Header

Nu är den äntligen här!!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jaa det är min spontana tanke nu ihop med ett segt huvud och en trött kropp. Ännu en dag har gått. Den sista dagen i Sydafrika har passerat och nu sitter vi på flygplatsen i Kapstaden fulla av upplevelser och intryck. Fast det tror jag att många inte tänker på nu utan de tänker säkert som jag att man är ganska trött nu och bara vill sova.

Vi började dagen med mässa i en systerkyrka, alltså en luthersk kyrka, i Kapstaden vid namn Eureka. Det var roligt och jag blev väldigt rörd och tårögd av de fina låtarna som sjöngs av församlingsborna. Jag tror att det fick mig att tänka på allt som jag sett och hört under veckan och allt bara kom över mig på en och samma gång. Jag tror också att det hade lite med att göra också att sångerna var så fina. Mässan varade i 3 timmar och det kan jag ju säga att det är jag inte van vid, så det var något nytt! Jag måste erkänna att jag tycker att det är bättre med runt 1 timma 1 & 1/2 för det blir så mycket. Ändå så hände det saker hematiten i mässan så det var inga stora pauser. Jaa som sagt lite nytt sätt men mycket som jag känner igen mig i och det var så härligt att känna gemenskap och glädje men också sorg. Det var ett tag sen jag var på mässa överhuvudtaget så det kändes också bra, jag fick lite ny energi liksom.

Efter det åkte vi till en park lite utanför centrum av Kapstaden. Det var väldigt vackert och mysigt! Där fick vi fri tid att jobba med vårt material eller bara gå runt och se sig om i parken och äta lunch. Vi pratade även i helgrupp om hur vi ska jobba med det vi sett när vi kommit hem och vad vad vi tar med oss hem som vi blev mest berörda vid.

Nu är jag väldigt trött så jag kommer säkert somna och sova lite innan vi ska gå på planet.

Vi hörs mer när jag har landat hemma i lägenheten! Imorgon vid den här tiden är jag hemma igen.


"The world is truly round and seems to start and end with those we love"
Nelson Mandela

//3lin

Likes

Comments

Många av er känner säkert till Nelson Mandela. Om ni inte gör det så kan man kan kort beskriva honom som en av Sydafrikas


Han var en rebell som gick emot regeringen och kämpade för att det skulle bli fred i Sydafrika på talet. Han drev också på om att alla skulle behandlas lika vilken hudfärg man än hade. Kort sagt så blev han pga sin kamp och sina åsikter satt i fängelse i 28 år. Kan ni fatta det?? Det är mer än så länge som jag har levt. De sista 17 åren så satt han på ett fängelse som ligger här på en ö i havet utanför Kapstadens kust. Ön heter Robben Island. Det fängelset är idag ett museum och det besökte vi idag. Först åkte vi buss och hade en guide som berättade om de olika fängelsebyggnaderna och så åkte vi också igenom den lilla byn som ligger där. Ett plus var också att vi fick se lite djur bl.a. Afrikanska pingviner som jag inte hade en aning om fanns.

Det var mycket intressant att få se hur det såg ut men det var också en hård atmosfär, det kändes att det hade varit ett fängelse om ni förstår vad jag menar. En blev också lite sorgsen över att personer sattes där och plågades bara för att de hade andra åsikter än vad man skulle ha på den tiden. Så fruktansvärt. När vi gick av bussen så gick vi en guidad tour inne i fängelselokalerna av en föredetta fånge som hade suttit på just det fängelset. Jag försökte hänga med så gott jag kunde i hans engelska men även fast jag inte uppfattade mycket så var det ändå en stor grej att gå runt där och se allt.

Nu är det packning som gäller för imorgonnatt bär det av hem mot Sverige igen och vi åker redan på morgonen ifrån där vi bor nu. Först ska vi på mässa och sen till en stor botanisk trädgård.

