Header
View tracker

Idag har det varit en ganska bra dag, tills nu ikväll. Just nu vill jag bara ligga och gåta i min säng och aldrig gå upp igen... Vet inte varför jag mår såhär, det är sjukt jobbigt. Saknar att inte ha några problem och kunna vara glad en hel dag. Men imorgon ska jag på utredning för detta så hoppas väl att det blir lite bättre när jag fått veta och jag vet vad jag ska behandlas för. Det ända jag är orolig för är ifall jag får antidepressiva... Men jag måste ju ändå bli bättre. Jag tror inte jag har gjort ett ända skolarbete sen jag börja tvåan. Jag orkar liksom inte och kan liksom inte sätta mig ner och bara koncentrera mig på att plugga, det går inte. Jag hatar det här... Jag vill vara som alla andra och kunna leva normalt. Varför ska jag vara den som mår dåligt hela tiden och ha massa problem?
Det är tur att jag har dem vänner jag har som alltid finns där och som jag kan prata om allt med, annars vet jag inte vad jag hade gjort. För (förlåt mamma men) jag kan inte prata med mina föräldrar om allt och det hoppas jag dem förstår. Jag tror inte att dem pratade med sina föräldrar om allt heller så varför ska jag? Jag har ju mina vänner. Och nej mamma, jag vill inte ha sällskap när jag mår dåligt. Jag vill vara ensam och bara tänka för mig själv. Det blir bara sjukt mycket jobbigare om någon av mamma eller pappa skulle vara med. Det blir bara massa frågor och pallar inte det. Och nej, vill inte ha sällskap även om ni inte frågar saker, jag vill vara ENSAM. Plus att jag är ju inte helt ensam, jag brukar oftast prata med kompisar när jag mår dåligt så det är lugnt, jag kommer inte göra nått! Jag vet att ni finns där när jag behöver er och om jag känner att det behövs är det klart att jag säger till om jag vill ha hjälp eller prata om nått. Jag älskar er massor även fast jag kanske inte pratar med er så mycket.

Nu ska jag försöka sova lite och hoppas jag mår bra imorgon!
Godnatt!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag har typ inte så mycket läsare på min blogg längre, helt ärligt är det ganska skönt för då kan jag skriva exakt hur jag känner och vad jag tycker utan att folk ser och dömmer mig för det jag skrivit.
Idag har jag mått ganska bra på dagen men just nu så bara fallerade allt och jag vill bara ligga under mitt täcke en hel vecka och bara gråta, känns det som. Som att hela min kropp går sönder inifrån och jag inte kan göra nått åt det. Alltså inte en jättebra kväll.
Och ifall det mot förmodan skulle vara nån som läser detta så ska jag gå tillbaka lite i tiden och förklara vad som hänt mig sen sist jag bloggade. Jag har nämligen börjat få täta och, för mig, starka panikångest attacker. Jag mår ofta jätte dåligt i skolan, speciellt på tyska lektionerna. Jag är mer depp än vanligt, har också huvudvärk varje dag och mår allmänt bara dåligt.
Så därför ligger jag här i sängen och är allmänt depp och orkar ingenting. Speciellt inte mina lite för glada och pigga föräldrar... Vill ha en egen lägenhet som jag kan åka till så att jag får vara ensam sånna här dagar. Grejen är den att jag blir jätte lätt riktigt arg när jag är på sånt här humör också, och då om någon (enligt mig) frågar lite för korkade frågor eller lite för mycket frågor, eller bara är allmänt jobbig, kan jag bli så arg att jag vill gå fram och ge personen en redig käftsmäll. Och det är inget som jag vill utsätta någon för så skulle nog behöva en egen lägenhet. (Förlåt mamma och pappa om ni läster detta, förlåt för att jag inte pratar med er om detta men jag kan inte prata om allt med er, det går inte. Oavsett hur mycket ni skulle vilja det så kan jag inte göra det. Men jag vet att ni finns när jag vill och behöver er.) Vet inte om jag borde söka för min depression, eller om det räcker att jag sökt för ångesten. Vi får se hur jag gör. Förlåt för ett fett ointressant och deppigt inlägg men det behövs ibland.
Puss o kram

Likes

Comments

View tracker

Hej! Jag vet inte varför men jag fick ett ryck och nu måste jag bara skriva. Jag ska berätta nått som hände mig i onsdags natt, och jag gör det inte för uppmärksamhet utan för att alla trångsynta idioter ska fatta.

