Allvarligt talat, jag vet inte vad jag ska börja. Denna helgen har nog varit något av de sjukaste jag varit med om! Jag vet inte vad som varit värst, var det den långa bilkön som gjorde så vi kom försent? Eller var det jag som var den dåliga kartläsaren för jag inte kan höger och vänster? Nej det värsta var nog jag tror snarare det var att vi inte hittade vårat bekrfrätelsemejl angående bokningen till hotellet, eller ja, snarare vandrahemmet. Eller så var det att vi hela tiden trodde det var i Mölndal vi skulle bo i medans det var det lilla samhället Partille. Hm, nej det värsta var nog att vårat vandrahem var mitt ute i ingenstans, omringat av kossor och konstiga människor.. nejnej, det var nog att receptionen till vandrahemmet var i en liten barack.. eller att hotellrummet luktade pommes eller att vi alla delade samma dusch. Alla dessa intryck på mindre än 3 timmar..

..för att senare vara med om en rad andra konstiga händelser som att vi förfestade och betedde oss på bussen, lärde Emmelie att snusa och dricka öl, att vi fick en VIP-runda av busschauffören till Ullevi, att vi kände av all weed-rök som var inne på området och att min ögonfrans flög av. Vi tappade bort varandra, och ingen av oss hade laddning på mobilen, Emmelie blev påhoppad av någon brud och jag fick stoppa allt genom att gå emellan dem, (Emmelie mådde bättre efter att hon fick sina godisremmar), vi övervägde om vi skulle gå till Push efteråt, men så blev det inte, vi yrade omkring i stan i flera timmar, med klackskor och korta klänningar, fick inte tag på taxi och vår buss hittade vi inte. Någon främling ville köra oss och allt var helt enkelt kaos - men samtidigt så jävla kul.

Min mobil gick sönder och är nu bortom all räddning, några utlänningar skrek på oss att vi borde dra dit vi kom från (enligt dem Danmark!?) haha, vi snodde påsar från donken och sugrör från maxi, vatten från 7eleven och tampongen flög ut när vi satt på en parkbänk. Jag träffade en söt kines med safarihatt mitt ute i ingenstans och konstigt nog var det den enda människan (av alla människor) som jag la märke till när vi va i stan tidigare på dagen. Fast killen i Halmstad tog nog ändå priset.. han var servitör på en Japansk restaurang och han hade inte koll på något. Han hörde inte vad man sa, han visste inte va kycklingspett va, han tyckte maten va äcklig på stället och han visste inte vad han serverade. Han beskriv såsen som "konstgjord" och gav mig 1 kr rabatt på maten, sån sjuk men minnesvärd resa!


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

.. Men det är varken min packning eller jag..klockan är lite över halv ett på natten till fredagen den 27, wiiiie löning! och jag ligger i sängen på helspänn. Inte för att jag tänker på helgen och alla dess roligheter, utan för att jag tvättar en massa. I smyg! Jag borde planerat detta SÅ mycket tidigare och inte natten innan, men idag har det verkligen varit stressigt. Åh Gud, nu lätt det som mamma vaknade.. Jag är körd nu!!! Haha

Likes

Comments

Igår den tjugofjärde i femte var en väldigt tung dag då en väldigt rörande händelse hade hänt en elev på skolan. För att inte påverkas för mycket av det så var man tvungen att tänka på annat så därför ringde jag min trogna vän Amanda Edvardsson. Vi köpte lite kex och ost och satte oss i en park och pratade om allt som är på gång i våra liv, samtidigt som vi försökte stå ut av den outhärdliga kvava värmen som hälsat på hos oss. Efteråt gick vi en runda på stan, tro mig, jag var ingen vacker syn.

Men det var ingen som tänkte på mitt fluffiga hår, äckliga träningshorts och foppatofflor när man hade en fräsch vän med sig vid sin sida. Efteråt stack vi hem till henne då hon skulle övningsköra, vi hämtade min summerburst biljett hos szissi sen körde vi hem till Edvard igen, satte oss på baksidan i den underbara kvällssolen, där pappa Conny bjöd på lite champagne och en jätte god sommardrink!

Jag var tyvärr tvungen att avrunda det trevliga sällskapet för att min kära bror ringde mig och ville grilla och träna. Påvägen hem svängde jag inom på mammas jobb och hälsade på henne och hennes brukare. De blev så glada, tycker de är så goa!