Vi hörs imorgon! //3lin








Här är bilder på mig, Jonna och på de två Mentormammorna som vi pratade med! Det blåste så därför ser vi lite roliga ut, haha, men jag älskar bilderna ändå!!

Likes

Comments

Philani formades på 1970talet (om jag minns rätt) av en kvinna som heter Ingrid Le Roux. Det skulle vara ett ställe och en klinik som skulle inrikta sig på barnavård och kvinnovård. Ingrid insåg att det behövdes mera kunskap inom barnavård då barnadödligheten var hög och många barn var sjuka. Det var också många människor som hade hiv utan att ha rätt vård för det. Tillsammans med hennes medarbetare skapade det denna plats och nu har det sitt huvudkontor i Kayelitsha, den stora kåkstaden här i Kapstaden. De har 4 kliniker i kayelitsha och även flera förskolor. Idag besökte vi huvudkontoret och en förskola som låg precis bredvid för att prata med och träffa mentormammor!

Mentormammor var ett projekt som startades 2002. Många fick hjälp men det behövdes mer hjälp och stöd så Ingrid och hennes medarbetare var tvungna att tänka vidare i vad de kunde göra mer av Philani. Mentormammor blev ett fantastiskt projekt och idag hjälper de många familjer igenom graviditeter, efter graviditeten och med att få hjälp med värd mot hiv.

Mentornmammornas uppgift är att stötta kvinnor i deras grannskap genom graviditeter och föräldraskap och hjälpa kvinnor med rätt vård för dem och för deras barn. Det blir så värdefulla relationer och Mentormammorna har sedan 2002 hjälpt väldigt många och varit en kraft till att minska på barnadödligheten. Människorna i områdena ser upp till Mentormammorna och har respekt för dem. För att bli mentormamma får de gå en utbildning och även gå med en annan mentormamma i några veckor, som typ praktik. Det är 155 st mentormammor i Kapstaden. De jobbar 4-5 timmar varje dag med att göra hembesök hos familjer men det händer ofta också att de får följa med familjer till sjukhus om det behövs.

Projektet går framåt och det gör verkligen skillnad att Mentormammorna finns!

Som skrivet så fick vi besöka förskolan och åhh vad kul det var! Jag ville verkligen inte åka därifrån. Att vara med barn gör en så glad, pigg och nyfiken och jag älskar det! Så mysigt! Det där ju kanske inte så konstigt ändå att jag jobbar som pedagog. Barn gör mig så glad och full av lekfullhet och energi.

Här är lite bilder från idag. Jag kan ju säga att ni kommer bli bombade med bilder och videos tills att jag kommit hem till Sverige men här är lite bilder ifrån besöket i från förskolan och tyvärr så har jag inte på Mentormammorna för det är det andra i gruppen som har och att skicka bilder melllan varandra är inte alls lätt just nu då internetuppkopplingen inte är bra. Dock har jag lite bilder som jag vill visa er!


Hoppas att ni har haft en bra dag!! //hälsningar ifrån Sydafrika 3lin

Likes

Comments

Idag blir det inget långt inlägg. Det har varit en jättebra dag men jag är så sjukt trött och seg och så har jag fått huvudvärk. Jag vet inte om det beror på att vi just nu har oväder här så det är åska, blixtrar och regnar och det har varit väldigt kvavt. Som sagt så har det varit en jättebra dag men jag får helt enkelt försöka få ut ett inlägg om det imorgon!!

Nu ska vi gå och lägga oss för imorgon blir det tidig morgon! Just nu är vi alltså på plats i Kapstaden på ett litet guesthouse, jättemysigt är det och jag bor nu med Jonna (som jag tog Mandela High five bilden med, den kommer komma upp!).

Jag kan berätta att vi har varit i en mindre stad utanför Kapstaden idag som heter Stellenbuch. Jättemysig stad där vi fick lite fri tid att gå och titta i butikerna, fika och äta. Efter det åkte vi till ett universitet och träffade studenter som utbildar sig inom ett genus, hälsa och teologiprogram! Det blev jätteintressanta samtal och berättelser!