Jag vaknade i onsdags natt och låg och krampade. (När jag krampar så spänner jag mig så hårt att jag inte kan göra nånting och mina föräldrar behöver vara båda två för att ens kunna öppna mina händer för att ta ett blodsocker på mig.) Jag var vid fullt medvetande men kunde varken röra mig, prata eller över huvudtaget öppna munnen. Jag var som paralyserad, fast sjukt spänd i hela kroppen. Det slutade med att jag låg vaken och vid medvetande tills jag tillslut blev medvetslös, eftersom jag inte kunde gå upp och äta och kunde inte heller ropa på föräldrarna.
Dagen innan hade jag bestämt med en person att vi skulle ses, men eftersom detta hade hänt på natten så var jag så sjukt jävla trött, mådde dessutom psykiskt dåligt eftersom det jag var med om var väldigt traumatiskt och läskigt, så sa jag att jag kanske inte orkade ses för jag mådde så dåligt. Men då istället för att ha lite sympati i kroppen så blev personen sur på mig för att jag enligt hen hade "lekt" med hen och bara låtsades som att jag ville ses. Jag hade avbokat andra gånger också men alltid haft en anledning till det. Men tydligen så var det inte okej att ha en sjukdom som är oförutsägbar och därför kanske måste avboka och säga att man inte kan.
Jag mådde skit hela den dagen och försökte så gott det bara gick att hålla mig för att inte börja gråta. Jag hade legat i min säng och känt att jag var så sjukt låg och mådde jätte dåligt, men inte kunnat göra nått åt saken. Jag hade legat där och trott att jag inte skulle vakna morgonen efter för att jag trodde jag skulle hamna i koma. (Och ja det är fullt möjligt att hamna i koma av något sådant när man har diabetes.) Jag trodde inte att jag skulle överleva den natten, men absolut, att avboka att träffa någon samma dag, det är inte okej...

Jag ville bara berätta det här så att folk ska fatta, att om någon avbokar något i sista sekund, ta reda på varför innan du blir arg. Jag mår fortfarande psykiskt dåligt över den natten men är också otroligt tacksam till min kära lever som gjorde att jag är här på jorden idag.
Hoppas alla trångsynta människor där ute fattar nu, att alla har det inte så jävla lätt jämt.

Tack o hej!

Bara för att förstärka mina ord lite så får ni en bild från när jag låg inne på sjukhus i två dagar, i Tyskland när jag var där på studentutbyte.

Likes

Comments

Att jag ska vara så sjukt dålig på att uppdatera är ju pinsamt.... Hur länge sen var det jag skrev liksom? Det var typ en månad sen. Men som vanligt som när jag lägger upp nått så ska jag också den här gången säga att jag faktiskt ska försöka bättra mig och skriva ofta.

Jag är ganska glad idag😊 Det går så sjukt bra just nu och livet bara rullar på som en dans på rosor. Eller kanska inte en dans på rosor men jag försöker se allt från den ljusa sidan, till och med att Jonathan bor i Tyskland (även om det är sjukt svårt att se det som något bra...)😁 Men snart är det sommarlov och då får jag äntligen åka tillbaka till Deutchland och träffa honom och sen (om jag fattat allt rätt) så åker han med mig tillbaka till Sverige när jag och alla svenskar åker hem och är här och bor hos mig ett tag. Det skulle vara jättemysigt och jag skulle bli jätteglad om det blir så😃 Känner också att jag skulle behöva komma hemifrån ett tag nu. Har börjat störa mig så sjuk mycket på mina föräldrar av ingen anledning alls. Känner mig så taskig när jag blir sur på dem bara för att dem kanske tittar på min dator när jag är inne på den eller om dem går in på mitt rum utan att fråga. Jättekonstigt... Så jag känner att det är dags att komma här ifrån och få vara utan dem ett tag. Det kan behövas just nu.

Den här helgen skulle jag egentligen åkt till Tyskland men så blev det inte eftersom min mamma och pappa bestämde sig för att jag och Emma inte skulle få åka. Men så är livet ibland. Så den här långhelgen har jag i torsdags bara suttit hemma och tagit det lugnt, i fredags var jag med min kompis David och vi bara satt och hängde typ och spelade lite gitarr och sjung, idag har jag träffat Ellen Leiner på dagen och sen nu på eftermiddagen/kvällen så kom min syster Therese och hennes kille Henke hit och åt middag och bara tog det lugnt. Imorgon så ska jag först jobba från 11-18 och sen så ska jag träffa min kompis Clara senare på kvällen, så det är ändå en ganska bra helg ändå. Även fast det inte blev nått Tyskland med Emma.

