mer välbekant. Hemlängtan finns där, absolut, men det är inte i närheten av så läskigt att vara här som jag föreställde mig. Vet inte vad jag hade väntat mig, eller hur jag trodde att jag skulle hantera det, men det här är verkligen ingenting jämfört med vad jag hade lyckats måla upp. När man går och väntar på något så länge bygger man verkligen upp allting - gått som ont - men inte trodde jag att det som skulle förvåna mig mest var hur sjukt normalt allting känns.

Nu, homecomingveckan. Den kunde inte börjat bättre för att vara ärlig, i måndags kväll var det nämligen "on the prowl". Detta är en tävling på skolan då man skapar lag med elva elever plus en lärare som sponsrar en. Man får en t-shirt, kommer på ett lag-namn, gör en flagga, kommer på en lag-ramsa, krigsmålar ansiktet, och sen tävlar man helt enkelt. Kände fyra av de tio tjejer jag var med, och jag hade aldrig sett vår lärare förut. Men tjena, vad kul det var. Vi var 72 lag och runt 900 personer som deltog, det var helt sjukt! Tävlingen befann sig på Cenntenial's baseball/fotbollsområde. OTP består i stort sätt av ett gäng olika stationer som man springer runt och gör, varav extremt många på något sätt involverar chokladpudding. Vi ålade över chokladpudding, vi grävde i chokladpudding, vi hade dragkamp över chokladpudding och vi kastade cheese balls på en tjej med ansiktet täckt av - just det - chokladpudding. Det var såå roligt, varför kan inte skolor i Sverige också hålla i sånt? (Pik till Katedral). Mitt lag var super, taggade och positiva hela kvällen, det var underbart. Vi vann till och med ett pris för sportmanship för att vi tackade kontrollanterna efter varje station. Fick gå fram under skolans pep assembly (framför hela skolan, pin) i fredags och ta emot pris. Så det var kul, definitivt en av de bästa kvällarna hittills, och fråga mig inte hur, men min värdmamma lyckades till och med få bort chokladfläckarna från mina kläder.


Resten av veckan var i stort sätt en enda stor maskerad. I måndags hade alla på sig sina OTP tröjor, i tisdags var det pyjamas som gällde (God bless America), onsdag var "way-back Wednesday", då alla hade på sig utifrån ett 1900-tal. I torsdags var det twin day och i fredags var det Jaguar spirit/tie-dye day. Lyckades dock försova mig i fredags så glömde helt bort det. Men men, sånt händer - särkilt mig. Förutom detta har diverse feta grejer hänt denna veckan. Lyckades bland annat få biljetter till Panic! At The Disco som ska spela i Des Moines i mars, är helt obeskrivligt taggad. Sen åkte jag på klänningjakt i onsdags med Katya, värdmamma och värdsyster/barnbarn till mina värdföräldrar, Jozy. Hittade ingen klänning, däremot köpte jag två par Vans, en t-shirt till twin-day, mina allra första sour-patch kids (bästa jag gjort), hubba bubba, ett halsband och en ring. Inte så himla bra för budgeten kanske, men ändå lite värt. I fredags var det game-night, åkte på en liten pep-rally innan matchen med Faith. Vi fick våra ansikten målade och annat skoj. Sen när vi väl gick på matchen var de enda på andra sidan ungarnas föräldrar och vi var så överlägsna att folk knappt reagerade när vi gjorde touchdowns. Vi gick efter halvtid, då vi dittills ledde med 60-något-0. En annan kul grej jag fick veta - tydligen ska jag och mina värdföräldrar TILL INGET MINDRE ÄN VEGAS ÖVER JUL/NYÅR?? Någon nyp mig i armen tack?? Så. Himla. Fett. Orkar. Inte. Vad är mitt liv ens. Vi ska ska bil dit, det kommer ta ca. två dygn. Jag är överlycklig.