Jag delar med mig av en selfie på mig och studenterna!

Godnatt! //3lin

Likes

Comments

Nu har vi flugit ifrån Johannesburg till Kapstaden. Mot nya äventyr! Lämnar Johannesburg med hopp i hjärtat och en kämparglöd om att det ska bli bättre för människorna i samhället på olika sätt! Försöker smälta allt jag har fått uppleva, diskuterat, hört och sett både gott och ont men det kommer nog tag ett tag till.

Tack Johannesburg! Och hej Kapstaden! Nu får vi se vart resten av veckan tar mig på för nya upplevelser.

Likes

Comments

Igårkväll blev jag sittandes ganska länge med blogg, bilder och videos. Jag hade för mig själv en deadline på klockan 23 men jag somnade säkert inte förens 00:30. Jag hoppas verkligen att wi-fi uppkopplingen är bättre på hotellet i Kapstaden så att jag kan få upp det jag vill på bloggen ifrån min dator!

Såå imorse var jag lite seg men det ändrades snabbt när jag väl satt i bussen och var påväg till ett nytt ställe! Jag hade ju morgonandakten imorse och jag kände att den inte blev jättebra då jag inte hade vaknat till riktigt och att den sattes ihop lite spontant. Många av dom andra tyckte däremot att den var fin så det kändes skönt. Allt är ju inte alltid som man själv ser på det.


Bussen for iväg till en mindre stad 45 min härifrån Johannesburg. Staden som vi idag besökte heter Pretoria men kallas också för the Jakaranda city. Det är för att det växer Jakarandaträd överallt, det är jättefina blålila träd. Försökte få bilder på dem men de ser ju inte lika fina ut på bild som de är i verkligheten. I Pretoria stannade vi vid ett kontor där Peter Svensson (som är representant ifrån Svenska Kyrkan här i Sydafrika) jobbar tillsammans med actalliance. De delar också det kontoret med bl.a. den norska kyrkan. Där hade vi möte med 2 som jobbar för actalliance, Ashley och Zanele. De berättade om de arbetet som de gör, om genusperspektivet i samhället här, om solidaritet och om att ta in information ifrån befolkning om vad de tycker och vill förändra.



Kort intervju med en medresännaär! Carina ifrån Göteborgs stift.


Vad tyckte du var mest intressant med mötet med actalliance och Peter?

-Jag tyckte det var väldigt intressant med processen, hur man faktiskt jobbar med att mötas på samma nivå inom olika organisationer. Inte gå efter vem som har mest pengar utan se mer på vad man har för kompetenser som man kan bidra med.

Vad har du för erfarenhet av actalliance sen innan?

-Sen svenska kyrkans internationella arbete började jobba med actalliance. Jag tyckte att det var intressant att se hur det har utvecklas och växer. Att det växer som ett träd med olika grenar och knoppar.

Jag som hade det svårt att hänga med lite i engelskan, kan du förklara lite tydligare om vad vi pratade om och vad mötet handlade om?

-Såhär uppfattade jag det. Han (Ashley) arbetade med policyn i actalliance och berättade hur de tillsammans med andra organisationer och partners till organisationerna får ihop allt och kan jobba ihop.  Hon (Zanele) var ju anställd att jobba med genusfrågor och jämlikhetsfrågor i samhället. Det handlar om att se saker ifrån nya perspektiv och det gjorde hon. Hon vågade rucka i tankesättet hos människor, att inte tänka att "såhär har vi ju alltid gjort". Absolut så tyckte hon ju att det var svårt för det är ofta traditioner och tankesätt som har funnits länge och då är det inte lätt att rucka på.


