View tracker

En vecka har nu gått och det är nu jag börjar känna mig som en människa igen, eller ja. Lite mer som en människa iaf. Gjort väldigt bra framsteg och den värsta smärtan har nu lagt sig. Så nu har jag dragit ner på morfin. Kommer ta en idag då jag faktiskt ska åka på ett studentfirande, försöka vara där någon timme kanske. Kommer bli jobbigt men ska försöka stå ut! 

Smärtan har ju gått ner i benet, högerbenet och har fått massvis med små kramper över hela låret.. Var extremt svag och det gjorde SÅ ont dom första dagarna när jag kommit hem. Men idag börjar det släppa något! Dock ont att gå på benet och stödja än så länge. Men jag tar mig i och ur soffa, säng osv mycket enklare. Så det känns bra! 


Nu ska jag ta och göra mig iordning innan vi ska åka, wish me luck☺️

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ikväll får jag äntligen åka hem! Har aldrig längtar hem så mycket som nu. Visst att jag inte åker hem till min lägenhet, då det är för många trappor upp för att jag ska orka och det finns ingen hiss. Så kommer bo hemma hos mor och far tills jag känner att jag klarar mig hyfsat bra själv. 

Alltså denna resa, som bara har börjat är hemsk. Jag har aldrig i mitt liv känt sån här smärta. Alla som gått igenom den här operationen säger att det är som att gå igenom ett helvete men att när det väl är över så är det de bästa dom gjort. Får lita på det och ha det som någon dragningskraft. För just nu är det inte kul. 

Säkert individuellt det här, men för mig är det hemskt. 

Smärtan stannar liksom inte bara i ryggen, den har vandrat ner i benen (musklerna) så får tabletter för det med, muskelavslappnande. Kan bli så efter en sån här stor operation.  Hoppas på att det åtminstone släpper snart så jag bara kan fokusera på min rygg. 

Men trots allt detta jobbiga, så har det gått framåt. Dom tog ur katetern i söndags. Så fick duscha av mig (vart en snabbdusch) och börja gå upp och stå som jag skrivit om.  Jag är snabbare i och ur sängen och det går fortare att gå, såklart med hjälp av gåstolen. 

Men såklart är jag nervös för hur det ska gå hemma. Utan en höj och sänkbar säng och handtag osv. Men just nu tänker jag inte så mycket på det, vill bara hem nu!  Men det är lite som ska göras idag, ska röntgas, gå igenom mediciner jag måste ha hemma, träffa sjukgymnast osv. Kommer sova gott ikväll! Det krävs inte mycket för mig innan jag blir sovtrött. Man sover/vilar större delen av tiden här. Hoppas bara denna dag går fort!!


I övrigt så måste jag säga hur extremt bra dom är här! Personalen är guld och kommer springandes direkt när man plingar efter dom. Aldrig vart med om en så go personal, precis alla är bra! 

Nej nu ska jag försöka byta om och borsta tänderna, det är som en hinderbana som jag ska ta mig igenom just nu!😂



Likes

Comments

View tracker

Detta kan vara det värsta jag gjort i hela mitt liv. Kan inte beskriva med ord hur ont jag har. Just nu har jag fått två snabbverkande morfintabletter plus en långtidsverkande och smärtan är extremt påtaglig ändå. Sköterska tror det är för att jag var lite för ivrig att hoppa upp gå lite för mycket idag. Gick dock extremt bra när jag gjorde det, men får väl lida lite för det nu..

Mario sa att jag ska ligga under 3-4 på smärtskalan, då är det okej. Just nu är det en 7-8. En sak är säker, detta gör jag inte om! Fy bubblan vad det är hemskt. Jag vet att jag inte kommer att ångra mig sen när smärtan väl börjat lägga sig. Men fan så många gånger jag redan sagt "vad fan har jag gjort".


Vill bara må bättre nu, få åka hem och börja rehaben!

Är dock väldigt glad och stolt att jag faktiskt kunde röra på mig så mycket som jag kunde, sköterskorna sa att det var väldigt bra jobbat. Och Imorgon ska jag äntligen få duscha av mig med vanligt schampoo, balsam och tvål. Även få smörja in mig med kräm efter. Såå härligt!! Man blir glad för det minsta nu.


Även så är det ju min fina familj, pojkvän och bästa vän med flera som får mig att kämpa vidare. Både Josefine, henne superfina mamma, min bror och Sabina, Robert, mamma och pappa har hälsat på mig idag (mor, far och Robert igår kväll också) . Kan inte förklara med ord hur mycket det betyder! Även om jag större delen av tiden är ganska groggy och inte kommer ihåg allt sen så är jag SÅ tacksam!

Och även så tacksam för alla andra som hört av sig till mig nu! Så glad!


