Header
View tracker
View tracker

Vaknade av larmet på telefonen 06.15 imorse då jag skulle skjutsa mamma till Gävle sjukhus till 8 då hon skulle på mammografi. Fem i åtta var vi på plats i receptionen, 08.02 var vi påväg ut till bilen igen.
Så när vi kom hem gav jag Kolin lite mera mat sen sov vi två timmar till. Super skönt!
Idag är han jätte glad och full fart är det på honom, jag var övertaggad på helg idag, men till min besvikelse visar det sig att det bara är torsdag idag och inte fredag 😔 vet inte vart jag fick ifrån att det var fredag idag, inte så konstigt att tv tablån inte stämmer när jag kollar på helt fel dag...
Nu sitter jag och Kolin och kollar på när Adam spelar tv spel.

Resten av dagen spenderas nog hemma, jag och mamma ska åka iväg och handla iallafall, de är allt tror jag ☺️
Vad ska ni hitta på denna torsdag? 😋

Likes

Comments

View tracker

Jag använder min blogg som en dagbok, som ett ställe att dokumentera mitt liv, min vardag och allt som händer runt om mig och min familj. Egentligen är bloggen för mig, för min egen skull, min dagbok, som jag har valt att dela tillsammans med alla er, och för var dag som går blir ni bara fler och fler som vill vara med och dela denna resa med mig, en resa som nybliven mamma, ett helt nytt liv, en helt ny upplevelse.

Jag har fått väldigt många frågor nu om vart Robin är, om vi bor ihop, om vi är tillsammans, vad han gör på dagarna, hur det är mellan oss, hur familjelivet går och så vidare, så jag tänkte ta chansen nu och verkligen använda denna blogg som en dagbok och öppna upp mig helt och förklara hur allt ligger till, hur allt står till mellan oss och vad som sker just nu. Och jag gör detta för min skull, inte för eran, så jag vill inte ha några påhopp eller elaka kommentarer, men stöd och tips tar jag gärna emot.

Jag älskar Robin, jag vill inte att någon ska tro något annat än de. Robin är mitt hjärta. Och jag är jätte kär i honom. För endast ett dygn sedan fick jag frågan "har du känslor för Robin?" Av en person som arbetar som psykolog eller kurator eller något, som jag går och pratar med ibland och mitt svar var självklart JA, jag har aldrig tvekat på mina känslor för Robin, mitt hjärta har alltid slagit lite extra hårt för honom, för hans charm och hans utseende och hans sätt att le.
Han är min pojkvän och jag älskar han mer än allt annat.
Men dom senaste veckorna har varit kaos, små onödiga tjafs har lett till stora bråk där det känts som att enda utvägen är att gå ifrån varandra, då vi båda sagt "jag ger upp, jag orkar inte längre". Förstår ni hur ont de gör? Att ens tänka den tanken om någon man verkligen älskar? Att känna att man ger upp förhållandet och inte orkar kämpa längre? När bråken tar över vardagen så hemskt att man inte ens vill umgås med varandra längre, att man trivs bättre isär än vad vi gör ihop. Det är sällan nu mera som vi kan umgås utan att tjafs. Men jag vet att många gånger börjar våra bråk på grund av mig, på grund av hur osäker jag är i mig själv, hur osäker jag är på han.. På min svartsjuka mot honom och alla hans tjejkompisar. Jag vet att det är hemskt att man ens ska vara svartsjuk mot sin egen partner, men jag är de. Nå så fruktansvärt.
När han är ute på kvällarna blir våra bråk enorma och Robins hot om att han ska flytta och aldrig mer komma tillbaka blir bara fler och fler och vid vissa tillfällen har jag inte ens brytt mig när han skrivit så, hallå, hur sjukt är inte de? Vadå inte brytt mig när han skrivit så? Ah så är de... Tragiskt, eller hur?
Robin är mannen i mitt liv, men många gånger har bråken varit för mycket och orken har tagit slut helt och hållet. Jag vill inte splittras ifrån honom, jag vill leva mitt liv med honom, men utan tillit är det nästan omöjligt. Jag klarar mig bra på dagarna utan hans närhet, men på kvällarna känns det tomt. Att inte veta om han kommer hem efter våra bråk, att inte veta om jag nånsin kommer få kura in mig i hans fantastiska famn igen.

Jag saknar min sambo, min kärleksfulla kille. De gör ont i mig att veta att om de fortsätter som vi har de nu, så kommer allt att gå åt skogen.
Varken jag eller Robin mår bra, men jag önskar att vi bara kunde skita i alla bråk, sluta vara så otrevliga mot varandra, visa lite mera kärlek till varandra och njuta av varandras närhet.

Jag vill ha honom här, han är min Robin. Bara min Robin. Och så vill jag att det alltid ska vara.

Likes

Comments

Hur konstigt känns det inte att det är december och det finns ingen vit, vacker snö på marken? Det har snöat lite idag så asfalten här blev vit, men de smälte ju bort lika fort och snön från himlen förvandlades till regn. Jätte tråkigt och vädret gör en nästan deprimerad.

Vi har haft en dag full av energi idag, har uträttat lite ärenden tillsammans med Robin, åkt runt i nya bilen och busat en massa hemma.
Han har börjat prata högljutt med figurerna som hänger i babygymmet, jätte kul att se! Sen har han även börjat röra sig så pass så han rullar runt snart. Min stora kille ❤️

Nu ligger vi på golvet i tv-rummet och tittar på I am Cait och pratar för fullt innan det är dags att göra kväller.
Dagen idag har faktiskt varit helt okej. Vi tog sovmorgon enda till klockan var tio över 9. Super skönt!

Hoppas att ni alla har haft en jätte bra dag ☺️

Likes

Comments

Idag är det en sån där dag då jag önskar att jag inte behövde kliva ur sängen. Vaknade imorse av att Kolin låg bredvid mig och diskuterade med sina egna händer högt och tydligt. Vi gick ner och åt frukost och gjorde oss klara för möte klockan 10, var hemma igen vid 11 tiden och sen dess har vi bara varit hemma. Kolin är super trött men vägrar att sova vilket resulterar i att han är jätte grinig. Men vi sitter i soffan och tittar på när Adam spelar Xbox. Så snart sover vi nog båda två! Blir nog hemma resten av dagen också.

Robin är i Falun och byter bort våran passat mot en V70, så snart har vi en riktigt ordentlig familjebil.

Likes

Comments

Min första egna bil, min första kärlek på fyra hjul ska få avsluta sitt liv på folkracebanan och bli ihjälkörd och knölig nästa sommar. Vila i frid älskling 😂

Likes

Comments

Hela morgonen har varit kaos, har haft ont i magen och inbillat mig att Jag är dödssjuk. Idag är det 30 november och jag ska till tandläkarn. Världens mest tänkbara värsta ställe. Ja, jag må kanske vara töntig, men jag har varit livrädd för tandläkaren sen jag va runt 8-9 år när tandläkaren lovade mig att hon bara skulle kolla på en av mina tänder, men istället för att kolla rycker hon ut den, utan att säga de och helt utan bedövning.
Sen efter de fick mamma tvinga med mig till tandläkaren i flera år. Och rädslan sitter fortfarande kvar. Men jag går lik förbannat hit varenda gång jag får en kallelse, de är väl bra iallafall? 😌

Likes

Comments

Kolin sov enda till klockan 9 idag, nu har han fått mat, jag har ätit frukost och gjort mig klar för dagen. Så nu ska vi åka upp till Stefan och Carina och släppa ut deras katt.
Sen kommer det nog inte hända något speciellt alls på hela dagen vilket är jätte trökigt !

Likes

Comments