Hej på er!
Jag har varit frånvarande härifrån ett bra tag, Ser att senaste inlägget var precis på dagen en hel månad sen!

Anledningen är att jag inte har haft med mig datorn när jag varit borta och rest runt och när jag varit hemma har det vart fullt upp eller strömavbrott. Strömavbrotten beror på att det regnat så lite att dom måste stänga av strömmen (som kommer från vattenkraft) och ibland till och med vattnet i kranen.
Inte en så trevlig överraskning här om dagen då jag och Kelly varit ute på en morning run och kommer tillbaka sjöblöta av svett och upptäcker att det droppar mer från våra pannor än från duschen...

Just nu ligger jag på stranden i skuggan under ett palmparasoll. Jag åkte helt själv den här gången. Jag behövde få några dagar att på riktigt koppla ur hjärnan och bara vila och vara med mina egna tankar litegrann. Jag har inte lyssnat på dom på flera veckor nu, och jag behöver egen tid.
Jag pratade nyss med mamma som undrade om jag hade lagt ner bloggen. Men det har jag absolut inte! Bara skjutit fram.
Jag provar nu därför, på mammas önskan, att lägga in ett "livstecken" från telefonen 😊
Jag är så glad över er som läser mina små uppdateringar! Det är så roligt att ni vill hänga med mig när jag är borta.

Sist jag stoppade in minneskortet från kameran i datorn fick jag upp "vill du föra över alla 3600 nya bilder?"
Har med andra ord ganska mycket att blogga om, men det får bli en annan dag. Nu ska jag gå tillbaka till mig bok.


För nu får det räcka med några bilder jag hade på telefonen från när Erik var här och vi var på elefantsafari!

Hoppas ni har det bra hemma i våren och nu ses vi om bara en vecka! Nu längtar jag faktiskt hem.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hej Sverige ❤
Jag är så stolt över att vara svensk medborgare och ha Sverige som mitt hemland. Trots avståndet känner jag kärleken från Sverige efter det här hemska. Jag är så stolt över att läsa om polisen och alla blommor, människor som öppnar sina hem, samhörigheten och gemenskapen.

Jag är så tacksam över att få komma från ett sånt väl fungerande land med så mycket kärlek och medmänsklighet.

Helgen har såklart varit tuff. Det är så mycket tankar som flyger omkring. Och så mycket frågor. Det känns jobbigt att vara så långt hemifrån när sånt här händer. En tjej härifrån sa "vad skönt att du är här och säkerhet" men nej, vad gör det att jag är i säkerhet när allt jag bryr mig om hemma inte är det?

Det är så svårt att ta in allting. Jag undrar, hur kan en människa gå så långt att man vill göra något sånt här? Vad finns i deras huvuden? Varför vill man det här? Hur klarar man av att bära på allt det där hatet i kroppen? Jag undrar om dom går att rädda! Om man skulle plocka ut dom ur sitt sammanhang, en och en och behandla dom ungefär som man gör med grova missbrukare. Hat vinner inte över hat men om man skulle behandla dom med kärlek, undra om dom efter lång lång tid, skulle kunna bli "friska".

Jag har varit ensam här sen igår morse. Såklart inte ensam, jag är på ett barnhem med 85 barn men just i huset där jag bor är det helt tomt. Tjejerna från Holland är borta allihopa. Det är "Holliday" här och vi kommer vara lediga i 2 veckor så de är iväg på långturer med sina familjer och vänner osv. Erik kommer på torsdag och jag längtar såå mycket! Tänk vad konstigt att äntligen få träffas efter så länge. Konstigt och härligt!!

Imorse åkte jag in till Kandy för att gå till kyrkan. Efteråt gick jag runt litegrann i butiker, handlade lite kryddor på marknaden och åt lunch på Kandy city center innan jag äkte hem igen. Skönt med lite egentid.
Sen har jag bara packat. Imorgon bitti bär det av till Colombo. Jag kommer vara borta härifrån i tre veckor så det är nästan allting som ska med!