Pretoria är en av de fyra huvudstäderna här i Sydafrika, det är den administrativa huvudstaden sedan 1910. Så efter lunchen åkte vi iväg till The Union Building som är en stor regeringsbyggnad och framför den byggnaden ligger en stor och fin park med en Nelson Mandela staty! Så där tig vi massa kort och vissa av oss köpte även lite olika souvenirer på en liten marknad som låg vid parken.


I måndags när vi satt och åt middag på kvällen så vet ni ju att jag samtalade lite med busschauffören som vi hade under den dagen och även idag. Förutom apartheid museumet så pratade vi om andra saker och vad vi skulle göra resten av veckan och däribland att vi skulle besöka den här byggnaden och parken idag. Han berättade att han tyckte att det var en fin park och att det fanns en staty av Nelson Mandela. Då frågade jag om jag skulle kunna ge Nelson en high five. Skrattandes svarade chauffören att det skulle vara kul att se eftersom statyn var minst 9 meter hög och då svarade jag "That I call a challenge!" Och så blev det en grej att jag och Jonna (från Stockholm stift) skulle få till en high five med statyn. And We made it! Chauffören tyckte att det var riktigt roligt att vi fick till det. Det var för övrigt väldigt kul att prata med honom, många intressanta och roliga samtal och mycket skratt under kort tid, en härlig människa!


Tyvärr har jag inte tillgång till den bilden just nu så ni får ta del av High fiven imorgon! Men ni får lite andra bilder och klipp från idag!

Godnatt!!! //3lin








Jag, Jonna och vår busschaufför Philip!

Likes

Comments

Imorse hoppade vi in i en minibuss för att tillbringa hela dagen åt att få höra om och få visat för oss vad gruvindustrin har påverkat Johannesburg och en stor del av dess befolkning. På vägen dit plockade vi upp några som jobbar i en organisation som heter Benchmark foundation som vi samarbetar med. De jobbar just med att trycka på gruvägarna och visa och förklara för dem vad de har gjort men de jobbar också med att utbilda och förklara för människor som bor här hur dåligt gruvindustrin har påverkat miljön för många är ovetandes.

För längesedan upptäckte människor som kom till Johannesburg att: "Aha här finns det guld att utvinna!". Det byggdes stora gruvor och arbetarna utvann mycket guld och gruvägarna tjänade mycket pengar. När de sen insåg att de hade utvunnit det som gick på det området så tog gruvägarna sitt pick och pack och drog med sina pengar utan att lägga tid på vad de hade skapat för problem. De sket fullständigt i att de hade skapat ett fruktansvärt klimat för djur, växter och människor. Gruvorna bidrog till stora mängder kemikalier och slaggprodukter och det dumpade man i stora högar som till slut formade stora berg av enbart kemikalier. Dessa kemikalier tog inte sitt pick och pack och drog. Dessa kemikalieberg kan en se på många ställen runt om i Johannesburg.

Vi fick se ett av många berg idag som märks av extra tydligt. Det ligger mitt i ett område som kallas Jerusalem och är omringat av massor av små skjul gjorda av trä, plåt och tegelstenar. Här bor det människor runt om det här kolossala berget av kemikalier som vinden varje dag drar med sig sandkorn ifrån. Luften runt det här berget är alltså fullt av gifter bl.a. radioaktivt uranium. Det här andas de som lever runt om in varje dag och barn växer upp i det här området. När vi klev ur våran buss möts vi av ett moln av små korn som letar sig in överallt och det rycker om "kemikalieberget".

Jag håller just nu på att klippa ihop en vlogg av vad jag har filmat idag. Där förklaras det lite mer om det här och jag ska skriva mer om det i samband med den vlogen. Jag hoppas verkligen att turen ska vara på min sida så jag får upp vlogarna så fort som möjligt men wi-fi här vill tydligen bara kopplas ihop med min mobil och inte med min dator där jag för över allt ifrån min kamera...Dock filmade jag också lite med min mobil och tog kort som jag tänkte dela med mig av till er i detta inlägg.

