Header
View tracker

Instagram@carpeloco

och vart tog du vägen när jag ropa på hjälp
 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker



Nu har jag äntligen rensat ur garderoben så jag har plats med lite nytt och så att allting inte rasar när jag ska ta ett plagg. Lagom skönt. Ska försöka bli av med detta på något sätt dock, loppis eller så. Sen resten att skänka bort.

Likes

Comments

View tracker

Haha, modevisning nu. Jag ser konstigare och konstigare ut för varje visning jag går. Väldigt intressant frisyr.

Likes

Comments

nu i höst försvinner halva vårt crew, 2 är redan borta, Fia har stuckit upp till umeå och jocke upp till kalmar. om 1-2 månader sticker julia och kelly till spanien på obestämd tid. hur fan går detta till. vad fan jag är jävligt glad för deras skull. men det är jävligt bull när man vet att ingenting kommer vara som det brukar här hemma. man visste att förr eller senare skulle alla på vars ett håll men nu när det väl är på gång att ske, suger det dase!

här är ett litet klipp när vi är som tråkigast men har som roligast, en parodi på en vem vet mest parodi som failar totalt. men kan inte låta bli att le varje gång jag ser den. för den påminner mig om varför vi faktiskt älskar varandra. jo. utav ingen jävla anledning, det är bara så det ska va.



 


Likes

Comments

sanning nr. 1
i våras när jag hade en nedåt period. jag var stressad över allt som cirkulera kring mig, allting som hade med livet och val att göra. jag stod inför den bästa och den sämsta händelsen i mitt liv. första gången jag stänger en riktig dörr. metafor. en dörr som skulle komma till att släppa ut så mycket känslor. skolan. jag skulle ta studenten och ja det var en av dom lyckligaste dagarna i mitt liv. men precis innan så var jag liv rädd. liv rädd för allting som skulle kunna gå fel.

sanning nr. 2
Nej. jag är inte var inte duktig i skolan. inte någonstans egentligen. mina betyg är inte de bästa. inte för att jag kämpa, inte de sista 6 åren i alla fall. av många anledningar, framför allt för att min högstadietid var fruktansvärd. fast även där det bästa och det sämsta som någonsin har hänt mig. mobbning och utfrysning är väl förvisso någonting vi alla har upplevt i större eller mindre mängder. men ingen känner likadant om det. för mig då var det katastrof och jag kan väl erkänna att jag tappade glöden. glöden för allt och inget. ibland trodde jag att den fanns där men jag hade fel.

sanning nr. 3
Jag kom till gymnasiet, heleneholms gymnasium, som sorgligt nog inte finns mer, tekniskt sätt. men hjärtat säger någonting helt annat. i gymnasiet. det tog lång tid att se och inse, men på något sätt så hade alla som lyckats bli fel placerade i livet till sist hamna på rätt ställe. jag lärde mig inte så mycket när det gäller ämnen och sådant. men jag lärde mig uppskatta människor på ett annat sätt. jag lärde mig att allting till och med skolan förtjänar en andra chans. även om det var svårt att släppa taget om tanken på att skolan är det värsta stället på jorden. men när jag väl lärt mig släppa den tanken, hitta jag världens finaste människor, i min musik teater klass. människor som är värda att bli kallade vänner, familj. människor som ser dig för den du är och även om det kan vara svårt, accepterar dig för det.

sanning nr. 4
tillbaka till nu i våras. gjorde jag även en av dom mest otroliga grejerna jag gjort i hela mitt liv, jag fick en chans som slutligen gav mig tillbaka glöden, åtminstonde när det gäller min sång. jag fick stå på eurovision scenen i malmö när det var ESC. inte när det var publik, men fortfarande så fick jag känna på hur det är att känna sig hemma. det är där jag ska stå. på scen. få känna mig lycklig. vara jag. visa vad jag kan. stand-in rehearsal, precis som det låter repade, satte ljud och ljus, sjöng och dansa för att allting skulle vara klart när bidragen anlände till sverige. så jävla otrolig känsla.

sanning nr. 5
jag har mått skit dåligt. mitt liv har inte varit taget ur en film. även om jag upplevt några filmscener i mitt liv, mesta dels dåliga förvisso. men efter att ha mått så dåligt, inser jag hur otroligt fint det är att kunna känna (även om jag på senaste tiden stängt av känslor men jag kommer till de) om jag ska vara helt ärlig så mår jag hellre dåligt och gråter än att inte känna någonting alls. och desto mer sorg jag känner desto mer lycka. och av dessa skit grejer som numera är bagateller men som en gång i tiden krossat mig har jag lärt mig att uppskatta småsaker mer, uppskatta tid och människor framförallt känslor. jag hade aldrig uppskattat sorliga filmer om det inte vore för dom lyckliga sluten, som alltid får mig att gråta.