Det blev dubbla kyrkbesök idag. Jag kilade också ner på barnhemmets egna lilla möte. Det är så mysigt att lyssna på deras singalesiska sånger. Det är så fint med barn som sjunger!

Titta vad fina dom är tjejerna! Alla i liknande spetsklänningar. Alla åldrar, olika modeller och olika färger men alla i spets. Jag antar att det är sömmerskans verk det här också.

Ta hand om er där hemma!

Likes

Comments

Ny vecka, det slår mig att det här kanske är den sista "vanliga" veckan för mig här på Home of Hope. Kanske får en vecka till i början på maj. Nästa vecka kommer ju Erik och han är här i två och en halv vecka och sen är det en vecka i maj som är vacation så då kommer jag åka till stranden med Kelly tror jag.
Det är helt sjukt vad tiden flyger förbi. Det kommer vara jobbigt att säga hejdå och lämna alla! Samtidigt kommer det vara kul att komma hem och träffa alla hemma igen, så det är lite blandade känslor.

Igår bokade jag iallafall om min biljett, jag kommer åka hem två och en halv vecka senare än planerat. Alltså den 16e maj.
Alltså kommer jag kunna vara med på bröllopet som jag skrev om för några veckor sedan! Så glad för det, det ska bli jättekul!

Senaste inläggen har mest handla om mina helger när vi är lediga så idag tänkte jag visa lite bilder från en vanlig vardag. Jag hänger fortfarande med batiktjejerna nästan varje dag, som jag också har skrivit om förut. Jag har faktiskt lärt mig ganska bra nu och kan hjälpa till att göra nästan samma grejer som dom gör.

Just nu har vi fullt upp. Nästa vecka är det singalesiskt nyår och barnen ska få nya kläder.
Sömmerskan som sitter i huset bredvid syr skjortor till killarnas När dom är halvfärdiga skickar hon över dom till oss så vi kan göra batik på dom. Hon som lär ut batiken skissar upp mönstret för hand lite på känsla och ger dom till oss så vi får göra batiken. Sedan syr sömmerska det sista. Det ska bli kul att se när dom är klara!

Sömmerskan har ännu mer full rulle än vad vi har. Hon ska, utöver skjortorna och de andra vanliga hon brukar göra, också sy nya klänningar till tjejerna. Inte alla tjejer tror jag men hon syr 4 klänningar om dagen.
Hon gör mig så himla imponerad! Jag gillar ju sånt här med sömnad och kläder osv, köpte faktiskt en symaskin i somras och syr litegrann själv hemma. Så jag brukar ibland kila över till henne och kolla vad hon har för sig.
Hon är så otroligt snabb! Jag bara gapar när jag tittar på när hon klipper ut mönstret. Själv sitter man och skissar i timmar och nålar och har sig men hon bara tittar lite snabbt på måtten in en bok, mäter längd och bredd och sen börjar hon klippa. Mönstret och formen har hon i huvudet, hon behöver inte ens någon mall. Hon ritar inga markeringar, hon bara klipper!
Samma när hon syr, inga nålar, ingenting. Hon viker till fållen i början och sen rätar hon till tyget eftersom hon syr. Och titta så fina! Hur exakt det blir är det ingen som bryr sig om. Samma med att fästa trådarna, det är inte så viktigt. Men det är som det är här, det är inte så noga allting, det är Sri Lanka!
Älskar alla färgglada tyger hon använder också, tjejerna kommer bli riktiga glädjespridare i dom här!

Hopppas ni har det bra där hemma! Längtar efter er allihopa. Det märks att hjärnan börjar ställa in sig på att det bara är några veckor kvar. Nu på senaste har jag blivit mer längtig efter familjen och vännerna! Vi ses snart! xxx

Likes

Comments

Hej på er!

Hoppas er vecka varit bra. Jag ser så mycket bilder från det fina vårvädret ni har i Sverige. Det känns konstigt att det nästan är sommar när jag kommer hem. Jag har aldrig förut missat en hel årstid i Sverige, konstig känsla!