På tal om feta grejer - dags att snacka om i lördags. För att avsluta homecoming-veckan var där självklart en dans. Alice i Underlandet-tema. Det kunde inte bli mer än bra. Och bra blev det. Började dagen på bästa möjliga sätt, det vill säga sittandes i min säng till runt fyra på eftermiddagen, tittandes på ungefär en halv säsong av Vänner. Detta avbröts så småningom av att Jozy kom förbi och gjorde mitt smink (som för övrigt blev sjukt bra), innan jag åkte över till en kompis hus för att fortsätta göra mig i ordning. Vi var en grupp på runt åtta pers som gick tillsammans. Vi började ta bilder runt 18, därefter stack vi och åt mexikanskt, innan vi faktiskt begav oss mot själva dansen, som började klockan åtta. Hela kafeteria-området var vårt "dansgolv", allt var sjukt snyggt dekorerat och trots att jag visserligen känner mig allmänt obekväm i klänning och att det inte tog mer än något timme innan jag kände mig svettig och äcklig, var det riktigt, riktigt roligt. Folket jag var där med gjorde hela grejen, utan tvekan. Det var riktigt fett. Efter en extremt god natts sömn spenderade jag kommande dag med att göra absolut ingenting, och sen var denna veckan slut. Nu orkar jag inte skriva mer. Enjoy the bilder!

  • 379 readers

Likes

Comments

Okej jag vet att jag missade att skriva förra veckan men det har hänt så himla mycket hela tiden så har helt enkelt inte hunnit. So much för en-gång-i-veckan-andan. Men hej. Jag lever fortfarande.

Det är HELT SJUKT hur snabbt veckorna går, ni anar inte. Särskilt denna veckan har varit galen. Förstår inte vad tiden tar vägen, så himla konstigt. Med detta kommer tyvärr också en extrem minnesförlust, för att dagarna bara flyter ihop och jag vet inte vad som är vad längre, så att försöka återberätta två hela veckor kommer gå sådär kan jag lova. Men, försöka ska man väl alltid.

Vi kan väl börja med förra helgen tänker jag, för den var ganska bra. Min kompis och fellow utbytesstudent Katya har börjat på cheerleading, så i fredags stannade jag kvar efter skolan och tittade på. Efter det åkte vi hem till hennes värdfamilj, och på kvällen åkte hon, jag och hennes värdsyster till en second-hand butik och tittade på allt möjligt trevligt. Köpte tre tröjor för under $10! Med tanke på min nuvarande status som halvfattig utbytesstudent med mycket begränsad packning blev jag väldigt lycklig. Efter det åkte vi till ett glassställe, och det var banne mig något av det bästa jag gjort. Om ni vill veta åt jag en salted caramel cake glass med krossade oreos och Reese's på. Det var obeskrivligt gott och onyttigt. Precis som allting annat jag har ätit den senaste månaden. Mamma och pappa, hoppas ni vet att jag kommer få hem en helt annan Elinor än den som åkte. Och då är det inte bara insidan vi snackar om.

Det var fredagen det, i lördags hängde jag med en kompis från min bild-klass, Caitlin, till West Des Moines på "Fall Confrence", det var ett kristet litet helgläger/möte. Det var sjukt najs, pastorn som snackade var riktigt bra, fick lära känna en massa nytt folk och, bäst av allt, så åt jag min allra första s'more. Livet är komplett. Dessutom sov jag och Caitlin utomhus, men istället för att sova på den kalla fuktiga marken sov vi i hammocks (aka hängmattor). Så sjukt bekvämt var det! Har helt ärligt aldrig sovit bättre utomhus. Det blev ändå runt 10 grader på natten, frös inte ens lite. Sjukt bra. Vill ha en. Sen på söndagen åkte jag och Caitlin till World Food Festival i Des Moines, man går i stort sätt runt till massa olika gatukök från olika delar av världen och provsmakar saker för $1. Det var kul, men vi var tvungna att skynda oss lite för vid fyra-tiden var jag tvungen att vara hemma för att kunna åka till mina värdföräldrars son och fira hans födelsedag. (Han fyllde 48. Japp, jag har värdbröder i 40-års åldern). Gissa om jag var trött vid det här laget? Förhoppningvis märktes det inte alltför mycket. Jag lovar att jag försökte vara trevlig.