På tisdag kväll är det iaf hemgång! Hoppas att smärtan börjar avta lite nu då. Just nu är det outhärdligt.

Känns verkligen att dom har vart inne i ryggraden, sågat, borrat och skurit sönder muskler.

Nej nu hoppas jag att jag får somna snart så jag får en bättre natt än igår natt. Varje timme behövde jag få hjälp med att vrida mig och var det inte det så var det sköterskan som skulle ta temp, blodtryck, syre osv.

Men idag har jag lärt mig själv att vända på mig, det gör ont men det är ändå skönt att kunna sköta mig själv lite mer.

Likes

Comments

Det är dags. En halvtimme kvar innan dom kommer och hämtar mig. Just nu känner jag mig coollugn, nervositeten har gått upp och ner hela tiden nu i några dagar.

Kom hit igår morse, träffat alla sköterskor, narkossköterska/läkare och min läkare Mario som ska operera mig osv. Alla har givit mig otroligt bra information och alla här är extremt fina och gulliga!

Mor min var med hela dagen igår, ville ha ett par extra öron med så all info verkligen kommer fram och att vi kommer ihåg. Min Roberto kom och överraskade mig med några sista lugnande kramar igår kväll också.  Åh vad jag saknar honom redan!

Väcktes redan 04.45 då jag står som nummer 1 på listan idag, först ut. Så fick duscha sista gången direkt och tog sedan några piller (morfin och vanliga alvedon typ). Fick även kateter insatt (var lite obehagligt men vart med om värre).


Allting är alltså klart. Jag är trött! Förmodligen lite påverkad av morfinet. Och sömntabletter sen igår, låg och pratade i telefonen med Robban och kände bara mer och mer hur jag sluddraade på ord och kunde inte riktigt prata! Då var det dags att stänga ögonlocken för natten, sov riktigt bra faktiskt! Skönt att jag fick en tablett.


Nej dags att vila lite innan jag rullas ner! Vi hörs efter när jag har kvicknat till, kan ta ett par dagar innan jag skriver här igen.


Vi hörs!

Likes

Comments

Gosh! 3 dagar kvar innan jag åker in. Åker in redan på torsdag morgon, operationen sker på fredag. Det är mycket förberedelser, duschar, prat med läkare mm.

Jag blir galen, känner mig så isolerad! Theo är hostig så jag och Robert kan inte umgås nu de sista dagarna vi egentligen har ihop på ett tag. Han kan ju bära på smittan även om han inte är sjuk själv. Och jag kan bara inte skjuta upp operationen, jag har för ont! Sen är det stängt där i juli pga semester osv. Så jäkla typiskt. Så sitter instängd och är rädd för att stöta på människor som kan bära på bakterier. Och bästis umgås med sin käresta som vart borta länge, vilket är förståeligt.  Så henne jag kan inte heller träffa.

Jag hade ju körtelfeber i januari och man får dåligt immunförsvar efter detta i en del månader, så jag är otroligt nojig att jag fortfarande skulle ha lätt för att ta åt mig.

Men jag vill ju bara umgås med R nu! Kommer sakna ihjäl mig. Möjligtvis om han inte blivit sjuk imorgon kväll så är nog bakterierna borta. Får hoppas på det!

Saki har vrickat till sitt framben igen, men denna gång är det mycket värre. Åh!! Varför? Min fina underbara pärla och skatt. Får se hur allt slutar med henne. Så hon och jag åker ut till mina föräldrar imorgon och ska bara ta det lugnt på gräsmattan i solen och skuggan, tänkte även tvätta kläder under tiden. Särskilt kläderna jag ska ha med till sjukhuset.

Aja! Nu får det räcka med ångest och tråkigheter!

Ska snart ut i solen och gå en långprommis med Nathalie, ska bli kul att få prata ikapp om allt! Och eftersom det är ute så är det ju lugnt, blir ju inte smittad då ´´Peppar peppar´´.

Sen hoppas jag iaf på en promenad med Mr R ikväll också för att iaf få träffa honom.

Kommer bli mycket promenader dessa dagar iaf!


Hörs

my love

Likes

Comments

En otroligt seg dag. Känner mig helt matt i både knopp och kropp. Lite sådär ångestfylld, beror på allt som pågår nu. Har börjat drömma om operationen varje natt nu.. Och varje dröm är otäck. Jag är egentligen inte alls rädd för något kring op, men jag är såklart nervös över hur allt kommer gå till, hur ont jag kommer ha efter, hur isolerad jag kommer bli ett tag efter osv osv.