Min vecka har varit lite blandad faktiskt. Helgen var fantastisk men veckan började lite segt. Jag kände mig stressad och trött och liten och otillräcklig. Det är så mycket jag vill göra men min energi och min tid räcker inte till.
Jag tror delvis att jag var trött efter de två senaste helgernas resande men också att jag hade fel tankesätt.
Jag tror jag måste sänka ribban lite. Jag kan inte hjälpa alla eller göra allt. Jag är här och jag gör mitt bästa och det räcker.

Nu mår jag mycket bättre! Jag har fått tillbaka min normala energi och mina lyckorus jag brukar ha då och då när jag är här borta. Jag är lycklig. Ibland svämmar kroppen över med lycka till och med! För några månader trodde jag aldrig att jag skulle vara här och känna såhär
Tänk att jag för några månader sedan knappt såg en mening med livet och nu sitter jag i Sri Lanka och skriver att kroppen dagligen svämmar över av lycka och kärlek till andra människor. Säg mig bara hur??

Jag är såå tacksam över att jag får chansen vara här och träffa alla de här människorna och se alla de här fantastiska platserna. Och inte minst för att jag får må såhär fantastiskt bra på insidan också.

Förra helgen åkte jag och en av det holländska tjejerna, Dorien, till Hikkaduwa beach. Otroligt fint verkligen! Lägger in en hel drös med bilder!

Som vanligt börjar jag dagen med en morgonpromand/morningrun, måste säga att morgonpromenad på Hikkaduwa beach är bland de bättre!
Och sen en frukost like this👇
Jobbar surfkarriären, det går sakta med säkert framåt! Framför allt är det väldigt kul :D

Okej wow! Det här är alltså en av megasköldpaddorna som bor på sidan av stranden. De är så stora och vissa är över hundra år gamla! Den här damen heter Monica och är 120 år gammal.

Oh yes, this is a good life! Kokosnöt i skuggan på stranden efter en lång dag med sköldpaddor och surfing. Yes please! Ibland önskar man ju bara att man kunde trycka på pause och stanna här för alltid. Men såklart längtar jag efter er där hemma också ❤

Den här helgen stannar vi hemma och vilar upp oss lite. Det behövs också, speciellt när vi jobbar på veckorna.
Tiden går så fort. Vissa dagar hade gärna fått vara längre. Det är förvisso bra att tiden går fort för desto kortare blir de två veckorna som är kvar tills Erik äntligen kommer! Nära nu!

Kraam!


Likes

Comments

Okej, vi hade en amazing helg! Jag blir glad bara av att kolla på bilderna.
Dricka lite kokosnöt, snorkla lite, lära sig att surfa, och att få gå runt i bikini hela dagarna. Vi hade verkligen en liten minivacation.

Det var en speciell vibe runt beachen som vi kände av direkt när vi hopppade av bussen. Vi klev av bussen och hade på andra isdag gatan och vi såg spotlight från partyn längst stranden, krabbor överallt. Det här är första gången vi såg havet sen vi kom hit och vi har varit här i 6 veckor redan. Galet! Det var verkligen på tiden!

I just love this place, kommer bara slänga in alla bilder, tror inte jag behöver säga mer!

Vi åkte och snorklade men en kille från stranden. Båten Solona är döpt efter killens 3.5 åriga dotter som bor i Italien. Vi smälte! Snorkla var för övrigt sjukt härligt. Jag har inte gjorde förut så det här var första men definitivt inte sista gången!

Vi testade även på att surfa, hej det roligaste jag gjort! Det gick jättebra! Så kul, vi alla stod upp typ på första försöket och våra lärare var såå roliga! So much fun! Nästa gång är vi redo för mer utmaning. Möjligtvis inte den störta nyborjarbrödan som har och större vågor :D

Flera gånger under dagen hörde vi om ett "beachparty" som bara låg några meter från vårat hotell. Så vi tänkte, varför inte? Innan vi gick dit spelade vi lite skippo och beställde en provsmak av den lankesiska typiska drinken "arrackattack". Ingen höjdare helt ärligt haha!