Väl hemma var grillningen nästan färdig, så efter en timme av babbel och mat så drog vi till gymmet och körde ett pass som vi (eller jag) gärna hade velat ha ogjort då man knappt kan gå idag. Eller röra sina armar, eller sin kropp överhuvdtaget.

Men det var iallafall en mycket mycket givande dag! Nu ska jag beställa två klänningar på Nelly.com till summerburst som är i helgen, puss

Likes

Comments

Jag blir rent utsagt illamående när man ser hur folk beter sig mot sina medmänniskor. Hur spydiga kommentarer flödar på internet, nedvärderande blickar i korridorerna och snacket som går om dig när du inte hör.
Orsaken till att finna det roliga i att se andra mår dåligt är på grund av en jäkla sak: avundsjuka som grundar sig i bristande självkänsla.

Anledningen till att jag tar upp detta är för att det har varit något som varit aktuellt i många, många år. Trodde jag. Det är fortfarande aktuellt. Det är något som cirkulerar omkring oss hela tiden, oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Oavsett om du har många kompisar, är god, gör allt för att göra rätt, allt för att passa in så nej. Du är inget undantag. Du har inte ryggen fri. Det finns alltid någon som stör sig och det finns alltid någon som snackar bakom din rygg. Och inte nog med att vi är inne på år 2016, eller ja, halva året har redan passerat (vilket bara det är sjukt) så är det att det kan vara VEM SOM helst i din närvaro som nämner ditt namn i ett nedvärderande samtal.

Jag har aldrig förstått mig på tjusningen med att trycka ner människor runt omkring sig. Hur kan man får för sig att skratta åt sin vän, för att han eller hon har på sig något som inte anses vara modernt eller särskilt snyggt? Eller snackar för att han eller hon beter sig på ett sätt som inte anses vara propert? För att först och främst klargöra en sak, en vän är någon man ska beundra och lyfta. Hur i h*lvete då kan man göra något sånt? Mot någon överhuvudtaget? Jag menar, vem är den personen till att döma? Är personen i fråga en felfri person. Nej, nej och återigen nej.
Vi har ALLA brister och fel. Vi gör alla misstag. Och de är just det som gör oss mänskliga. Vi alla har ett bagage, vissa är öppna och kan prata fritt om saker som hänt, medans andra är tillbakadragna och vill hålla allt för sig själva, samtidigt som en annan förskönar sin historia för att inte verka lika "misslyckad". Och det gör ont i mig när jag skriver detta, för ordet misslyckad passade bra in i meningen för att försöka får er att förstå mitt budskap, men egentligen är det ett av de korkaste ordet som existerar. För ingen levande individ är misslyckad. Du kan hålla på med droger, svikit din familj och sticka ut från samhället på det sättet, eller så kommer du från en jätte rik familj och sticker ut på grund av det. Men inget av de två alternativen, eller något alternativ överhuvudtaget är misslyckat för vi är alla olika och perfekta som vi är. Vi måste respektera varandras olikheter vad det både gäller sättet att leva och våran olika sätt att värdera saker och ting.

Jag menar inte på att förändra något, för jag är rädd att det aldrig kommer att förändras. Och jag tänker inte pika dem som snackar, då de får tillräckligt med uppmärksamhet. Utan jag vill lägga fokus på de som drabbas. Så du som läser detta, jag ber dig. Var dig själv i alla lägen och ha självförtroende. Tro på dig själv i varje situation du sätter dig själv i. Fokusera på det som gör dig lycklig och det som gör ditt liv värt att leva. RENSA de människor i ditt liv som suger energi och de som njuter av att se dig på botten. Lägg inte ens din tid på att försöka förklara för dem, de kommer inte förstå. Våga sticka ut från mängden och våga krossa idealen - tro mig, folk inspireras av det. Även hatarna. Älska dig själv, uppskatta dig själv och sprid kärlek. Tänk hur jäkla stark du är som har kommit såhär långt i livet. Tänk all skit du utsatts för och ändå står du där du står idag. Va stolt över dig själv, du är grym och älskad för den fina person du är

Likes

Comments

Igår kom äntligen min älskade mamma hem igen. Även om det var skönt att ha lägenheten helt för sig själv, känna att man kan ta eget ansvar att städa, tvätta, handla så är inte hemmet detsamma om inte mamma finns i det. Så det var jätte mysigt att få ha henne hemma igen och få krama om henne.