Och nu, till veckan. Hade två prov i tisdags, matte och psykologi. Var sjukt nervös, det är lätt de två svåraste ämnena. Det konstiga var dock att proven var både relativt korta och lätta. Psykologi provet var enbart multiple choice och matteprovet motsvarade i stort sätt ett svenskt matteprovs A-del. Fick runt 80% på båda två, så det var ju ändå en lättnad. Tyvärr har engelskan inte slutat vara ångestladdad, direkt efter det dumma talet satte vi igång att jobba med US Supreme Court cases. Vi ska ha en panel-diskussion på måndag. Shit pommes, vad kul. Frågade faktiskt mina engelska lärare om att hoppa ner en klass i onsdags, pratade med min counselor och allting, men nej, det var tydligen ingen bra idé. Ugh. Men från den ljusa sidan var alla väldigt snälla och förstående och ville hjälpa mig, så det löser väl sig på något sätt. Att lämna in ett dåligt arbete som ändå inte spelar någon roll kan jag leva med, men att behöva stå framför hela min engelska klass och känna mig dum, det är där det blir jobbigt. Oh well, nu låter jag jättebitter så nu byter vi ämne.

Som jag nämnde innan har jag varit lite inne på cheerleading på senaste, tittade på förra fredagen och i onsdags fick jag till och med vara med i typ 10 minuter. Cheerleading här har inte särskilt mycket med dans att göra här borta, det stora fokuset är att göra pyramider. Fick testa vara "base", alltså en av två personer som håller upp den som är "flyer". Det var kul, men var inte sådär jättebra på det såklart. Är inte säker på att det är något för mig, har en känsla av att det kommer bli svårt att komma in i det (för varken jag eller Katya kommer kunna vara med på matcherna och ingen av oss har gjort det förut), men kul att testa såklart.

En sak jag dock har bestämt mig för är att försöka börja dansa här borta. Skolan har ett dansteam, så har jag tur kanske det blir något av det i framtiden, men Ankeny har faktiskt ett antal olika dansställen runt om i stan, så det lär bli något i stil med vad jag brukade göra hemma till att börja med. Katya har hoppat in i en jazzklass som jag också ska försöka börja i, och vill eventuellt också börja i en hip hop grupp. Har skickat ett mail till dansstudion, så vi får väl se om det blir något av det. Hängde även med Caitlin till hennes ungdomsgrupp-tjofs i onsdags, många som var där träffade jag på Fall Confrence, så kommer troligtvis börja hänga där en gång i veckan också.

Tänkte bara dra den här helgen också lite snabbt så kan jag gå upp och äta frukost sen. Igår (fredags) var jag, Katya och ett gäng kompisar hemma hos tjejen jag har psykologi med, Faith. Vi åt pizza, kollade på She's the Man och bara myste i allmänt. Det var faktiskt väldigt roligt. Har haft så himla tur med vilka jag har träffat och fått lära känna, det är helt sjukt! De är så bra hela högen, vet ärligt talat inte hur jag blev så lyckligt lottad. Alla säger att första månaden är svårast, men det kan omöjligt stämma med mig för denna månaden har inte varit svår alls? Om det bara blir bättre härifrån kommer jag aldrig vilja åka hem ju?

Nästa vecka är det homecoming (!!) så se fram emot att läsa om det nästa vecka! Ses då!

  • 460 readers

Likes

Comments

Tjena mittbena.

Idag är det måndag, började skriva ett inlägg i lördags men blev aldrig klar med det, så i ren jag-ska-klara-att-skriva-en-gång-i-veckan-anda kommer här ett litet inlägg.