Kvällens innehåll kortfattat : Skippo, provsmakning av den lankesiska drinken "arrack-attack" (ingen höjdare), massor med trevliga människor och skrattattacker, planering av de två kommande helgerna när vi enligt killen här ovan ska komma tillbaka och följa med till någon speciell strand, eldshow med tillhörande galen dans på dansgolvet (Galen dans = nypa i näsan, slänga runt med varandra i piruetter, göra vågor med håret osv) och sedan ombyte till bikini för att åka vidare till en helt tom strand och sjunga lite stämmor, beställa rotti och vänta på soluppgången.

Lever vidare den här veckan på lyckorus, INTE på sömn!

xxx


Likes

Comments

Hello!

Jag är här med nästa del av helgen! Det blir ett snabbt inlägg, om en timme har jag engelsklektion och sen åker vi direkt till en strand som heter unawatuna, nära Galle längst ner på Sri Lanka. Det är 7 timmars resa så kommer nog inte vara framme förens någon gång inatt. Man brukar få räkna med några timmar extra när det gäller lankesisk tid har vi lärt oss.

Iallafall. Nästa dag, alltså lördag åkte vi till The nuckles mountin range. Sååå fint!

Vi vandrade först upp till hotellet som låg mitt uppe bland bergen. Ungefär 3 timmar från där vi lämnade bilen. Och det spöööregnade. Inte som svenskt vanligt regn utan nästan som att ha duschen på max! Vi var blöta överallt, allt var blött, så blött så man inte orkar bry sig om att akta sig för pölar trots att man har vanliga sneakers. Så blött.

Väl framme på hotellet fick vi i oss en snabb middag, fortfarande droppande blöta, och efter det åkte bikinin på och vi badade i ett "vattenfall" i närheten, såå härligt!
Hotellet var sååå fint! Verkligen mitt uppe ibland molnen. Och utsikten var magisk. På kvällen hade vi ett helt galet åskväder över oss och en gång när vi stod ute på altanen fick vi se en stor blixt som slog ner i dalen nedanför oss, blixten var alltså lägre än oss i höjd. Vi bara gapade!

Nästa dag väntade djungelvandring. Vi skulle upp till the Nuckles. Vi kom inte ända upp för vi hade inte tid innan det skulle bli mörkt men nog högt! Och själva vandringen var sjukt cool även den. Verkligen mitt i djungeln!

Vi hade en extra guid som vi hittade i en by på vägen som kunde vägarna uppe på berget. Han gick hela tiden med en stor sabel redo att skydda oss om det kom något djur.

Här är Guiden, helt galen, han gick barfota! Man kunde inte stå still i 10 sekunder ens för då hade man hela benen fulla med blodiglar och han går barfota. Blodilarna var typ det vidrigaste jag varit med om haha! Dom nästan hoppade upp, dom var så snabba! Usha! Jag hade minst 30 på mig under dagen, dock hann man få bort som flesta innan dom sög sig fast på huden.

Även här började det regna! Nästan, om möjligt, MER än dagen innan! Stigen vi gick på förvandlades till ett vattenfall och vi fick ibland vada med vatten upp till knäna för att korsa tidigare beckar som nu förvandlats till floder! Verkligen ett adventure!

Sist men inte minst! Hemresan, inte så tokig den heller! Vi var en person för mycket i bilen på vägen hem så jag fick äran att åka bak på motorcykel. Ganska söt i den röda flugsvampsliknande hjälmen ändå!

Okej, vad hände med "snabbt inlägg" Nu är det bråttom! Hörs igen efter helgen!

Kram

Likes

Comments

Hej på er!!
Nu var det länge sen! Jag är inte alls lika duktig som i början att uppdatera. Men måste faktiskt skylla på att jag har mer att göra nu. Och oj vad det hela tiden händer grejer här. Nu har jag haft fullt upp med att förbereda inför några tjejgrupper som jag ska hålla. Kommer berätta mer om det senare.

