Det där med halsont och träning är så konstigt egentligen. Att ha ont i halsen påverkar en ju inte så mycket (såvida man inte har åkt på en riktig dunderförkylning) men ändå får man absolut inte träna när man har det eftersom… ja, vad kan hända egentligen? Alla säger bara att man inte ska träna men ingen förklarar varför. Tror det var något om att man kunde utveckla någon infektion då, men har verkligen ingen aning.

Borde verkligen sova nu nu nu, men som vanligt kan jag inte lägga ifrån mig datorn och sedan så känns det ganska meningslöst att vara pigg inför morgondagen då skolan är ett jävla skämt just nu och jag nog ändå inte kan vara med på gymnastiken ikväll p.g.a. mitt halsont. Hade sett fram emot det ändå, fristående börjar faktiskt bli rätt kul nu när jag fått greppet om koreografin. Jag ser visserligen ut som en kråka när jag dansar, eller och kör gymnastik över huvud taget för den delen, men vad fan, det är inte det viktiga.

I och med det franska valet har jag förresten blivit mer politiskt engagerad, både ut- och inrikes. Jag är fortfarande jätteförvirrad angående allt men jag har tänkt läsa på lite om de olika politiska ideologierna och utifrån det bedöma var jag passar in. Förut sa jag alltid att jag var socialist för jag visste att det var vänster och vänster är ju bra… eller? "Den som inte är röd när han är ung har inget hjärta, den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna". Fan, alla radikalfeminister på Ask har verkligen hjärntvättat mig… nu tror jag faktiskt snarare att jag är liberal. Jag är åtminstone inte nasse eller kommunist, så långt vet jag! :-) Och man behöver ju faktiskt inte surra sig vid enbart en ideologi heller, utan man kan ta lite från varje och skapa sin egen härliga politiska sallad.

Nu är klockan strax elva, jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget men jag lever i alla fall och ni fick ännu ett par smaskiga stycken intressant text från den nyblivna lilla liberalen i egen hög person.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Dagen var alltså kommen, som jag gruvade mig så inför. Vi hade idrott som sista lektion idag, och grejen var att vi skulle vara utomhus och springa. Då kan man ju känna att det minsta att begära vore vackert väder, visst? Men icke. När man blickade ut genom fönstret såg man inget annat än den där satans grå och risiga massan på himlen och blev då absolut noll procent sugen på att springa. Blev fan nästan sur, varför var vädret tvunget att vara så oförutsägbart hela tiden och hur kunde idrottsläraren tvinga ut oss och mig, självutnämnd nationell mästare i att frysa, under sådana här omständigheter?

Men läraren stod på sig, och jag trädde en stund senare ut ur omklädningsrummet iförd träningsbyxor och en tunn, tunn munkjacka. Höll fan på att börja gråta, det var inte sant att jag med min oförberedda klädsel skulle ut i rusket och springa. No fucking way.

Vi kom ner till den asfalterade gångvägen bredvid motorvägen vi skulle springa på, läraren hade märkt ut sträckan vi skulle springa med koner och det var väl bara att sätta igång. Jag försökte inte ens protestera, inte ens tänka, utan satte bara fart på benen. Jag tänkte på vad farmor hade pratat med mig om för ett tag sedan, att jobbighetskänslan skulle avta när man sprungit ett tag – även kallat att komma in i andra andningen, så jag hoppades på att uppnå det tillståndet snarast.

Och det gjorde jag så småningom, och även om lat-Elin skrek "stanna för helvete, du kan ju inte andas" i mitt huvud fortsatte jag bara att springa, springa, springa. Fan ta dig lat-Elin, nu ska du inte få vinna för en gångs skull!

I slutspurten tog jag i med de allra sista krafterna och med några sekunders marginal klarade jag målet vi skulle sträva efter – 6 x 400 m på tolv minuter. Jag kom i mål samtidigt som klassens cheerleaders och kom före friidrottaren, så jag tror att det är något att vara stolt över. Visserligen kom jag inte ens i närheten av handbollsspelarna och elitgymnasten men det var okej, helt okej. Det här var revolutionerande för att vara jag, en stressad musikfantast med halvdan kondition. Om sex veckor ska vi göra om det, förhoppningsvis blir det både bättre väder och ännu bättre resultat då!