Förra veckan var i sin helhet ingen särskilt, däremot gjorde jag två mer eller mindre roliga saker. Förra måndagen gjorde jag min audition till höstens pjäs. Jag sög. Helt objektivt sög jag. Uttagningen bestod av två delar, först skulle man läsa upp en scen ur pjäsen i par, för att sedan läsa upp en kort monolog själv. Jag var till att börja med allmänt oförberedd, och lyckades därför givetvis bli tilldelad en scen jag inte hade läst på, och dessutom bli den första att göra scenen i fråga. Jag hade inga odds att lyckas. Monologen var inte så illa, men inte heller något särskilt, och jag hade ju trots allt sabbat mitt första intryck. OCH, vad vi inte får glömma är att alla andra var helt fantastiskt duktiga. Såklart. Suprise, jag fick inte en roll. MEN, all bitter sarkasm åsido, är jag ändå med i backstage-crew-teamet och framför allt är jag väldigt stolt över mig själv för att jag överhuvudtaget vågade ställa mig på scenen. Vad som är intressant är dock att förvånansvärt nog, var det inte så traumatiserande som det låter. Faktiskt, är extremt förvånad över att hur okej det känns att jag gjorde bort mig riktigt ordentligt. Jag är bara här ett år. Det spelar absolut ingen roll. Hur skönt är det inte ibland ändå?

I torsdags höll jag även mitt fruktade tal. Talet jag satt hela helgen med utan något att vara stolt över. Talet som fick mig att sitta uppe med magont på måndagskvällen för att jag trodde att jag skulle behöva göra det dagen därpå. Talet jag knappt kunde titta på utan att få våldsamma hatkänslor. Jag var på riktigt nära på att hoppa ner en engelska-klass för att slippa göra det. Så motstridigt var det. OCH DETTA ÅRET SPELAR INTE ENS NÅGON ROLL FÖR MIG SKOLMÄSSIGT. HUR KAN EN ÖVERTÄNKA NÅGOT SÅ ONÖDIGT SÅ MYCKET? Ibland blir jag så trött på mig själv. Dock behövde jag som sagt inte göra det förrän i trosdags, och lyckades dagen innan faktiskt sätta ihop det till något jag kände att jag kunde presentera utan att slå mitt huvud mot en vägg. Så hur gick det tillslut? Skakigt och lite pinsamt var det, men varken mer eller mindre än så. Är bara glad att det är överstökat.

Helgen har varit relativt lugn, var på en liten shoppingrunda med min värdmamma och mina värdföräldrars barnbarn (som för övrigt bor med oss på vardagarna, hon går i college). Det var väl helt okej, köpte dock inget annat än en filt och ett doftljus. Ändå lite värt. Annars var det mest spännande som hände i helgen att jag hjälpte min värdpappa att klippa gräset. Jag lever ett himla spännande liv här borta.

Idag har varit en hyfsat bra dag, vi hade brandövning på morgonen så jag var tvungen att stå där ute med skolans fula P.E uniform på mig, men annars så. Att komma tillbaka till skolan idag var helt ärligt lite av en lättnad. Det är faktiskt mycket roligare att vara i skolan och träffa folk än att sitta på rummet hela helgen och kolla Netflix. Vänta lite, vem låter det som? Ingen aning, men jag är det iallafall inte. Sociala situationer framför tv-serier?? En månad här, och jag har redan tappat bort halva min personlighet.

Och med det säger jag hejdå för denna gången, tyvärr är de enda bilderna jag har denna veckan den ostigaste lunchen jag någonsin ätit (mozzarella-sticks, ostpizza och cheetos in my heart) och en fin bild jag tog när jag gick en promenad runt kvarteret. Hejsvejs.

  • 543 readers

Likes

Comments

Tjenamors! Ännu en vecka är passerad, otroligt nog. Vaknade i morse och insåg att om två dagar har jag varit här i tre veckor. Det är helt sjukt, tiden har gått så vansinnigt fort samtidigt det känns som att jag har varit här hur länge som helst. Varför håller tiden på sådär hela tiden? Sjukt störigt, förvirrar mig något enormt. Hur som helst, idag är det måndag, men det är Labor Day så jag är ledig från skolan. Jippie. Har dock extremt mycket att göra idag, har ett tal att skriva, ett psykologi-quiz att plugga till, ungefär 20 matteuppgifter och en uttagning att öva inför. Allt detta till imorgon. Och här sitter jag och skriver blogginlägg... Prioriteringar mina vänner, ibland är de inte helt logiska. Men om jag ska ha någon typ av ursäkt så spelar skolan trots att ingen som helst roll, och var det gäller uttagningen är det egentligen inte mycket till uttagning, alla som söker kommer in. MEN VADÅ FÖR UTTAGNING kanske någon tänker, och då kan jag berätta att i ett desperat försök att inte bli deprimerad detta halvåret tänker jag vara med i skolans pjäs som de sätter upp i höst. Att jag faktiskt kommer vara på scen är högst tveksamt, men kommer i alla fall på något sätt vara en del av det. Har jag någon som helst erfarenhet av detta? Nej. Behöver jag vänner och något att göra på eftermiddagarna? Ja. Så då var det avgjort, men är i vilket fall som helst fett nervös. För att inte tala om det förbaskade talet jag ska hålla imorgon. Ugh. Om jag överlever eller inte återstår att se. Stay tuned.