Vi hade bokat en guid hela helgen som tog oss runt på olika ställen. Guiden har faktiskt själv vört upp på Home of Hope så det var så vi kom i kontakt med honom. Jag kan verkligen rekommendera att boka en guid, det var toppen att ha någon som kunde berätta om saker vi åkte förbi och som kan området och vet vart vi ska och vart det är värt att åka. Vi kunde bara snappa av och njuta av resan 👍

Vi åkte tidigt på fredagen och första stoppet var ett tempel uppe på ett högt berg.
En liten detalj med alla de här templen här är att man måste ta av sig skorna. Inte alls så trevligt när man ska klättra upp på berg av sten och sand i stekhet sol och inte har någonstans att kyla fötterna på hela vägen upp, på hela toppen eller på hela vägen ner.

Wow alltså, smärtan var brutal!! Tänk er stranden utomlands när man måste springa till vattnet för att det är så varmt, förutom att DET FINNS INGET VATTEN! Vi hade blåsor under fötterna allihopa, fruktansvärt dum idé det där med skorna måste jag säga. Men efter ett tag vande sig fötterna tror jag.

Bortsett från friterade fötter var det ett väldigt vacker ställe. Massor med djur i träden och väldigt vacker utsikt!

Men seriously, ingen förstår hur skönt det här var efter att vi kommit ner från det där stekheta berget. Det var som att springa omkring på en stekpanna!

Safari

Okej, så next stop var elefantsafari. Wow. Det var det coolaste hittills tror jag. Det var så overkligt att se dom där enorma djuren som man bara sett på tv tidigare. Vi hade väldigt tur att vi ens såg någon elefant och vi såg hela 45 stycken! Det var väldigt coolt.

Helgen var helt amazing! Jag är sååå glad och tacksam att jag får vara med om så mycket coolt nu hela tiden! The time of my life verkligen! Försöker njuta av vajer minut. Jag lär mig mycket. Om människor, kulturer och saker om mig själv och samtidigt får jag se så mycket coola platser och djur och ja, jag är mållös!

Dock är det inte bara underbart varje dag. Vissa dagar är sådär häftiga och coola och bland de bästa jag har varit med om men jag har också haft dagar som varit bland de värsta.
Jag har fått se en baksida som inte alls är lika skimrande och fantastisk som framsidan ser ut, och det tar väldigt hårt att se och höra om. Jag vill hjälpa alla och rätta till hela världen, men jag är bara en enda liten människa. Jag känner mig ibland så liten.

I nästa inlägg kommer bilder från bad i vattenfall och djungelvandring! Ha det bra sålänge! xxxxx

Likes

Comments

Wow alltså vad kul det här var! Att stå med utsträckta armar medan någon snurrar in en i flera meter glittrande tyg av olika färger, sååå kul! Man fick känna sig som en liten prinsessa för en stund, löjligt roligt haha!

En av tjejerna som jobbar på Home of Hope ska gifta sig i maj så därför köpte alla varsin saree att ha på bröllopet. Olyckligt nog har jag min hemresa bokad två veckor innan bröllopet. Så åker jag med den kommer jag missa det. Och det är även då Erik åker hem. Vi får se hur jag gör. Det hade varit sjukt coolt att gå på ett lankesiskt bröllop där alla har på sig sånna här fantastiska mästerverk! Och framför allt kul att kunna vara med på hennes bröllop!

Det är alltså en enda lång tygbit, flera meter lång! De knyter den runt midjan först på ena änden, snurrar några varv sen börjar dom vika sicksack som de petar ner fram och sen slänger man sista biter över axeln. Sjukt avancerat ser det ut, jag skulle aldrig klara av att få på mig en sån här själv alltså!

Hundratals olika färger och mönster och wow alltså vilken butik! Flera våningar med allt från vardags-sarees till brud-sarees. Priser från under 100 kronor till flera tusen!
Saree är ett väldigt vanligt plagg här, man ser det överallt hela tiden. Inte bara till bröllop alltså. Nästan alla kvinnliga lärare jag har sett är klädd i saree. Då är dom utan glitter oftast, inte alls såhär blingblingiga iallafall!

Vi hade våra vanliga kläder under nu men tanken är att man ska ha en liten minitopp under. Den är som en urringad, tight t-shirt som slutar strax under bh:n. Samma är det för alla åldrar, även äldre damer går i magtröja.