Trots att man ville umgås mer med henne så kom Orban och hämtade mig för jag skulle sova hos henne. Vi käkade på Sibylla och pluggade till provet vi nyss hade (gick bra!) och det är alltid lika mysigt att umgås med henne, ligga i sängen och prata om allt mellan himmel&jord och planera saker vi ska göra tillsammans! Vi släpper bomben i höst någongång ;). Håll utkik!

Likes

Comments

Igår var det lördag och jävligt rolig sådan också! Jag fick med mig mina bästavänner på fest och det händer inte allt för ofta. Vi stack upp till Emma där hon hade några vänner hemma hos sig och förfesten var riktigt trevlig och rolig. Vi fick senare skjuts av Edvards mamma ner till Harrys där det vankades collegeparty. Det var ballonger överallt, pinatas, beerpong-bord, konfettis, pool (ja du läste rätt, POOL inne på nattklubben!!) alla stod och kollade på poolen, så hetsade mina vänner att jag skulle hoppa i och självklart gjorde jag det! Finns det en pool där är det klart man ska bada - naken, med kläder eller bikini - just do it! Man lever bara en gång. Det var många som uppskattade mitt framträdande och senare mot stängning vågade de flesta också hoppa i!

Så just nu försöker jag smälta allt från igår och ta tag i mitt liv. Min chill-lista på Spotify är på, jag har en kopp kaffe i handen och min psykiatribok i den andra. Prov imorgon! Runt 15tiden tänkte jag ta tag i hemmet för ikväll kommer min saknade mamma hem från vår fina huvudstad

Likes

Comments

Om en vecka vid denna tiden är vi framme i Göteborg med väskorna fyllda med kläder och sprit. En rad olika artister ska spela under hela fredagen och lördagen men jag ser mest framemot (vilket är en del) W&W, Dada Life, Afrojack, Axwell /\ Ingrosso, Alan Walker, Kygo, Icona Pop, Armin van Buuren och som ett perfekt avslut kommer underbara Alesso uppträda och förhoppningsvis med sin nya låt, som förövrigt är en av mina favoriter I Wanna Know


Likes

Comments

Just nu är jag påväg till chefen för att kolla på lite papper inför mitt jobb efter studenten. Senare hämtar min goda vän Sara upp mig för att vi ska fixa ett annat ärende hos polisen, det är angående tillstånd till vårat flak som vi ska ha till studentdagen, wish me luck

Likes

Comments

Hela min kropp fylls av endorfiner när jag tänker på allt kul som jag har framför mig nu- fester i mängder och vara bland galna människor som gör en så otroligt glad. Trots att skolan drar en så långt ner man kan mår psykiskt, så finns det inget som lyfter en så mycket som tanken av att allt snart är slut. Och tänk allt det roliga som händer tills dess!! Jag får rysningar, detta kommer vara en tid att blicka tillbaka på, därför ska jag göra det bästa av denna tiden och njuta av v a r e n d a sekund! ✭

Likes

Comments

"Men mitt i allt, mitt i mitt självupptagna liv så glömde jag bort sådant som jag borde ha ägnat mer tid åt. Jag borde ha svarat mer på min pappas samtal istället för att sitta och vänta på att mitt betydelselösa crush skulle svara tillbaka på mina betydelselösa sms. Jag borde hjälpt till mer hemma hos mamma istället för att åka på streetrace var och varannan helg. Jag borde ha struntat i att gå in i en onödig diskussion med min bästavän som bara ledde till att vi blev ovänner, bara för att man inte tänkte till innan man handlade. Istället för att sitta klistrad framför sin mobil, så borde man kollat upp, plocka ur sina hörlurar ur sina öron och bara njuta, njuta av naturen och lyssna. Lyssna på fågelkvitter, bilarna som drar förbi eller bara lyssna på tystheten. Andas och njuta, vara tacksam. Tacksam över sina vänner, sin familj, livet. Vara tacksam för det som verkligen betyder något och förstå sig på konsten att inte ge allt till det som bara är för stunden"         - EF 

 

Likes

Comments