Nu ska jag starta en film som jag kan somna till tror jag, så att jag orkar gå upp och jobba så länge imorgon och sen träffa Clara efter det också. Det blir en jobbig men bra dag imorgon👍

Natti

Här är när jag och Wille åt subway i onsdags för att fira in långhelgen🙏

Här är jag från idag när jag hade tråkigt på bussen...😂

​Min och Ellens smoothie som hon bjöd på (tack!!!!!😚) från josbaren idag

Likes

Comments

Jag har en kris situation... Jag får inget pengarstöd av mina föräldrar för att åka till Hannover över kristihimmelfärds😱. Vet inte hur jag ska göra eftersom jag inte får full lön från jobbet den här månaden heller. Jag måste typ tjäna ihop 1500kr fram tills dess och jag måste veta att jag kan tjäna ihop dem tills efter helgen för då ska vi beställa flygbiljetter😁 kaoooos! Om någon vill skänka pengar till fattiga (mig) så får den underbara personen gärna höra av sig!😉 Nej men jag ska typ höra med min farmor och farfar om det finns nått jag kan göra där så jag kan tjäna lite pengar. Sen vet jag inte vad jag ska göra... Typ sälja kläder i mängder eller typ sjunga utanför Ica eller nått😂. Fy vad jag är tragisk... Men så är det när man är obsessed i en stad och bara måste dit. Så nu ska jag leva snålt som fan och hoppas på att jag Kan få ihop så att jag kan leva i Hannover i fyra nätter. Har redan boende dock men, mat?? Hur fan ska jag få tag på mat? Det är en gåta jag måste lösa.

Och på tal om ingenting så gjorde jag nationellt prov i svenska del B idag. Jag tror det gick bra men grejen är den att eftersom det var läsförståelse så kunde jag liksom inte plugga till det. Är jag dålig så är jag och är jag bra så är jag. Inget mer med det. Älskar den typen av prov, det är det bästa som finns när det inte går att plugga till ett prov för att man bara är som man är. Men det kändes iaf som att det gick ganska bra för mig och det hoppas jag verkligen på också.

Träffade också min Emma för första gången på evigheternas evighet idag. Det gjorde mig så lycklig! Hon kan alltid förgylla mina dagar.❤ Hon och jag har bestämt att vi ska sitta utanför Ica med varsit instrument och försöka få in pengar till vår jäkla resa nu. För vi SKA till Tyskland och that's it! Mina föräldrar får bara leva med att jag kommer fixa pengar och jag kommer att dra, så fort jag får chansen. Det känns helt ärligt som att en del av mig är kvar där borta och om jag inte får åka dit snart så kommer hela jag att gå sönder. Det är som att jag åkte hem men mitt hjärta stannade kvar. It tears me apart.💔 Hoppas verkligen av hela mitt hjärta och mycket mer, att vi kommer väg på kristihimmelfärds och att det blir som vi har tänkt oss och planerat.

Här är en spontan bild på mig från Tyskland (ofcourse)👇

Likes

Comments

Jag är så himla dålig på att uppdatera... Men så är det när man har mycket att göra. Just nu har jag ganska mycket, eftersom teatern har slutat så har jag inte lika mycket men har ändå en hel del!
Imorgon är det nationella prov i svenska😒, ska vara på örebros universitet 7.45. Kommer antagligen vara as trött och inte orka nått men ska försöka mitt bästa att hålla mig vaken😂. 

Har också i helgen varit på sossarnas årsmöte med distriktet, och jag gick upp och talade. Helt sjukt! Det var mitt första årsmöte med sossarna och jag går upp i talarstolen och pratar inför alla viktiga politiker i länet (eller regionen som det nu heter). Är faktiskt lite stolt över mig själv. 

Dagen efter höll jag i ett styrelsemöte med SSU distriktet. Det är dock inte alls lika stort men...😉
Eftersom jag inte skrivit nått på ett tag så vet ju inte ni men jag fick ju en blodsockermätare som mäter hela tiden förra måndagen och efter jag fick den så märkte jag att mitt blodsocker var verkligen kaos... Jag kunde äta kvarg med utan tillsatt socker till frukost och ta typ 8 enheter insulin (det tar jag typ till en hel måltid lunch), och ändå gå upp till över 22 i blodsocker efteråt. Det var helt sjukt och jag har kämpat med det nu, fram tills igår så bara funkade allt perfa. Jättekonstigt men skönt ändå. Man blir ju så jäkla trött av att gå runt och ha högt blodsocker hela tiden. Det tär sjukt mycket på kroppen. Men nu verkar det gå jättebra!👌🏼
Nu ska jag sova så jag pallar nationella imorgon! Natti!😘