En annan grej jag märkte till följd av den här ansträngningen var att min koncentrationsförmåga inte var sig lik. För ofta när jag läser kan jag fastna på en simpel mening som "Lisa plockar blommor", läsa den fyra gånger om och fortfarande inte fatta vad som menas. Men nu när jag kom hem och läste på inför morgondagens NO-prov flöt det bara på som aldrig förr. Det var en sådan konstig känsla, att jag faktiskt förstod det jag läste!

Så den här dagen blev oväntat nog väldigt lyckad. Och nu kommer jag låta jättehurtig, men jag tror nog jag ska börja springa lite mer. Åtminstone ska jag försöka tvinga mig ut på en runda i spåret innan jag pluggar till prov, för jag tror det kommer göra lika mycket nytta som det gjort nu – både på själva provet och för mitt självförtroende.

Likes

Comments

"Hill Street Blues" och "Dallas", två kända amerikanska teveserier från 80-talet.

Igår tittade vi på seriestarten av ett program på Kunskapskanalen som kommer handla om USA under 80-talet, det kommer behandla såväl teveprogram som AIDS och musik och politik och det mesta som rörde USA under detta decennium. Det går på torsdagar kl. 20:15, och jag rekommenderar det starkt för både folk i min ålder och folk som faktiskt levde på 80-talet. Det är en rolig tillbakablick för de äldre, och så lite nyttig allmänbildning för oss unga.

Jag är glad att SVT börjat sända mer program i min smak på sistone, för inte alls så längesedan sände de ju till exempel ett helt program som handlade om 'Don't Look Back in Anger' – jag skrev väl till och med ett helt inlägg om det här på bloggen om jag inte missminner mig!

Likes

Comments

Vackra Kungsan igår.

Hej! Jag bloggar från mammas Samsung-dator för omväxlings skull. Jag kommer ihåg när hon precis hade köpt den och jag tyckte den var sååå snygg och modern och skulle absolut ha en likadan. Men nu, drygt sex år senare, sitter jag med min MacBook och fnyser åt den här stora, klumpiga manicken. Batteritiden är otroligt kort på den också, jag hade en bra bit över hälften när jag satte på den men jag hann fan inte ens gå på toa innan den laddade ur. Seriöst? Jämför med min MacBook som behöver laddas ungefär var tredje dag.

Jag mår tyvärr inte så bra nu, Tilde åkte hem i går kväll och vädret har blivit så där grått och ruggigt igen som i februari. I går tänkte jag att jag skulle ut och cykla i dag, men när jag vaknade i morse och tittade ut genom fönstret tänkte jag bara fanimej att jag cyklar så mycket som en millimeter idag. Och så blev det med det.

Jag försöker läsa i biografin om Oasis och öva gitarr men det slutar bara med att jag sitter och skrollar det ändlösa Instagram-flödet eller tittar på BuzzFeed trots att jag tycker illa om dem. Jag tror att det går så segt med läsandet för att boken inte är så värst intressant just nu, här i inledningen står det mest om Noels och Liams mammas uppväxt i Irland och vad som hände i brödernas hemstad Manchester under den industriella revolutionen. Jag kunde verkligen inte bry mig mindre. Men jag tänker ta mig igenom den här biten för att få en kontext och för att sedan kunna njuta av det faktiskt väsentliga i boken.

Det verkar som att författaren, Paolo Hewitt, verkligen grävt på djupet och intervjuat alla möjliga människor med anknytning till bröderna och bandet så boken borde ju vara informativ och bra. Blir sugen på att se Supersonic igen nu när jag håller på att läsa på så mycket om Oasis, den är kanske värd att köpa på DVD och ha hemma? Fast får suga på den karamellen ett tag till, har en hel del annat jag vill lägga pengar på också.

På tal om film så blir det nog en hel del filmtittande nu under lovet, i går tittade jag exempelvis på filmatiseringen av Ondskan (som var jättedålig, precis som alla andra filmatiseringar av bra böcker) och framöver kommer jag nog titta på en del filmer av Lukas Moodysson som jag blivit rekommenderad. Jag har sett Fucking Åmål (ganska säker på att han regisserat den) och Lilja 4-ever redan men jag ska kanske se den förstnämnda igen för det var ett bra tag sedan, och så vill jag se Vi är bäst! också. Alla svenska ungdomsfilmer jag borde sett för längesedan, here I come!