Det kändes overkligt att se det som är andra människors verklighet varje dag. Barn växer upp här och många är ovetandes om vad för miljö de lever i.

Likes

Comments

Idag besökte vi alltså apartheid museumet här i Johannesburg. Jag är inte jättebra påläst på Sydafrikas historia men jag hade ändå lite grunder innan besöket.

Jag har verkligen svårt med att berätta om apartheid för andra eftersom att jag själv är ganska nyläst på den fronten. Det enda jag vet säkert är att det var en fruktansvärd tid av orolighet, rädsla, fruktan, död, sorg och ilska men det var även en tid av hopp och dröm om fred. Framför allt en tid av rasism. Näst intill allt utgick ifrån vilken färg du hade på din kropp. Vart du fick gå på toa, vart du fick sitta, genom vilken dörr du fick gå in igenom till postkontoret eller vilken tågstation du fick stå på.

Låter detta bekant? Jaa jag vet vad du tänker på men det är inte Tyskland under 1940talet som jag skriver om just nu. Detta utspelar sig i Sydafrika. Jag är dock lite osäker på vilken tidsperiod just Apartheid varade. För oroligheter, osämja, förtryck och maktmissbruk har funnits länge i Sydafrika och just apartheid var en del av det.

Jag pratade lite med våran busschaufför som har kört oss under eftermiddagen under middagen om besöket på musuemet och han menade på att apartheid började 1948. Han frågade mig också vad jag tyckte om besöket på musuemet. Jag svarade bland annat att jag kände ilska. Ilska för att det hände och för de människor som tyckte att det var en utmärkt ide med att dela upp folk beroende på hudfärg. Ilska för att de tyckte att de kunde ta för sig av ett annat land så mycket som de ville och skita i vad folket i landet tyckte och tänkte. Chauffören nickade och förstod. Han sa också att han hade själv varit på museumet 2 gånger och att det räckte. Han kände sådan sorg av att se allt så han ville inte gå dit någon mer gång. Jag kan ju inte helt föreställa mig hur han känner men jag kan ändå föreställa mig hur det kan kännas. Det gör så ont. Jag sa till honom att det gör ont att så många oskyldiga liv togs.


Jag frågar Cecilia: 

"Kortfattat, vad handlade apartheid om?"

"I första hand så handlar det ju om rasåtskillnad. En förvriden människosyn. Att man har missat det här med att alla har ett lika värde."

"Om du ska tänka på en händelse som du förknippar med apartheid, vad tänker du på då?"

"Protesterna var ju väldigt kraftfulla. Jag tänker speciellt på en protest där många barn dödades när de protesterade mot att makthavarna hade infört att mycket av undervisningen skulle ske på afrikansk(holländska). För det hade regeringen bestämt och de skulle ändras på en enda natt tydligen. De var barn och de insåg också att det som hände var fel. Det fanns människor som bestämde över dem varje dag och så fick det inte vara. Det handlade mycket om empowerment, att de hittade kraft i sig själva. Människor som var förtryckta fick insikten att så här ska det inte vara. De insåg att de hade en rätt till frihet och det tänkte de kämpa för"



Det finns väldigt mycket saker att skriva om när det gäller apartheid och även många känslor att beskriva kring ämnet och jag kommer säkert tillbaka på detta men inte ikväll. Ställ gärna frågor så ska jag försöka svara så gott jag kan!!

Det har varit en dag med mycket att ta in. Både musuemet och mötet med SPII som jag pratar om i vloggen men även att det har varit första dagen i Johannesburg, Sydafrika.

Vi hörs imorgon! Tills dess får ni sova gott och jag hoppas att ni har haft en bra dag!

//3lin


PS: I större delen av museumet fick en inte ta bilder men det blev några i alla fall där en fick fotografera. Dess ska jag försöka få upp imorgon!!

Likes

Comments