Jag har alltså fått diagnosen Segmentell rörelsesmärta och ska opereras om 2,5 vecka. Ska alltså steloperera mina tre nedersta kotor. Då mina diskar är dåliga/pallar inte trycket från min vikt helt enkelt (detta beror inte på övervikt, många får så här utan någon speciell anledning, jag är 163 och väger 55 kg), samt att dom är instabila(rör sig för mycket vilket min rygg inte ´tål´). Jag är sjukskriven nu och har väl vart det i kanske 3 veckor. Tur var det, jag har så pass ont nu för tiden att vissa dagar blir jag liggandes och har så ont, smärtan går inte att förklara. Jag orkar helt enkelt inte stå eller sitta länge alls utan att ryggen säger ifrån. SÅ med det sagt så ska det bli skönt att göra den här operationen. Läst extremt mycket på internet om hur allt går till, hur folk har mått, tiden efter osv. 99% säger samma sak, att operationen och första tiden efter är ett rent helvete men att det sen är det bästa dom gjort. Så det bådar gott!

Såå, till er alla som skrattat mig rätt upp i ansiktet och sagt att jag inbillat mig/att jag ska köra på ändå för så ont kan man ju inte ha hela tiden, HAH!! Ni hade inte pallat en dag med det jag har stått ut med i 9 års tid nu ;)

Just nu är det mys i soffan med Saki, mitt hjärta. Vaknade imorse av att hon kräktes, stackare! Fast, det var faktiskt hennes egna fel, käkat sjukt mycket gräs. Så det var det som kom upp imorse. Lillen skämdes sådant.

Nehe, ringa bästis nu då. Sen kanske försöka våga sig på att köra lätta reps på gymmet ikväll, hoppas det går!


Likes

Comments

Det har hänt mycket sen vi sist sågs här, kan man minst säga. Både bra och dåliga saker. Well. Vet inte vart jag ska börja, men alla tävlingsplanera är ju helt borta nu iallafall. Jag har haft problem med min rygg sen ungefär 8-9 år tillbaka. Först trodde vi det berodde på ett rätt illa fall från en häst, men det har visat sig vara något helt annorlunda( även om läkaren nu sett att jag har en gammal kotskada pga fallet), jag har SRS, segmentell rörelsesmärta. Jag var och gjorde en smärtundersökning förra veckan(därav bilden). Där det konstaterades att jag ska bli stelopererad, mina tre nedersta kotor kommer då att bli stela. Jag är jätteglad samtidigt som jag både är ledsen och rädd. Ledsen att det skulle krävas en stor operation för att bli bukt med problemen och rädd för själv operationen och första tiden efter då jag kommer ha extremt ont. Men jag längtar tills det har gått 6 månader då jag kommer att kunna börja träna något mer ordentligt då. Kommer skriva mer om detta allt eftersom! Måste runda av nu så jag kan slå på en film och ta kväll! Ha det.

Likes

Comments

Det har ekat tomt här ett tag. Det har vart extremt mycket i både huvudet och i verkligheten. Mycket tankar som far fram och tillbaka. Val som ska göras osv.

Jag har jobbat, på världens bästa jobb, åh vad jag trivs bra i butik! Jag har solat, tränat, ätit, umgåtts med vänner, gått promenader ute på landet och massa mer! Men tog en vecka off från träningen, behövde vila. Min kropp behövde det! Och jäklar, vilken kontakt jag fick i musklerna efter det. Man behöver nog ta något vecka med bara vila ibland.

Likes

Comments

När jobbet inte är jobbigt, då trivs man. Det är här jag ska vara tills vidare, tills jag vet om jag ska plugga till ambulanssjuksköterska eller kanske till något annat. Men i denna miljö är jag mig själv.

Dagen gick sjukt fort, började med morgonpw som vanligt och sedan åkte jag till jobbet. Har ändå vart rätt lugnt idag trots löning, men nästa vecka när rean startar lär det bli halvt kaos👏🏻

Imorgon= ätardag as usual, can't wait! Först frukost, gym, sedan Grekiska kolgrillen med Marcelo och sedan ut till Skogstorp till mina föräldrar med Robban och Theo😋

Likes

Comments

Eftersom mina skor har kommit så är det endast bikini (smycken och sånt också såklart men det är bara småsummor) kvar som ska införskaffas och jag vill vara ute i god tid. Därför åker jag upp till Stockholm den 15 juli för att prova ut en bikini hos Freydis (Bikinis by Freydis). Hon gör helt klart dom snyggaste bikinisarna av alla. Jag vet vad jag vill ha för modell men inte vilken färg.
Kommer ju dock ta några månader att få sin bikini men jag kommer om jag hittar en bra få hem den ett par månader innan tävling. Hur bra som helst!


Var förresten på formkoll i måndags, jag har tappat jämt men mest på rygg, övre delen av magen och i ansiktet och han var nog rätt nöjd iaf. Nu har vi ändrat lite i kostschemat så jag förhoppningsvis tappar ännu mer!

Så taggad på allt nu! Nu när jag verkligen börjar se konturer.

Likes

Comments