Så vad har hänt denna veckan? Inte så himla mycket för att vara ärlig, börjar komma till den punkten då dagarna bara går utan att man tänker så mycket på det. Mina lektioner är helt okej, det finns dock fortfarande klasser där jag inte känner någon, så vissa är väl roligare än andra. Känns ändå som att jag har haft tur med lärare, de allra flesta är väldigt bra. Skulle nog säga att det är lite svårare än skolan i Sverige, inte så mycket på grund av mängden arbete, utan snarare för att engelskan gör det svårare och det har dessutom varit lite svårt att hålla koll på vad man ska göra och hur. Tror det kommer bli lättare när jag vänjer mig, men det är alltid lite svårt att "tolka" saker i början.

I helgen har jag gjort två saker värt att nämna. Det första var mina allra första amerikanska fotbollsmatch. Gick tillsammans med den andra utbytesstudenten på skolan, hennes värdsyster, en tjej i min psykologiklass och ett antal kompisar till dem som jag inte kände. Det var kul, kändes väldigt amerikansk high school film-igt. Lite You Belong With Me - Taylor Swift musikvideo känsla, om du fattar vad menar. Det var en match mot Ankeny's andra stora high school, våra stora rivaler, så det var fett hypat. Folk kastade babypuder omkring sig när vi gjorde touchdowns och vände sig om när den andra skolans band spelade. Kul kul. Detta var i fredags, och i lördags kväll var jag hemma hos den andra utbytesstudenten och hennes värdsyster, tillsammans med tjejen jag har psykologi med och två av deras kompisar. Fick chansen att ännu en gång sprida kunskapen om svenska kortspel till amerikanska folket, och förutom det åt vi fett mycket pizza och spelade mer spel. Det var supermysigt. Så förutom dessa små guldklimpar har jag i stort sätt bara pluggat i helgen.

Har några bilder att bjuda på också, lite på skolan, lite från "upptaggningen" inför fotbollsmatchen och själva matchen såklart. Ska försöka hålla uppe hela ett-inlägg-i-veckan grejen så gott det går, så om inte annat ses vi nästa vecka!

  • 602 readers

Likes

Comments

Sitter för tillfället och kämpar med min alldeles första matteläxa, som tragiskt nog har tagit mig typ två timmar när det egentligen borde tagit en halvtimme. Och matteläxa kommer jag ha varje dag. Varför i hela friden tar jag matte undrar man då kanske, och tro mig, det undrar jag också. Därför tänker jag undvika det faktum att det är måndag imorgon och skriva om mitt liv på internet istället. Yay.