sanning nr. 6
i hela mitt liv har folk dömt mig för det ena och för det andra (ja alla dömmer alla). när jag var liten grät jag för allt, jag har väl alltid varit överkänslig. vilket var ganska jobbigt då jag inte riktigt kunde hjälpa det. ska jag vara helt ärlig tror jag inte riktigt att några av mina barndoms vänner riktigt gillade mig när jag var liten. jag är lagom krävande. sen när jag närma mig tonåren blev jag annorlunda, annorlunda alla andra här och där av inte omtyckt. inget problem med de nu dock. och för att tillägga malmö är en ganska liten stad alla vet allt om alla. men jag har alltid känt att jag har valt fel vägar att starta på och alltid känt att vart jag än försöker starta på nytt så funkar det inte riktigt, för det blir alltid samma sak.

sanning nr. 7
efter studenten så stack jag till sunny beach i två månader. vilket är det bästa jag någonsin gjort. inte pga festandet och hur kul jag faktiskt hade. men pga vad jag fick känna. för första gången någonsin så visste ingen någonting om mig. ingen visste om mitt förflutna, ingen hade hört alla andras fördomar och jag kände att jag verkligen kunde visa vem jag är, inte påverkas. utan bara vara jag och utgå från mig. det här blev mitt äventyr. det har inte förändrat mig men det kan verka så här hemma då jag har hittat mig själv igen och nu verkligen vet jag att folk kan älska mig för den jag är, inte för den andra vill att jag ska vara, att jag duger som jag är. hur många gånger än människor här hemma har gjort klart för mig att jag är värdelös. och det har min viking familj bevisat. någonstans mitt emellan att få släppa loss och ha riktit jävla kul och inse hur mycket mer jag har att ge kom glöden tillbaka. som jag kämpat för att hitta den. nu i efterhand inser jag att det inte var någon annans förutom mitt fel. för jag vet att den som sluta tro på mig själv mest var jag. jag tappa bort mig själv någonstans mellan alla jobbiga händelser och alla jobbiga ord jag fått slängt på mig. jag har letat så mycket efter mig själv i andra människor letat tröst på fel ställen. när det "ända" jag behövde var att tro på mig själv.
 

 

och med detta sagt ja, jag har så mycket att tacka för. bland annat alla som någonsin tryckt ner mig så långt att nästan ni också nuddat botten, tack. ni har gjort mig starkare än någonsin. min fantastiska klass i gymnasiet, muta, som gjort så att jag kan le över min skoltid istället för att gråta, som har gett mig ett större hjärta. svt för att ha gett min sång tillbaka. tack min familj nere i sunny beach för att ha gett mig chansen att äntligen bara få vara mig själv, jag älskar er som om jag aldrig gjort någonting annat. en dörr stängd och nu står jag helt plötsligt i en korridor där jag istället har tusen dörrar att välja mellan. men livrädd? det är jag inte längre.

Likes

Comments

Kungen lär sig köra bil! Hur bra går det? Körkort imorgon eller aldrig? Jag tippar aldrig!

Likes

Comments

har haft en fantastisk helg även om det hänt ett antal bulla grejer också. men har ändå spenderat helgen med mina fina vänner så man kan aldrig klaga. det har både varit festligt och chill. i fredes var det malmöfestivalen som gällde och så fick det bli, 14 år igen när man springer omkring lagom full på festivalen. kulkulkul. och i lördes vart det lite mysig spelkväll med tjejerna lite dator och tv spel. så godkänd helg.
 

så här såg jag ut på fredagen.

Likes

Comments

har haft en del att stå i och det har hänt lite grejer så är inte super sugen på att skriva någonting just nu för det lär bli jävligt negativt. men här får ni en outfit från veckan iallafall!

Likes

Comments

igår fira vi kelly som fyller 20 snart, det var lite white party och massa trevligt folk. fyfan vad kul jag hade. har lite bilder som jag tänkte ladda upp. ddet finns ju inte så mycket att säga om en fest alla vet ju hur det går till. men visa lite fina bilder på mig och mina vänner är alltid kul.






 

all kärlek!

Likes

Comments