Första bilden är från efter årsmötet😊
Andra bilden är från lunchen på styrelsemötet👌🏼
Tredje bilden är bara för att min Emma är sjuk och jag saknar henne!❤️

Likes

Comments

Idag har jag bara lust att skiva av mig lite om diabetes faktiskt. Jag håller nämligen på att skriva ett tal till svenska nationella och jag skriver om hur andra ser på diabetiker. Det är nämligen så att man får otroligt mycket kommentarer och få ta otrolig mycket skit när man har diabetes bara det att omvärlden inte ser det. Till exempel frågorna "men kan du verkligen äta det där?" eller "men hur kan du ha diabetes, du ser ju inte så tjock ut?", de frågorna gör ondare än vad andra kanske tror, Jag bli väldigt ofta arg när jag får frågor liknande dem. Det jag stoppar i min mun och hur jag tar hand om min kropp har faktiskt ingen annan än jag, med att göra. Jag har dessutom en ganska svår inställd diabetes och det gör att jag har ganska svårt att hålla koll på vart mitt blodsocker tar vägen och det har jag fått ta en massa skit för. Det är ofta folk som påpekar att jag inte kan ta hand om mig själv och att jag bara "skiter i det" fast jag kämpar som f*n för att försöka hålla mitt blodsocker på en bra nivå. Jag blir så sjuk arg och sårad av alla idiotiska kommentarer.

När jag var i Tyskland så hamnade ju jag på sjukhus i två nätter och den dagen jag kom hem så var jag hemma hos en tysk kompis och råkade glömma min blodsockermätare där. Men som den smarta diabetiker jag är så har jag ju såklart en extra. Sen morgonen efter så skulle vi åka hem till Sverige och mina kompisar var påväg för att hämta min pump och då under den tiden så får jag en utskällning av en lärare från Tyskland som säger att jag är "jätte oansvarig och kan inte ta hand om min egen kropp" och att jag "aldrig någonsin lär mig av mina misstag". När jag fick höra det så bara grät jag. Jag orkade inte vara den där starka tjejen som klarar allt, längre. Det blev för mycket.

Och nu sitter jag här hemma och är orolig över att en som jag lärt känna ganska nyligen inte ska tycka om mig ifall personen ser min insulinpump och min blodsocker-sensor som liksom sitter fast i min kropp. Det är egentligen sjukt att jag ens tänker på det men det finns inget jag kan göra åt min tankar. Och det blir inte bättre av kommentarerna man får heller...

Det här skriver jag inte för att jag vill ha uppmärksamhet utan det här är bara för att folk som jag ska kunna läsa och känna att dem inte är ensamma. Jag kämpar varje dag med att försöka "bli vän" med min sjukdom och jag vet att det finns andra där ute som också gör det. Hoppas att det här kanske hjälp någon och att det kanske får andra att öppna ögonen lite.

Ett litet quote bara för att stärka som läser det här och har det svårt👇. Diabetiker eller icke diabetiker.

Likes

Comments

Nu har skolan börjat... Känns lite jobbigt fast ändå skönt. Man får ju in lite rutin i vardagen plus att nu när det har börjat bli så fint väder nu så känner man att sommaren äntligen är påväg. Och på riktigt denna gång!😉 Ser verkligen fram emot den här sommaren! Har så otroligt mycket spännande och roliga saker planerade. Jag ska till exempel, till Tyskland med en massa kompisar i slutet av sommaren. Det kommer bli så sjukt underbart!😃

Vi hade premiär med teatern i tisdags och det gick as bra och var jättekul. Vi hade en föreställning igår också som kanske inte gick lika bra men det var ingen katastrof iaf.😉 Idag och imorgon så har jag ledigt från teatern men på lördag har vi en till föreställning. Då kommer mamma och pappa för att titta också. Vi har föreställningar den 11, 13, 14 och 15 april och sedan den 3, 8, 9, 10, 15, 16 och 17 september kl 18.00. Vi har teatern i teaterladan i Wadköping i Örebro, så om ni har lust att fira Örebros 750 år med en teater om kocken Cajsa Warg och hennes äventyr i matlandet, så får ni gärna komma dit och titta. Det kostar 100 kr för barn (ca. 7års gräns) och 200 kr för vuxna.

Idag har jag knappt gjort nått hittills och kommer typ inte göra nått heller. När jag åkte till skolan i morse så var inte våran lärare där och efter den lektionen så har jag en fyra timmar lång håltimme och sen matte. Och matteläraren är hemma med sjukt barn så jag drog hem. Så sjukt onödigt att jag ens åkte till skolan vid åtta i morse men men... Nu ska jag snart äta en dagens lunch som pappa köper med hem. Och sen ska jag väl försöka göra nått vettigt med mitt liv. Typ plugga inför nationella proven eller något annat sjuk ointressant.