En vecka har gått sedan senaste gången jag skrev, och jag kan definitivt säga att den har flugit förbi till skillnad från hur långsamt tiden gick i början. Började skolan i onsdags, vilket jag rent spontant känner var en ganska stor grej så det kan jag väl lägga ner några rader på. Har åtta ämnen, matte, engelska, US history, franska, P.E, psykologi och 2D art. De första dagarna har varit lite upp och ner, ibland är det jätteenkelt att prata med folk och ibland går man tre lektioner i streck utan att hälsa på en enda människa. Något som är lite jobbigt till skillnad från i Sverige är att man inte har en klass, utan varje lektion är med en ny grupp människor. Därför är det sjukt svårt att "hålla ihop" med någon, du träffar dem på lektionen och sen ser du dem inte på resten av dagen. Det känns nästan som att man måste halv-känna vartenda människa på hela skolan för att man inte ska stå mitt i folkvimlet och se bortkommen ut så fort man inte gör något annat. Sen är det ju det här med att hitta. Det är alltid bara fem minuter mellan lektionerna bortsätt från lunchen. Skolan är enorm och korridorsystemet är så ologiskt så jag vet inte vad. Har gått tre dagar i skolan och har fortfarande inte hittat mitt skåp. Förutom förvirringen över att försöka hitta rätt klassrum på fem minuter finns det dessutom två A-dagar och två B-dagar i veckan, och sen onsdagarna där inget är om det brukar vara. Vet inte om det är komiskt eller bara sorgligt hur dålig koll jag har. Men bortsett från allt detta har det på sätt och vis varit skönt att börja skolan, att äntligen få starta igång och att träffa nya människor i stort sätt hela tiden. Alla gånger jag inte är nervös är jag sjukt taggad på att börja lära känna folk och verkligen komma in i livet här. Har börjat kika lite på saker att göra efter skolan, och även om det mesta kanske inte är vad jag hade känt mig mest bekväm med att göra hoppas jag verkligen att jag kommer kunna ta tag i mitt liv denna veckan och engagera mig i någon sport eller klubb. Gärna både och.

Förutom skolstarten i onsdags har helgen lyckats smita förbi också. Igår (lördags) var det ett slags kickoff-möte med Rotary för hela distriktet. Det var extremt mycket information, typiska grejer de måste dra igenom, men framför allt var det kul att träffa andra utbytesstudenter, både de som är här nu och de som redan har varit iväg. Mötet var bara över dagen, så när vi var klara där åkte jag tillsammans med mina värdföräldrar till en sjö som heter Lake Panorama, där ett par de känner har en stuga. Det var ett helt gäng där (bortsett från två femåringar var alla minst 50). Vi bodde över där en natt. Det var väldigt mysigt, vi åkte ut med deras båt på kvällen och tittade på solnedgången och jag fick till och med chansen att äga ut gubbarna i gänget på svenska kortspel. MEN, när jag tillslut skulle gå och lägga mig hände något hyfsat oväntat. Jag var precis på gränsen till att somna när jag började höra konstiga ljud som jag inte kunde sätta fingret på. Av någon anledning tolkade min hjärna det till krafsande, så panikartat ryckte jag tag i telefonen och satte på ficklampan för att se om det var något i sängen, men där var inget. I kanske fem sekunder fylldes jag av lättnad, innan jag såg mig om i rummet tillräckligt för att inse att det flög omkring en fladdermus där inne. Är ganska säker på att jag fick en lindrig hjärtattack. Efter att ha suttit på golvet och skräckslaget försökt få på mig jeans och en t-shirt tog jag mig ut ur rummet, väckte mina värdföräldrar och förklarade situationen. Fick sova i ett annat rum tillslut, vi lyckades aldrig fånga fladdermusen. Så vitt jag vet är den fortfarande kvar där inne.

Idag vaknade jag vid halv tio-ish, som man kanske förstår var jag inte den piggaste versionen av mig själv. Åt french toast och äggröra till frukost, gänget hade en liten bibelstudie-grej och efter det tog vi oss ut med båten. Jag åkte efter båten med lina på en sån där uppblåsbar kudde (sämsta förklaringen jag någonsin gjort, men klockan är tolv på natten så det är okej. Se bild nedan om du inte förstår vad jag menar). Det var i vilket fall som helst sjukt roligt, blev otroligt nog bara avkastad en gång. Känner redan av det i armarna, kommer bli sådär kul imorgon. Vi åkte hem ganska kort efter det, och väl framme tror jag alla tre tog en liten eftermiddags-nap. Sen är vi i stort sätt tillbaka till matteläxan.


Och lite bilder på det såklart:


Första dagen i skolan!

Så fort någon tar upp en kamera...

När man försöker se vaken och intresserad ut

Det här var den så kallade "uppblåsbara kudden"



Nu tänkte jag gå och lägga mig, ses snart igen!

  • 670 readers

Likes

Comments