Magen och urrigningen är alltså inte så farligt men axlarna däremot, dom måste täckas! Lite intressant haha, konstigt! Men allt kan man inte förstå!

Här har vi gänget! Det är hon i mitten utan saree som ska gifta sig. Hon kommer ha på sig en vit saree, tung av diamanter och stenar och glitter. Ååh jag vill så gärna gå!

Likes

Comments

De andra tjejerna åker till Lions Rock i helgen, men jag stenar hemma faktiskt. Lions Rock är nog bland det häftigare på Sri Lanka. Googlar man Sri Lanka så kommer massor med bilder på den. Och jag ska se den, med Erik, senare. Nu behöver jag bara vara ensam för ett litet tag. För mig funkar det inte att var bland folk 24 timmar om dygnet 7 dagar vi veckan. Jag blir tokig!
Inte för att jag inte tycker om tjejerna eller för att nånting är fel utan bara för att jag behöver lite lugn och ro ibland och det får man inte när man bor 6 tjejer tillsammans. Därför tar jag tillfället i akt och stannar hemma.

Även om man inte, som mig, är lite överkänslig för att ha människor omkring mig all the time så tror jag att det är viktigt att man drar sig undan och rensar i tankarna lite då och då. Egentligen skulle jag nog behöva mer än en dag.

Den här grabben alltså. No words. Det är en av killarna jag har engelska med faktiskt. Har aldrig sett honom såhär lugn och stilla förut...
Vad tänker ett barn på när det bara sitter såhär på en stol? Vad skulle samma kille, i samma stund, tänka på om han var uppväxt i Sverige med båda sina föräldrar och hundratals coola leksaker på sitt rum?

Hur som helst är jag är så glad för barnen som bor här. De lever med så mycket kärlek omkring sig, och det är viktigare än alla leksaker i världen!

Likes

Comments

En liten blandning av bilder från veckan.

Här om dagen hörde jag hur det dundrade på taket i butikssalen så jag skyndade ut och fick se en hel apfamilj i träden runt omkring! Vi matade dom med hoppers som batikläraren tagit med sig som litet snack. Hoppers är som pannkakor som man steker i en skålformad stekpanna.

Hur underbart är det inte att bli ompysslad i håret? Batiklektionen förvandlades till en hårsalong och jag klagar inte!

Idag är det faktiskt precis en månad sen jag lämnade Sverige. Tiden går sjukt fort! Är rädd att det ska vara över för snabbt. Samtidigt ser jag sjukt mycket fram emot tiden som kommer när jag kommer hem. När jag flyttar till Stockholm och äntligen äntligen får flytta in med Erik! Han bokade föresten flyg hit igår faktiskt så han kommer hit i mitten på april. Jag är så glad! Fina Erik.

Mina engelsklektioner går bättre och bättre faktiskt! Beroende på hur man ser det , haha!
Jag har börjat släppa litegrann på ordningen. Jag kan inte förvänta mig att jag kan börja lektionen 15.30 som det är bestämt - tider verkar inte vara speciellt viktigt här i Sri Lanka - och jag kan inte förvänta mig att alla kommer sitta på sin plats och räcka upp handen när dom vill säga nånting. Det är omöjligt när jag inte kan säga åt dom och förklara hur jag vill ha det så dom förstår. Det är ingen mening att bli arg när ingen fattar vad jag säger så jag laddar bara med massor av tålamod istället!
Ibland står hela klassen ända framme vid tavlan och hoppar för att se och alla pratar i munnen på varann men det är okej, vi har kul! Det är lite speciellt men lektionerna går framåt och vi lär känna varandra mer och mer.
Dom pratar mer också. Det är så kul att se när dom verkligen försöker säga saker, de vill så gärna kommunicera med för att jag ska förstå måste dom prata engelska! Ibland är det svårt och vi får visa med teckenspråk eller rita bilder för att förstå varandra.
"Hänga gubbe" är en favorit! En annan favorit har blivit att låna frökens mobil och ta selfies, det gillar fröken också!

Likes

Comments