Nu får jag runda av lite här, det blir alltid en jävla massa text utan betydelse när jag släpper efter på tyglarna och låter mig skriva mer fritt. Vilket i och för sig är rätt härligt.

Likes

Comments

Idag kom Tilde hit!!! Så jävla kul, saknat henne något innerligt. Vi åkte först hem, lämnade av resväskor och åt lunch, sen gav vi oss iväg till en film- och skivmässa på Hägerstensåsens medborgarhus. Såg en affisch om mässan i förbifarten för några veckor sedan och tänkte att det kunde vara kul att åtminstone titta in. Som förväntat var det mest gamlingar där, men det var ändå rätt mysigt att strosa omkring och bläddra bland en massa musik och filmer! Jag hittade en hel del bra grejer, men nöjde mig med att köpa en biografi om Oasis eftersom de flesta var så satans dyra. Någon som sålde Oasis Be Here Now på vinyl ville ha hela 800 spänn för den, och tror inte ens jag själv la ut så mycket på mitt eget exemplar jag köpte i London.

När vi kände oss klara på mässan tänkte vi först åka till en skivaffär vid Slussen men blev sugna på picknick istället så vi åkte till Humlegården istället med diverse godsaker. Det var fantastiskt för det var så himla vackert och varmt väder, ser fram emot sommaren då det är ännu vackrare och varmare.

Jag tror det är jätteviktigt att vi trots omständigheterna försöker leva vidare som vanligt, umgås med nära och kära och göra saker vi mår bra av och blir lyckliga av, verkligen. Gör det bästa av den lilla tid du har på vår jord, den kan bli kortare än du tror.

Likes

Comments

Skrev det här för några fredagar sen, ursprungligen handlade om det om Donald Trump men jag ville hålla på mina ord ett tag till. Nu känns det dock som ett optimalt tillfälle att publicera dem, så jag har modifierat dem lite efter omständigheterna.

Nyheter från alla håll och kanter skriker om det fruktansvärda som just inträffat på Drottninggatan här hemma i trygga moder Svea. Även om det var svårt att inte tro att det skulle hända inom en snar framtid med tanke på de senaste dåden i diverse europeiska storstäder är det svårt att förstå att det faktiskt har hänt och då frågar man sig ju hur det egentligen kunde bli så här. Man blir mörkrädd av att tänka på att att det hänt så pass nära en själv, jag var ju faktiskt vid Drottninggatan-Kungsgatan-korsningen så sent som för en vecka sen och köpte te. Inte hade jag en tanke på att det skulle ske något så brutalt som ett terrordåd där, och så gör det det ändå.

När jag hör om terrordåd, masskjutningar och oskyldiga människors död härleds jag alltid till frågan om vad jag som trettonåring hemma i förorten kan göra. För vi måste tro på att vi människor utan stor makt och publicitet faktiskt också, även om det kan låta långsökt, kan hjälpa till och påverka. Jag tror på enande, att vi som människor ska samarbeta, stötta varandra och tillsammans bygga upp ett tryggt och bra samhälle. Vi måste börja se varandra mer, hjälpa, förstå, utbilda oss och bredda våra tankar. Det hänger på oss unga i synnerhet, den äldre generationens ansvar börjar hamna på våra axlar och det är vårt ansvar att värna om vår fantastiska planet och se till att den finns kvar för våra efterkommande.

Så snälla, vad ni än gör: Sprid ingen obekräftad information, håll er uppdaterade med trovärdiga källor, ta hand om varandra och er själva. Vi ska inte låta hatet och ondskan vinna, aldrig.

Likes

Comments

Jag äter nästan alltid gröt till frukost, det låter säkert tråkigt men gör man det på rätt sätt kommer man snarare längta till frukostarna! Jag håller med, det blir ju lite enformigt att bara köra några deciliter vatten och havregryn i mikrovågsugnen var morgon så därför har jag experimenterat en del på sistone – jag har bytt ut vattnet mot mjölk, gjort hallonsylt, smulat i Weetabixkakor och blandat ner kokta äppelskivor. Nu har jag fullkomligt snöat mig in på denna exotiska ljuvlighet som ni kan se på bilden, bestående av äkta kokt havregrynsgröt med kanel, toppat med skivad banan och… ännu mer kanel. Och så gärna en kopp apelsinte i lösvikt till. Recommend recommend!

Likes

Comments