Likes

Comments

Har inte uppdaterat på jättelänge men kände att det var dags nu igen. Det har hänt så sjukt mycket sen jag skrev sist och tänkte summera det lite kort nu.

Jag har blivit vald till vise ordförande för SSU i Örebro distrikt, jag och Ludwig har gjort slut, jag har övat massor med teatern som har premiär den 7e april och jag har varit i Hannover i Tyskland.

Det allra roligaste som hänt är helt klart Tyskland. Jag hade det så underbart och har kommit så mycket närmre massa vänner från både Sverige och Tyskland. Dock hamnade jag på sjukhus i två nätter där pågrund av att jag först vart veligt låg i blodsocker på kvällen, jag åt och blev bättre men efter det så fick min kompis ett svårt astma anfall och kunde inte andas, och då när jag skulle gå hem så fick jag en chock och svimmade. Så fick åka ambulans till ett sjukhus där och sova där i två nätter, ensam. Men jag hade världens bästa kompisar som var med mig nästan hela tiden när dom fick och vi var ca 10 pers på mitt rum hela tiden😉 Det var en underbar vecka med otroligt underbara människor❤

Jag är så sjukt glad för att jag har fått lära känna alla fina människor men samtidigt så sjuk ledsen för att dom bor så långt bort. Speciellt en person som jag har kommit jätte nära, saknar honom jätte mycket och önskar att vi kunde ses oftare än vad vi kan. Men ska dit ca 13/14 maj och vara där i fem nätter så då hinner vi ses men det är ändå inte tillräckligt😁

Det var väl en liten uppdatering om vad som hänt och här👇kommer massor med bilder också😚

Ska försöka uppdatera oftare, men nu är det sent och sovdags för länge sen! Natti natti😉

Här är jag och några kompisar påväg till en mataffär nära skolan i Tyskland

Här är världens finaste Emma utanför skolan Telkampfschule i Tyskland

Här är en liten del av rådhuset i Hannover

Some friends utanför rådhuset

Ännu mer friends utanför rådhuset

Och ännu lite mer

Alla utbytesstudenter från alla olika länder, som var i Tyskland

Kröpke Uhr i centrum i Hannover

Någon fin byggnad i Hamburg

Jag och Jonathan påväg till rådhuset i Hannover

Rådhuset i Hannover

Helt ointressant men det är jag på sjukhuset i Hannover 😂

Jag och Jonathan (trötta som f*n) på Baltzac caffee, samma dag som jag fick åka hem från sjukhuset

Likes

Comments

Har helt glömt att lägga upp nått...😳 förlåt... I will not do it again!
Sen sist som jag skrev så har jag ju shoppat i Stockholm, köpte en vinröd pikétröja från Tommy Hilfiger, en ljusblå blus från Odd Molly och ett svart linne, också från Odd Molly. Kanske kan lägga upp bilder imorgon.
Igår gjorde jag inte så mycket speciellt, jag gick bara i skolan, åkte hem, pluggade och sen tränade.
Idag har jag inte haft skola, förutom en extra inlagd mattelektion eftersom jag har prov imorgon. Har däremot haft utvecklingssamtal med min mentor och min pappa. Jag ligger förvånansvärt bra till i skolan. Eftersom jag har varit sjuk så mycket pågrund av min hjärnhinneinflammation och inte varit i skolan så trodde jag inte att jag skulle få sådär bra omdömen. Men det var ju en glad överraskning.😊 Efter samtalet och matten så åkte jag och pappa och käkade lunch på en asiatisk restaurang som heter Bamboo. Det var jättegott! Sedan hade jag mitt första musikal rep.😃 Det var jättekul, och alla där verkar otroligt snälla så det här kommer nog bli skitbra!👍 På "eftermiddagen" (typ två) så träffade jag min syster en stund och vi tog en fika i hennes lägenhet. Myspys!
Här om dagen så fick jag reda på att min resa till Bosnien antagligen kommer bli nästa helg, alltså vid månadsskiftet. Sååå spännande!😍 Jag längtar verkligen tills vi kommer iväg. Det kommer bli otroligt roligt och intressant.
Nu ska jag nog satsa på att sova tror jag. Natti!



Kände bara för att bjuda på en fin bild med kvinnokamps tecknet i hbtq färgerna i bakgrunden😊

Likes

Comments